Södra Gotland, 9 Augusti.
Rågskörden,
som under det utmärktaste bergningsväder fortgått med stor raskhet, är nu till större delen afslutad på söder. Öfver förväntan har den utfallit, bättre än man vågat hoppas och har vid verkstäld trösknipg i medeltal kunnat beräknas 1 tunna god vara etter hvarje lass (= 60 band) råg.
Beträffande kornet kan sägas att det allaredan på flere ställen står moget och färdigt att falla för skördemannens lie, och jag tror mig med säkerhet kunna säga att kornskörden är delvis börjad här och hvar, likaså hafreskörden, Hvetet, fom i år är ovanligt vackert, tyckes dock på många ställen vara behäftadt med rost som vi säga; många fält äro redan mogna för skörd. Temperaturen under skördetiden har varit ovaulig hög, en tryckande värme har stundom varit rådande som uppgått ända till 32 gr. Cels.
Olycksfall
af kreatur höra — så att säga — nästan till ordaingen för dagen. Tvänne kor afledo helt plötsligt för kort tid sedan hos landtbrukare Gottberg, Långmyra i Hamra, der distriktsveterinären sistl. lördag infann sig för att undersöka om någon smittosam sjukdom här förelåge; men har enligt veterinärens utsago ej någon sådan förefunnits å platsen.
— Vid Tuna gård i Vamlingbo har åter inträffat dödsfall af en stut helt hastigt natten mellan sistl. lördag och söndag, utan någon föregående sjukdom. Såsom vanligt är voro kreaturen icke försäkrade.
En explosion
af egendomlig art ägde rum i en af de sydliga socknarne i länet. Förhållandet var följande: En bondhustru var sysselsatt med insyltning i flaskor af krusbär, hvilka för ändamålet voro starkt upphettade, då helt plötsligt — alldenstund bären betunno sig i jäsningstillstånd — flaskan sprang sönder och hela innehållet burdus i ansigtet på gumman, hvilket illa tilltygades. Hade en ädlare del, t. ex, ögat, träffats vid tillfället af flaskans innehåll, kunde menliga följder för framtiden hafva uppstått.
Åter ha de i söder sig uppehållande
Rådjuren
varit framme och spelat en person ett lustigt spratt. Då en landtman — namnet gör ja ingenting till saken — häromdagen till fots var på väg till sitt hem från ett närgränsande spritvaruförsäljningsställe, fick han helt oförmodadt se något »satans otyg» springa tvärt öfver vägen, framför honom, Att »otyget» i fråga var ett spöke, andeväsen eller underjordisk varelse ansågs af mannen för tvärsäkert. Man hur skulle man kunna gå fram vägen öfver det ställe der »spöket» passerat? Detta var nu vår »hjeltes» fråga till sig sjelf; och råd fick han, ty efter afsjungandet af åtskilliga psalmer och en »brinnande bön» — som inom parentes sagdt förrättades på knä, anträddes resan framåt lyckligt och väl till hemmet. Att sådan vantro och vidskepelse ännu i dessa tider råder är i sanning sorgligt. Rådjuren tyckas trifvas i södret, eftersom de nu uppehållit sig en lång tid, flere veckor härstädes, Må dessa »Gotlands högdjur» blott ej falla för tjufskyttens lod, utan detta utmärkta och nyttiga villebråd blifva fredadt, så skall snart nog en talrik hjord finnnas till stor glädje och stort nöje för många!
Gotlands Allehanda
Fredagen 12 Augusti 1887
N:r 64