EMIL POIGNANT.

Gotlands läns höfding ingick igår i sitt 60:e år och firade samtidigt minnet af sin bröllopsdag. Äfven i ett annat afseende är denna månad en märkesmånad i hans lif: 21 December innevarande år är det på dagen 40 år sedan han inträdde i statens tjenst såsom e. o. kanslist i civildepartementet.
Född 1829 i Stockholm har landshöfding Poignant, efter att i Klara skola hafva inhämtat vetandets första grunder, genomgått Linköpings gymnasium, der hans styffader biskop Hedréa var eforus. Efter med juris-kandidat-examen år 1855 i Upsala afslutade studier ingick han i Svea hofrätt, der han 1866 nämdes till assessor och samma år tog inträde i högsta domstolen såsom revisionssekreterare, vid hvilken senare ansträngande befattning han qvarstod i 15 år till 1881, då ban nämdes till höfding i Oxie och Skytts bärad i Skåne.
Såsom en rekreation bland revisionssekreteraregöremålen tillhandagick han på särskilda k. m:ts uppdrag civil- och fiaansdepartementen med biträde vid beredvingen af åtskilliga på k. m:ts pröfning beroerde ärenden. De som äro närmare invigde i förhållandena torde känna, att denna beredning så godt som ensamt hvilade på det tillfälliga ”uppdragets innehafvare, hvars arbete vanligen sammanföll med regeringens till riksdagen i ämnet framlagda förslag. Frukter af denna verksamhet blefvo. bland annat: ny stadga angående afvittriog i och ny skattläggningsmetod för Vesterbottens och Norrbottens läns lappmarker, författning för ordnandet af lapparnes kummanförhållanden, ändrade föreskrifter rörande storskiftet?
Kopparbergs län och laga skiftesverket i allmävhet samt ny lagstiftning rörande nybyggesväsendet.
Den stora arbetsduglighet och den organviserande förmåga, som under dessa mångskiftande arbeten ådagalades, gjorde att utnämningen till bäradshöfding stäldes i samband med ryktet att den utvämde vore designerad till användning inom kort på någon af administrationens toppar. Länoge dröjde det heller icke förrän klubban vid häradsrättens bord byttes mot länsspiran, då Gotlands höfdingedöme år 1883 anförtroddes åt Emil Poignant.
Härmed öppnades ett nytt och rikare fält för en arbetslusta, som till och med icke haft nog af en omfattande domsagas växlande göromål, utan inom Malmö stadsfullmäktige sökt en afledare för öfverskottet.
Och det må rättvisligen erkännas, att åt arbetet har landshöfding Poignant äfven i sin nya verksamhet helt och odeladt egnat sitt lif. Den andre i ordningen bland Gotlands civile landshöfdingar har han verksamt tagit vid, der företrädaren slöt, och dessutom öppnat nya vyer.
En bland hans första åtgärder var hans inskridande till förbättring af våra kommunikationer — utan hvilkas tidsenliga ordnande ingen möjlighet finnes till utveckling på en ö — särskildt dem som afse vintersamfärdselns uppebållande. Mot fördomar, uråldriga och inrotade, fördes den striden med aldrig svikande energi, tills målet vanns, och Gotland fick liksom en uppryckning ur det försoffande ide, hvaruti vi tillförene under 5 månader af året brukade försjunka.
I sammanhang med dessa omsorger om samfärdseln stå äfven hans tankar på fyrväsendet. Två nya fyrar, bland de förnämsta i östra Sverige, vittna på Karlsö och Stenkyrkehuk om att icke arbetet varit förgäfves. Men det är måbända ändock mindre till sjös än till lands, som Gotlands vuvarande höfding genom nit, arbete och omtanke gjort sig förtjent af tacksam hågkomst.
Landshöfdingeinstruktionen ålägger dessa konungens tromän att med omsorgsfull uppmärksamhet följa de i orten öfliga näringars tillstånd» och främja deras utveckliog. Huru landshöfding P. uppfattat detta åliggande, derom är väl meningen blott en bland dem som känna hans oaflåtliga sträfvan till jordbruksundervisningens höjande, hans lifliga verksam: samhet för mejerihandteringens och ladugårdsskötselns uppbjelpande, havs icke mindre omsorg att höja fiskerinäringen ur den lägervall, hvari den försjunkit, hans förslag till införande af nytt system för premiering af nötboskap, hvilket nu sedan 2 år bär tillämpas vid 10 (från och med nästa år 12) årliga utställningar vid de i samband med taxeringarne stälda hushållsgillena, der hvarken utställare eller intresserade åskådare böra komma att saknas, tack vare vämda samband, eller slutligen hans åtgöranden för att få till stånd dessa hushållningsgillen, hvarigenom å ena sidan allmogen dragits närmare inom området för det dittills förnämligast af ett fåtal ståndspersoner sammansatta hushållningssällskapets verksamhet, å andra sidan länets höfding fått ett bestämdt mål för sina årliga resor ivom länet.
Kraftigt har dessutom landshöfd. P. inskrifvit sitt namn i den gotländska kul turens historia genom sitt oförtrutna arbete för odlingen af våra myrar (särskildt da 10,000 tuonlanden i Martebo), uti hvilka utom allt tvifvel ligger för Gotland innesluten en framtida förkofran i ou oberäknelig grad.
Se der en kortfattad och visst icke uttömmande återblick på hvad som här inom länet på de senast förflutna sex åren uträttats till höjande af vår timliga tillvaro. Den är icke gjord, denna återblick, för att tända något smickrets rökoffer för en personlighet, hvars anspråkslösa och folkvänliga väsende minst af allt är svagt för sådant. Men den är gjord för att till en initiativets man — Gotland har ondt om sådana — med anledning af en framskjuten märkesdag i hans lefnad brivga ett enkelt tack för hvad han hittills verkat och tillönska honom ännu många år af helsa och krafter att fortsätta det värf, han framgångsrikt börjat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *