Södra häradsrätten.
Barnamordet i Lau. Förnyad ransakniug företogs i tisdags afton å länsfängelset med nittonårige drängen Karl Anton Hansson, Snosarfve i Lau, hvilken enligt egen bekännelse medels svatvelsyra afdagatagit sitt sju dygn gamla barn. Hansson vidhöll sin förut afgifna bekännelse och hade intet att vidare tillägga.
Protokoll öfver likbesigtningen, förrättad af provinsialläkaren doktor Nyberg, föredrogs och innehöll, att efter all sannolikhet fläckarna & barnets ansigte orsakats af svafvelsyra och att kläderna blifvit frätta af nämda syra, som äfven nedsväljts af barnet. I magväggen befans vara ett hål, som utmynnade i bukhålan, der blod och blodlefrar voro till finnandes.
Af rättskemistens i Stockholm undersökning framgick, att fri svafvelsyra funnes å kläderna, hvaremot sådan ej kunnat med säkerhet påvisas i likdelarne.
På grund af likbesigtningen och rättskemistens undersökning hade provinsialläkaren afgifvit det ämbetsintyg, att barnet aflidit genom förgiftning med svafvelsyra.
Efter enskild öfverläggning dömde häradsrätten Hansson till lifstids straffarbete och förlust af medborgerligt förtroende för alltid.
Klocktjuf. Med häktade arbetaren Jonas Nilsson, Nasume i Tofta, hölls i tisdagsafton ransakning å länsfängelset. Den häktade erkände, att han 18 sistl. November i öfverlastadt tillstånd gjort ett besök hos urmakare Hultin, hvarvid han i dennes verkstad »i fyllan och villan» tillgripit ett guldur.Klockan återfans omkring en månad derefter i Nilssons ägo, då Hultin besökte honom, Först förnekade han inför Hultin tillgreppet, men framtog slutligen klockan ur sin rockficka. Målsägaren anförde vidare, att vid samma tilfälle tre silfverur försvunnit från hans verkstad; för tillgrepp af dessa misstänkte han ätven svaranden, hvilken dock förnekade, att han stulit dessa ur. Gulduret värderades till 45 kronor samt silfveruren till 70 kronor.
Målsägaren begärde uppskof för att inkalla vittnen angående silfveruren, hvilka svaranden skulle hatva utbjudit till försäljning. I denna begäran instämde åklagaren.
Nilsson, född 1834 i Högby på Öland, ankom 1848 till Gotland, der han varit i tjenst på åtskilliga ställen.
Efter enskild öfverläggning uppsköt häradsrätten målet till annan dag, då åklagaren och målsägaren, försedda med bevisning, skulle komma till städes; svarande skulle fortfarande qvarhållas i häkte.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Februari 1885
N:r 21.