Med Polhem i morgse anlände i döende tillstånd en ung man, några och tjugu år gammal, vid namn Alb. Jacobsson från Väte.
J., som varit sjuk sedan en längre tid, troligen i klimatfeber antages det — greps för icke länge sedan i fjärran vestern, der han vistate, af hemlängtan och anträdde, ledsagad af en bekant, en bleckslagara Andersson efter hvad vi hört, som hela tiden under resan stått vid J:s sida, färden öfver atlanten.
Ju närmare de kommo hemlandets kaster, desto mer försämrades emellertid Jacobssons tillstånd, hvilket föranledde A. att oaktadt han skulle till Kalmar följa J. hit ned.
Straxt efter Polhems förtöjning vid hamnen härstädes afled J. lugnt och stilla. Han hade nått sitt mål: att icke dö förrän ban sett sin hembygds stränder.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Maj 1894
N:r 82

