af Sveriges allmänna folkskollärareförening hade igår möte i nya folkskolehuset härstädes, hvilket öppnades af ordföranden, skollärare Ljungberg i Fole.
Man öfvergick omedelbart till behandaf några sedan mötet i våras i Fole uppskjutna af centralstyrelsen uppstälda ämnen.
Det första lydde:
Ändrade grunder för upprättande af förslag till folkskolläraretjänst.
Rörande denna fråga ha tre kretsar insändt motioner: den första åsyftande »sådan förändring af folkskolestadgans § 19 mom. 5, att fullt objektiva grunder må blifva bestämmande vid förslags upprättande, dervid sökandes oförvitliga tjänst göring vid folkskola eller annan läroanstalt må gälla som inverkande faktor»; de två öfriga åsyftande »lagbestämmelser om likformiga tiänstgöringsbetyg, med bestämda betygsgrader för lärare vid folkoch småskolor».
Centralstyrelsen, som i hufvudsak delar i nämda motioner uttalade meningar, hade till besvarande uppstält följande frågor:
1) Anser kretsen, att en ändring i nu gällande stadganden angående upprättandet af förslag till lärare- (lärarinne-) tjänst vid folkskola är af behofvet påkallad i syfte att möjligast objektiva grunder måtte dervid blifva bestämmande?
2) Hvilka grunder för jämförelsen mellan de kompetenta sökande böra enligt kretsens mening fastställts?
3) Anser kretsen, att lärares rätt att inom viss tid utfå tjänstgöringsbetyg bör genom ututtrycklig föreskrift honom tillförsäkras?
4) Öfver hvilka egenskaper böra, enligt kretsens mening, genom tjänstgöringsbetyget vitsord meddelas?
5) Finner kretsen det önskligt, att bestämda betygsgrader blifva föreskrifna eller anser den det vara tillräckligt, att sådana äro officielt förordnade?
6) Hvilka å’gärder anses böra vidtagas for att de af kretsen nu uttalade önskemålen måtte blifva förverkligade?
Inledaren, skolföreståndare Ljungberg, fann saken mycket beaktansvärd, hvarför rågot också borde göras för densamma. Efter en liten diskussion, derunder flere uttalade sig, i hufvudsak anslutande sig till centralstyrelsens inlägg i ämnet, beslöts på förslag af inledaren att besvara den första frågan med obetingadt ja. Svaret på den andra frågan hade hr Ljungberg formulerat sålunda:
»Att skolråden vid upprättande af förslag.
borde taga hänsyn till dels det nit och den skicklighet sökanden enligt företedda tjänstgöringsbetyg öfver hela tjänstetiden ådagalagt hvad anginge undervisningen och tukt samt derjämte till det antal tjänsteår sökanden enligt tjänstgöringsbetygen oförvitligt skött sina åligganden» ;
hvilket också blef mötets beslut.
Inledarens svar å 3:e frågan lydde:
»Om det förhåller sig så som i årsskriften meddelas, att skolrådsordföranden försummar utlysa sammanträden, då borde i Jag föreskrifvas en viss tid, inom hvilken läraren ägde rätt utfå tjänstgöringsbetyg, detta för att förebygga obehag från både lärares och skolråds sida».
Detta föranledde till följande uttalande:
»Kretsen har deraf ingen erfarenhet, men på grund af de i årsskriften omnämda oegeutligheterna anser kretsen att till undvikande af missförstånd för såväl skolråd som lärare viss tid må bestämmas, inom hvilken sådant betyg må lärare meddelas».
Angående 4:e frågan uttalade sig mötet för »bestämda vitsord om lärares vandel, nit, undervisningsskicklighet och förmåga att handhafva tukten», och med anledning af de två sista, beslöts på inledarens förslag åt centralstyrelsen öfverlemna att vidtaga de åtgärder den kan finna af nöden lämpliga.
Härpå öfvorgick man till centralstyrelsens andra uppstälda öfverläggningsämne»: »Lättare tillfälle för lärarekåren att genom resor lära känna vårt land».
Det inleddes af ordföranden, hvilken, med hänvisning till hvad som stod refereradt derom i årsskriften, varmt framhöll betydelsen af frågans vigt i flere afseenden. Nyttan af resor borde en hvar lärare inse, hvilken vill fullt lära känna sitt land och dess geografi. Undervisningen i skolan skulle sedan vinna mycket deraf. Ty skildringen från mer bemärkta platser i vårt land, från lifvet i grufvorna och i de stora skogarne kunde då, på grund af att de skådats med egna ögon, bli mera målande för eleven, hvilken då i sivu ordning finge en lifligare föreställning derom än då undervisningen och förklaringarna endast delgåfvos genom de böcker läraren har att tillgå.
Frågan har varit före i riksdagen detta år, men till följd af första kammares tillfälliga utskotts afstyrkande utlåtande föranledde den icke till någon åtgärd.
Under det meningsutbyte, som följde, yttrade sig hrr Gerdén, skolföreståndare Ljungberg, pastor Söderberg m. fl., som alla i mer eller mindre olika form uttalade sig för frågan, särskildt hvad anginge befrielse från all eller åtminstone halfva afgiften å statens järnvägar.
Den första af de till besvarande rörande ämnet uppstälda frågorna:
»Anser kretsen det ur undervisningssynpunkt önskligt, att tillfälle beredes lärarekåren att lättare än nu är fallet genom resor lära känna vårt land?» besvarades obetingadt jakande. Hvad angick den andra:
»Hvilka lättnader böra isådant fall beredas lärarekåren»?
uppdrog mötet åt sekreteraren och skolförest, Ljungberg att formulera svaret.
Den tredje frågan, som lydde:
»Hvilka åtgärder böra från föreningens sida vidtagas för genomförandet af kretsens önskningsmål i förevarande hänseende?»
föranledde till det uttalandet att centralstyrelsen bör ingå till rogeringen med en begäran i frågan och vidtaga de åtgärder i öfrigt som kunna bringa till frågans lösning.
Vid några af allmänna föreningens ärenden, som härefter föredrogos, uttalade sig mötet för full ansvarsfrihet åt styrelsen för 1894 års förvaltning, 300 kr. i arvode åt sekreteraren, d. v. s. centralstyrelsens förslag, lika med föregående år, samt att kassaförvaltarens arvode måtte utgå med samma belopp som förut eller 100 kr.
Efter hr A. F. Skoglund, Brännkyrka, hvilken förklarat sig icke kunna kvarstå i centralstyrelsen, röstade kretsen på hrr J. Franzén, Lund (2 röster), R. Norén, Bollnäs (4 d:o), B. Rodhe, Göteborg (2 d:o) och J. Cederberg, Norrköping (5 d:o).
Till kretsen hade ankommit ett upprop, deri vädjades till medlemmarne om bidrag till en vård öfver skoll. Sven Rosenberg i Östra Ljungby i Skåne, hvilken efter en lång och hedrande verksamhet i skolands tjänst afled 22 April.
Nästa möte beslöts hållas i Follingbo 3 torsdagen i Maj 1896; skoll. Sundell, härstädes utsågs att då hålla »förberedandet af en lektion i uppsatsskrifning».
Till diskussion uppsattes en af allmänna föreningens frågor med skoll. Hartman i Endre till inledare.
Kretsens ordförande, hr Ljungberg i Fole, omvaldes, likaså sekreteraren hr Sundell, styrelsesuppleant blef hr Dahlström, Follingbo.
Mötet afslöts med afsjungande af en psalm.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 September 1895
N:r 149