Slite, 2 Maj.
Skolmöte. I onsdags, höll Slitekretsen af Sveriges Allmänna Folkskollärareförening sitt ordinarie vårmöte i Helvi skola, hvarvid morgonbön med bibelläsning hölls af läraren å platsen, hvarpå omedelbart med småskoleafdelningen lektion i bibl. historia förekom af lärarinna Hilma Johansson i Lärsro. Intresset för dagen var dock mest samladt omkring den lektion herr Mörnby, d. y., höll i sång efter Chevémetoden. Arbetet utfördes med schvung och ådagalade, såsom ock i kritiken framhölls det denua metod utgör den enda genomarbetade, urspruugliga och genom raden af öfningar konsekvent till målet förande, hvilken kunde användas både för noter och siffror, enkannerligen för de mindre musikaliska af både lärare och barn. Eu stunds disskussion uppstod om noters eller siffrors företräde.
Hr Söderdahl i Rute gaf noterna obtingadt företräde som framtidens musikspråk, som mera fyllande krafvet å allmän bildning, som förberedande till spelning, i hvilket hr Mörrby, d. ä. instämde.
Hr Elfner: Man kan använda noter och ändå följa Chevés metod. Men då komma skalorna! — Talade i ett längre anförande för siffrorna.
Hr Hall i Fleringe. Här får ej folkets möjliga kraf å noter fälla utslaget. Hvad som gör en melodi till hvad den är, är ej tonernas höjd, utan deras inbördes förhållande; noterna angifva höjden, siffrorna inbördes förhållandet, och nu torde det ej vara svårt att fälla utslaget. Noterna tillhöra mera fackbildningen. (Talade vidare för gehörsångens plats i folkskolan).
Hr Lyth i Hangvar: Chevémetodens starkaste sida torde ännu vara den, att den bereder stor lätthet för de halfva tonstegens tagande.
Programmet för dagen utfyldes vidare af sång, tal för våren, kaffedrickning och varpkastning.
Norra Gotland 4 Maj.
Vidskepelsen tycks vara synnerligen svår att utrota. Ännu finnes, en ej så ringa del af befolkningen som tror på tillvaron af ett slags »rå». Så är förhållandet med ett här på norr boende fruntimmer, hvars bostad, enligt hennes egen utsago, tidtals hemsökes af dylika öfvernaturliga väsenden som genom ett förfärligt larm ge sin närvaro tillkänna. Det tycks, säger hon, som arbetades det på en likkista, ty jämt och ständigt höras hammarslag, som tillkännage att »trollen» äro i verksamhet och snart skola de väl ha sitt hemska arbete färdigt, men hvad då skall blifva följden är väl henne ännu förborgadt. Det säges att hon stundom lägger bredvid sig i sängen en väldig yxa, för att, om så skulle behöfvas, kunna möta ett öfverfall af det fördömda otyget.
Akta de små! En fyraårig gossse, son till en hemmansägare i en af Gotlands nordligaste socknar, råkade häromdagen falla i en på gården befintlig brunn, men varsnades, lyckligtvis, af en af husfolket som i sista ögonblicket kom den lille tilll hjälp.
Vårsådden har nu här ute tagit sin början. Höstsädesbrodden ser lefvande ut och landtmannen väntar endast att snart ett vederkvickande regn skall falla och gifva grönska åt betesmarkerna. Fåren äro utsläppta här och der, men finna änna ej tillräcklig föda.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Maj 1895
N:r 69