Sydöstran kusten, 12 Sept.
En nutidens Jakob. För tretton år sedan flyttade en nyss då blifven föräldralös bondson till sin morbroder, en aktad bonde inom en socknen härstädes. Den tjugoårige ynglingens hjärta sattes snart i brand af morbroderns yngsta dotters, den sjuttonåriga »Rachels», fagra väsende, och snart hade de unga »funnit» hvarandra.
Den sluge fadern märkte snart de ungasintima förhå!lande och kom det då ti!l förk!aring mellan de bägge männen, då fadern upplyste sin förälskade systerson om att ännu vore han alldeles för ung att träda i äktenskap, men ville han vänta en sex eller sju år och under tiden blifva kvar på plitsen och hjälpa honom arbeta, »så kunde nog hända», att han finge sin uvgdomsdröm uppfyld, ehuru ban ingenting lofvade bestämdt. På dessa vilkor ingick ynglingen, glad att åtminstone få vara i don så högt älskades närhet.
Under tiden arbetade dock fadern af alla krafter på, att få sitt yngsta barn bortgift, och förr än de sju åren voro förlidna såg han denna sin önskan uppfyld, då »Rachel» trädde i brudstol med en bondson från en socken några mil norrut. »Rachel» gret väl och sade nej och ville ej veta af detta giftermål, och kusinen protesterade deremot af alla krafter, görande själf enligt »gammal häfd» anspråk på henne som sin tillhörighet, men allt förgäfves, ty bägge måste böja sig under faderns järnvilja, som ej visste af några hinder.
Som en ersättning för sina svikna förhoppningar erbjöds då »Jakob» af fadern, att få äkta den med honom jämnåriga »Lea», som äfven hon vore en mycket god flicka och sin faders förklarade ögonsten, men i fägring sin yngsta syster betydligt underlägsen. Den unge mannen framkastade några beskyllningar om brutna löften, men fick på dessa den förklaringen att den yngsta dottern vore lätt att få bortgift, emedan hon vore skön, då deremot den äldsta dotterns blifvande man borde hafva sin svärfaders vackra gård i perspektiv och som ersättning för hustruns mindre sköna utseende.
Sedan dess har den unge mannen nu arbetat på samma ställe i åtta år utan att det hörts minsta knyst om äktenskap mellan honom och kusinen, hvilka båda nu äro öfver trettio år gamla, då i söndags helt oväntandes i kyrkan sett kristligt äkta förbund afkunnades mellan husbondesonen Jakob och dito dottern »Lea». Så att nu måtte år och visdom sammanfört de bägge kusinerna.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 September 1895
N:r 142