I nu af trycket utkomna nr 24 af svensk författningssamling, innehållande den af k. m:t ändrade lydelsen i vissa delar af stadgan för rikets allmänna läroverk, i öfverensstämmelse med riksdagens skrifvelser i ämnet, meddelas äfven i bilagan 3 de kurser, som bestämts för feriearbetet till de olika klasserna och hvilket arbete är underkastadt bedömande och betygssättning af klassföreståndarne.
Ändamålsenligheten af dessa feriekurser har, som bekant, varit mycket omtvistad och är det väl änuu, men man står nu inför påbudet, och skolungdomen har blott att ställa sig detta till efterrättelse.
Ensamt för sig betraktade, förefalla dessa kurser icke så omfattande och afskräckande, som de blifvit utmålade.
Till bevis härpä må anföras fordringarna till andra och sjunde klasserna. Till de förra äro de: i modersmålet: välläsning, 10 sidor af den vid läroverket använda läroboken; i matematik, räkning af 10 något svårare exempel af hvarje räknesätt med hela tal; i välskrifning, 20 skrifsidor efter förskrift samt afskrifning af 5 trycksidor af läseboken eller rättstafningsöfningar. Till den senare öfre afdelningen reallinien: öfversättning af omkring 100 sidor engelsk text; öfversättning af omkring 60 sidor fransk text; repetition af Europas geografi; skriftlig behandling af 20 algebraiska uppgifter.
Till öfre sjunde, latinlinien, är feriekursen: öfversättning af omkring 40 sidor latinsk text; repetition af gamla tidens allmänna historia; repetition af Europas geografi; (för linien A) öfversättning af omkring 500 vers i Homerus; (för linien B) skriftlig behandling af 20 algebraiska uppgifter.
Härtill kommer insamlingen af det i kurserna för de särskilda klasserna angifna antalet växter till den del, som icke under lästiden blifvit insamlad.
Detta synes ju icke så afskräckande, men tager väl ändå hårdt emot för dem, som äro vana vid att hvila sig från skolarbetet under fritiden, I det fall äro alla likstälda, att läraren är skyldig att för sina lärjungar genomgå ferietidens kursämnen, men sedan under själfva arbetet framträder helt nvaturligt stor olikhet, beroende dels på anlag, dels på förhållandena i hemmet. Meningen är naturligtvis att påskynda och underlätta det egentliga skolarbetet, men faktiskt är det en förstärkning af mångläserisystemet och pekar stick i stäf mot den reform af vårt undervisnings- och examensväsen, som så länge varit önskad och som skall visa sig som absolut nödvändig, om vår ungdoms krafter ej rent af skola spolieras.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70