Såsom vi på sin tid flere gånger omnämt, hade den s. k. tarifföreningen framstält en del fordringar med afseende på brandväsendet i staden, derest icke höjda premier skulle tilllämpas, samt senast underrättat att tiden, inom hvilken förändringarna borde vara vidtagna, framflyttats till 1 nästkommande April.
Drätselkammaren, som erhållit stadsfullmäktiges uppdrag att behandla frågan, hade infordrat brandschefens yttrande i ärendet. Denne förklarade som sin åsigt att de talrika trädgårdarne i staden utgjorde ett verksamt skydd mot utbredningen af en eldsvåda. Härtill kom, att de flesta husen tillhörde andra och tredje klass, högst få fjärde klass. Stadens fri-, villiga brandkår utgjorde omkring 1,200 man, vid pass 150 hästar funnes att tillgå för vattenkörning, hvarjämte vid eldsolycka artillerikåren deltager i släckningen med 3 sprutor. Visserligen vore maskinkraft behöflig för en ångspruta, men ansåg brandschefen att frågan härom bäst kunde lösas i sammanhang med förslaget om ny belysning i staden, då kraft lätt kunde erhållas för ändamålet.
Hvad som dock borde genast göras för brandväsendets förbättring vore anställandet af en tekniskt bildad person som vore ansvarig för vården af brandmaterialen, hvarjämte borde på olika ställen i staden hos sprutscheferna placeras lätthandterliga sprutor för att hastigt kunna användas med närboendes hjälp vid påkommande – vådeld. Tre brukbara dylika funnes, men borde 3 nya anskaffas.
På förslag af drätselkammaren anslogo stadsfullmäktige i går högst 100 kronor åt en tekniskt bildad brandmaterielsvårdare samt 600 kronor till inköp af 3 nya, lätt transportabla sprutor.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 Mars 1895
N:r 41