Norra häradsrätten.
Hemfridsbrottet i Barlingbo var i går åter föremål för ransakning inför norra häradsrätten å länsfängelset. Häktade Andersson nekade fortfarande till hvad som lades honom till last samt anhöll vid ransakningens slut att få blifva försatt på fri fot.
Enkan Hallgren, hos hvilken Andersson bott, var äfven instämd för delaktighet i våldet samt för olofligt tillgrepp af ett par kär. Hagvall tillhöriga vantar. Hon nekade emellertid till allt hvad som lades henne till last, bestred all vetskap om det skedda och sökte på allt sätt fritaga äfven Andersson från all delaktighet i brottet samt yrkade hans försättande på fri fot.
Åklagaren hade inkallat två vittneu, Karl och Herman Stenbom, far och son. Mot dessa anförde svar, Hallgren jäf och yrkade ansvar på dem för stöld från henne. Så väl jäfsanmärkningen som ansvarsyrkandet mot vittnena ogillades, och fingo de aflägga sina vittnesmål
Karl Stenbom berättade, att han på söndagsmorgonen 8 Nov., d. v. s. dagen efter brotiets begående hade gått förbi Hallgrens och Anderssons bostad. Då hade Andersson kommit ut i berusadt tillstånd och bedt att få tobak af vittnet. Detta fick han och berättade Andersson då, att han på natten varit och »klappat om» Euström samt tillade, att vittnet nog framdeles skulle få höra hvad han gjort. Senare på dagen hade vittnet inkommit till Enströms och der sett on Andersson tillhörig mössa, en snusdosa och en käpp, hvars krycka varit blodig. Vidare hade han iakttagit att dörren till Enströms rum varit sönderslagen, att sönderslagna buteljer legat på golfvet och att Enström själf haft svåra skador i ansigtet och på hjässan.
Häktade Andersson förklarade, att han ej visste huru hans saker kommit dit, såvida ej gossen Axel Stenbom, hvilken förra gången hördes i målet, och som varit hos Andersaon, burit dit dem.
Herman Stenbom, hvilken är i tjänst hos Axel Enström, Enbjenne, berättade, att Hagvalls hustru midt i natten till söndagen 8 Nov. kommit i blotta linnet till Enbjenue och ropat, att man slagit ibjäl gamle Euström. Man begaf sig sig då till dennes bostad och iakttog man då det samma som föregående vittne berättat.
Handläggningen af målet försvårades betydligt genom enkan Hallgrens svada och hennes ihärdiga nekande. Under öfverläggningen om hennes jäfspåståenden behagade hon ge sig af från fängelset för att hämta ett vittne mot vittnena Stenbom, hvadan ransakningen mot henne en stund måste afbrytas. Ransakningen uppsköts till 23 Dec. kl. 11 f. m., och Andersson fick kvarstanna i häktet. Hallgren, som fortfarande får vistas på fri fot, ålades inställelse vid vite af 25 kr.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1896
N:r 187