Sedan sällskapet med anledning af motioner, ingifne en af hr E. Schoug angående förslag att utdela premier för inom länet väl skötta ladugårdar, och en annan af hr H. Gustafsson angående förslag om åtgärder till betordrande af åkerjordens underdikning, öfverlemnat åt komiterade, undertecknade Horn, Schoug och Bergman att bereda förstnämda motionen och åt undertecknade, Horn och Bergman, att jemte landtbruksingeniören H. Steinmetz bereda motionen om åkerjordens underdikande, så har, till följe af emellertid ytterligare ingifna motioner dels af hr Schoug om förvärfvande af skoglösa marker för befrämjande at skogsodling, dels ock af hr grefve Horn om beredande af anslag till prisbelöningar för lämpligt ordnad skogshushållning och för tvägårdsanläggningar, Hushållningssällskapet öfverlemnat äfven dessa motioner till behandling af de komiterade, som fått sig uppdraget att bereda förstomförmälda två förslagen, med anhållan att dessa komiterade måtte, efter utredning af Hushållningssällskapets financiela ställning och med rätt att tillkalla sakkunnig person i fråga om motionerna rörande skogarne, på en gång till sällskapets. afgörande afgifva betänkande rörande samtliga förslagen.
Komiterades sammanträden hafva måst anstå till innevarande års sommar i afvaktan dels på beslut om egendoms inköpande till landtbruksskola. dels ock på. hr Steinmetz väntade hitkomst. Sedan han till länet anländt, har han blifvit åtskilliga gånger med kallelse till sammanträden sökt, men hinder hafva hvarje gång uppstått för hans närvaro af hans tjenstgöring inom länet. Emellertid har hr Steinmetz rörande motionen om åkerjordens underdikande aflemnat ett skriftligt betänkande, som här bifogas.
För att fylla hr Steinmetz plats uti komitén har undertecknad Kyllander, såsom utsedd suppleant, blifvit inkallad.
Förr än komiterade ingå i bedömande af motionerha, anser sig komiterade böra lemna begärda utredningen om Hushållningssällskapets financiela förhållanden, enär dessa i första hand inverka på vidden och beskaffenheten af de åtgärder, hvilka i afseende å motionerna kunna vidtagas. Sedan motionerna afgåfvos, hafva Sällskapets finanser i afseende å de kontanta medel, hvarom sällskapet förut kunnat förfoga, i synnerlig mån förändrats dymedelst, att Sällskapet, som vid tiden för motionernas afgifvande ansågs kunna till öfriga kontanta tillgångar indraga försäljningspriset för landtbruksskolans tillgångar, sedermera till följd deraf, att dessa och betydliga andra kontanta medel erfordrats till beslutadt och verkstäldt inköp af Stenstuge egendom i Vesterhejde till landtbruksskola, varit nödsakadt till sagda ändamål anslå dessa tillgångar. En särskild tablå öfver sällskapets affärsställning den 1 i denna månad bifogas. Af denna tablå inhemtas, bland annat.
att Sällskapet, hvars löpande utgifter under . återstående delen af detta år beräknats till 2,145 kronor 75 öre, till dessas betäckande har att förfoga öfver kontanta medel, beräknade till 3,534 kronor 52 öre såsom följd hyaraf en behållning derat vid årets slut skulle uppstå af 1,388 kr. 77 öre.
att de medel, hvilka Sällskapet eger under sin förvaltning, beräknats vid nästa års ingång uppgå till 58;497 kronor 31 öre, hvarifrån skulle afräknas Sällskapets skulder, utgörande 38,485 kr. 90 öre, såsom följd hvaraf dess egen fond, oberäknade värden af förlag till landtbruksskolan, fastigheten i Vänge myr och någon lösegendom, skulle uppgå till 20,011 kr. 41 öre; och
att denna sistnämda fond dock pblifvit bunden medelst anordningar till afbetalning at köpeskilling för Stenstuge samt till ny byggnad och reparationer derstädes, så att af fonden återstår för närvarande att disponera endast 6,377 kr. 87 öre, hvilket belopp jämte omkring 1,000 kronor dess: utom torde erfordras för ytterligare behöfliga nybyggnader, reparationer och förlag för landtbruksskolan.
Som nu de löpande inkomsterna, som till Sällskanet böra under nästa år ingå, icke torde kunna beräknas till mera än omkring 20,000 kronor och de vanliga utgifterna och redan beviljade anslag lära uppgå till minst detta belopp, och måhända till än mera, så synes deraf uppenbart, att sällskapet ej för närvarande kan, utan att skuldsätta sig och äfventyra att så småningom minska dé redan bundna kapitaltiilgångarne, i synnerlig mån anslå medel för vinnande af de ändamål, som uti föreliggande motioner åsyftas.
Hvad särskildt först beträffar Doctor Schougs motion rörande förändrade åtgärders vidtagande för höjande af boskapsskötseln inom länet, så måste hvar och en jordbrukare kunna inse den stora vigt, som derå ligger. Af boskapens rationella vård beror nemligen icke allenast sjelfva åkerbrukets framåtskridande, ty utan en kraftig och riklig gödsel kan goda skördar icke påräknas, utan äfven den inkomst, som jordbrukaren bör och -kan taga direkt af boskapen antingen genom dess uppfödande till försäljning eller genom mjölkproduktionen m. m. En rationel boskapsskötsel är alltså den grund, hvarpå en jordbrukares välstånd skall byggas; och om han icke bygger på denna grund, skall han ovilkorligen förfela sitt mål. Det är sålunda af största vigt, att ländtmannen, i den mån han möjligen icke sjelf förmår bedöma den rigtning, i hvilken hans arbete bör gå, ledes in i rätta spåret för att vinna detta mål; och det är isynnerhet hushållningssällskapens inom de särskilda orterna uppgift, att genom’ lämpliga åtgärders vidtagande befrämja boskapsskötselns utveckling så att detta mål i möjligaste måtto varder upp: nådt. Hittills hår detta läns hushållningssällskap hufvudsakligen sökt befrämja husdjursafveln dels genom prisbelöningar vid de vanliga landtbruksmötena, dels genom anslag till hästpremiering i sammanhang med staten, dels genom inköp af norska hästar samt får och svin af vissa raser, dels genom anskaffande af anglerdjur för försök med kroasering emellan sådana och den inhemska gotländska fäkreatursrasen, dels ock medelst bekostnad af elevers undervisning i hofbeslagslära och vid Klemadstorps hästskötareskola. Visserligen hafva dessa åtgärder visat sig välbetänkta och välgörande, så att de i viss mån kunna anses hafva bidragit till höjande af såväl husdjurens skötsel som äfven och isynnerhet dess afvel; men erfarenheten har visat, att dessa åtgärder icke äro fullt tillräckliga, ty det är icke nog, att goda raser väljas och att befolkningen inläres att djuren tämja och rätt behandla.
Det är nemligen lika nödvändigt, att hemdjuren hafva åt sig anvisade lämpliga bostäder, att de på ändamålsenligt sätt födas och utfodras och att de i öfrigt så vårdas, att af dem må kunna redovisas de utgifter i afseende å underhåll och vård, som af dem skäligen böra påräknas. För befrämjande af dessa på kreatursafkastningon synnerligen ingripande förhållanden har hushållningssällskapet hitintills icke någonting vidgjort; och det är just dessa förhållanden, som hufvudsakligast inverka på det mål, hvartill landtmannen i afseende å uppbringandet af sin inkomst för ladugården skall sträfva, ty har han icke varma och luftiga byggnader för husdjurens bevarande och trefnad och föder han dem icke på ett lämpligt och beräknande sätt, så skall han, äfven om han anskaffat de bästa kreatursraser och lemnar dem den bästa tillsyn, ändock aldrig kunna af dem påräkna en afkastning, som står i något fördelaktigt förhållande till hans utgifter. Väl kan det invändas, att ett djur, som vid en utställning blifvit premieradt, skulle utvisa, att egaren på ett rationelt sätt sköter äfven sina öfriga djur, men så är dock icke alltid fallet, ty man må kunna tänka sig att, för vinnande af en förväntad premie, detta förevisade djur under någon tid före utställningen erhåller en särskild vård, som icke egnas de öfriga djuren, hvilka af utställaren egas, och dessutom, enligt hvad erfarenheten visat, ega alltid dessa utställningar rum å sådan årstid, att, åtminstone hvad fäkreaturen och fåren beträffar, dessa af några månaders sommarbete kunna visa sig mera till sin fördel, än som skulle blifvit förhållandet, om de uppvisats å tid, då de voro stallfodrade.
Äfven om derföre icke det hitintills sedvanliga sättet att bedöma en landtbrukares ladugårdsskötsel efter en eller några derifrån till en utställning uttagna kreaturs utseende bör helt och hållet fördömas och derföre afskaffas, torde dock, med inskränkning af detta premieringssätt åtminstone i afseende å fäkreaturens premiering, mera afseende hädanefter fästas å ladugårdsskötseln i sin helhet uti hemmet under stallfodringen, då det med största vissheten kan utrönas huruvida kreaturen erhålla lämplig omvårdnad med hänseende till såväl ladugårdens beskaffenhet som äfven dess fodring och skötsel i öfrigt, helst dessa förhållande hufvudsakligast inverka på kreaturens välbefinnande och produktionsförmåga under hela året; ty om kreatur fodras illa och ojemnt under vinterfodringen, blifver deraf en gifven följd att krafterna och produktionsförmågan för lång tid, äfven sedan fodringen förbättrats, nedsättas och kreaturet alltså icke förmår att redovisa den föda, som åt detsamma lemnats.
Komiterade hålla alltså före att, om denna princip för premiering af ladugården -utaf Hush.-sällskapet godkändes och om premiering vid landtbruksutställningar icke ifrågakomma för enstaka djur oftare än t. ex. hvart tredje år, sällskapets utgifter icke komme att blifva större än som hitintills användts på premieringar vid de årliga utställningarna. Derigenom vunnes ock den stora fördel, man må till och med kalla den rättvisa, att äfven sådane jordbrukare, hvilka bo aflägset från de ställen, der landtbruksmöten vanligen hållas, kunde blifva delaktiga af premieringen och att sålunda ladugårdsskötseln uppmuntrades öfver hela länet och icke blefve inskränkt till viss omkrets omkring landtbruksmöteslokalerna.
Som emellertid sällskapet synes hafva i förhållande till sina ringa tillgångar hitintills lemnat stora anslag för förbättrande af afveln af hästar, får och svin genom inköp af rasdjur och dess utplanterande på lindriga vilkor bland länets jordbrukare, finna komiterade att för närvarande för dessa djurslag icke bör vidtagas andra åtgärder än att i mån af sällskapets tillgångar fortgå på denua redan anträdda vägen och sålunda att fortfarande utelemna sådana djur samt vid utställningar premiera dem, som sådant förtjena. Som största vigten för jordbrukare dock ligger i fäkreaturens rätta vård och afkastning och som föreliggande motionens syfte dessutom hufvudsakligen afser att förändra premieringen för fäkreaturen, så anse komiterade sig endast böra för närvarande förorda förändringar i detta hänseende i enlighet med de åsigter, hvilka här ofvan blifvit uttalade; och enär det egentligen bör vara de mindre jordbrukarne, hvilka, utgörande flertalet, böra på omförmälde sätt uppmuntras, hafva komiterade ansett, att premiering på augifna sättet endast borde ifrågakomma för ladugårdar, hvilka uppvisade en besättning af minst 3 och högst 15 mjölkdjur.
På ofvan angifne grunder få komiterade alltså föreslå:
att hushållningssällskapet beviljar ett årligt anslag under fem år af 600 kronor för premiering af hela ladugårdar på sådant sätt, att 400 kronor beräknas till tre pris, ett första å 150, ett andra å 100 och ett tredje på 50 kronor samt att öfrige beloppet beräknas dels till reseersättning åt dem, som anförtros att vid premieringen blifva prisdomare, dels ock till extra premier;
att hvarje jordbrukare, som är egare till en mjölkdjursbesättning på sin ladugård af minst 3 och högst 15 mjölkdjur, skall, derest han vill om sällskapets premier täfla inom viss tid, som af förv. utskottet sednast i Juni månad hvarje år kungöres i länskungörelserna och ortens mest spridda tidning, dertill skriftligen anmäla sig och då angifva bostad och ladugårdsbesättningens storlek;
att Utskottet, sedan anmälanden sålunda inkommit, utser 2 för kunskap i landtmannanäringen kände personer att med biträde af en af dem tillkallad i närheten af sökandens fastighet bosatt person under tiden mellan den 1 påföljande December och 1 Maj besigtiga sökandens anmälda ladugård och angående densamma uti protokoll intaga sina iakttagelser samt deri meddela sitt yttrande om premiering tillstyrkes eller afstyrkes samt skälen dertill;
att prisdomarne böra i protokollet noggrannt angifva dels lämpligheten afladugårdens inredning och beskaffenhet i öfrigt, synnerligast i afseende å ljus, värme och luftvexling, dels gödselns förvarande, blandning och användande, dels kreaturens ntfodring, vård, mjölkafkastning och utseende dels ock de andra förhållanden, som på en tidsenlig ladugårdsskötsel kunna inverka;
att besigtningsprotokoll skall inom en månad efter besigtningsresans slut ingifvas till Förvaltningsutskottet, som derefter fattar beslut om premieringen och detta beslut anmäler vid näst derpå inträffande ordinarie sammanträde med Hushållningssällskapet samt låter i länskungörelserna och ortens mest spridda tidning intaga såväl besigtningsmännens förslag till premiering som äfven utskottets beslut med motiverna dertill; samt
att hvad af sålunda anslagna medel det ena året kan varda besparadt, må det påföljande året till premiering af då besigtigade ladugårdar disponeras och användas.
I fråga om hr H. Gustafssons motion om anslag för underdikning, så ehuru åkerjordens dikning och äfven underdikning är ett af hufvudvilkoren för jordens förmåga att lemna ifrån sig goda skördar och ehuru följaktligen och synnerligast här på Gotland, der jordens dikning i allmänhet blifvit i ytterlig grad försummad, hushållningssällskapets mellankomst för befrämjande af dikning vore i högsta grad påkallad, lärer väl, ianseende till de stora utgifter, som dermed äro förenade, och de ringa tillgångar, hvarom sällskapet har att förfoga, för närvarande dock icke kunna blifva fråga om att uppmuntra eller belöna sådant arbete vare sig i den riktning eller till det omfång, som motionären i sitt första alternativ föreslagit, eller ens på det sätt och till den vidd, landtbruksingeniören Steinmetz uti sitt yttrande förordat. Af underdikningar, som kunna verkställas dels med tegelrör, dels med sten och dels med gärdsel eller ris, är sistnämda sätt alldeles förkastligt utom då fråga är att underdika mossar och kärrtrakter. Denna underdikning står sig endast under några få år intill dess jorden blifver torrlagd, men då ruttnar riset och släpper ej längre igenom vattnet, såsom följd hvarat jorden åter blifver så småningom lika vat: tendränkt, som den förut varit. Att underdika med sten är kostsammast, men ändock icke medförande sådan säkerhet för vattnets genomsläppande, som är förhållandet med underdikning medels tegelrör. Då till 6 sträckfots dike erfordras om kring ett parlass sten, erfordras till samma längd endast 6 stycken tegelrör. Om man antager, att diken böra på en vanlig åker läggas 50 fot från hvarandra och till ett tunnland jord om circa 240 fot i qvadrat sålunda skall läggas fem sugdiken hvardera om 240 fots längd och ett afloppsdike af lika längd, så erfordras dertill högst 1,200 mindre rör om 1 till 1 1/4 tums diameter och 240 afloppsrör om 3 tums diameter. Dessa fraktas å 2 lass och kosta de förra omkring 18 och de sednare omkring 9 kr. eller tillsammans 27 kronor, utom frakten, som är beroende af afståndet från produktionsorten. Skall sten till underdikning användas, erfordras till tunnlandet minst 200 lass, hvars upplockning, hemtning och aflastning torde beräknas till öfverhufvud minst 40 öre lasset eller 80 kronor för tunnlandet. Dikesgräfningen kostar mera för underdikning med sten än med tegelrör, enär dikena för förra slaget erfordras bredare. Af hvad sålunda är nämndt, torde det vara uppenbart, att underdikning med tegelrör är mest förtjent af uppmuntran, såsom det billigaste och dertill varaktigaste; och kunde, hvad som eger stor sannolikhet för sig, i närheten af jernbanan t. ex. i trakten af Barlingbo påträffas god lera, lämplig för tegelrörsfabrikation, och tegelbruks anläggande der understöddes med ett räntefritt lån under några år, skulle efter måhända icke många år underdikningen med tegelrör i hög grad äfven inom detta län befrämjas.
Emellertid då sällskapets tillgångar, på sätt ofvan är angifvet, icke för närvarande torde medgifva något anslag till högre belopp vare sig i form af lån till befordrande af tegelrörsfabrikation eller på annat sätt för underdikningars åstadkommande inom länet, anse sig komiterade af sådan anledning vara nödsakade inskränka sitt förslag derhän att, med bifall till- motionärens andra alternativ, hushållningssällskapet ville bevilja ett mindre årligt anslag till premiering vid jordbruksfastigheter om högst ett mantal af underdikningar, som blifva efter rationella grunder verkstälda å jordrymd af minst fem tunland och sålunda besluta:
att för sagda ändamål lemna ett årligt anslag under fem år af 400 kronor att användas till priser å högst 150 kronor för sådan jordbrukare, som till täflan hos förv.-utskottet skriftligen sig anmäler inom en viss dertill under hvarje årilänskungörelsen och ortens mest spridda tidning kungjord tid, och i sin berörda anmälan angifver stället, der underdikningen skett, sökandens adress samt omfånget och beskaffenheten af den underdikning medelst tegelrör eller sten, hvarför belöningen åsyftas;
att anmälda dikningsarbetet må besigtigas af enahanda antal och på enahanda sätt utsedda besigtningsmän jemte biträde, som ofvan är i afseende å prisbelönande af ladugårdar stadgadt; och
att i afseende å protokolls förande, tilleller afstyrkandes afgifvande och protokollets aflemnande till förv.-utskottet samt detta utskotts berättigande att om föreslagna premieringar besluta och skyldighet att derom kungöra samt hos sällskapet göra anmälan, äfvensom besparade medels användande för ett kommande år må förhållas lika som i ty fall är vordet om förslag till prisbelönande af ladugårdar ofvan föreslaget.
Slutligen hafva komiterade att yttra sig om Herrar Schougs och Grefve Horns motioner angående åtgärders vidtagande för befrämjande af skogsodling och trädgårdsskötsel. Hvad först angår trädgårdsskötseln, så enär denna på flera sätt blifvit under sednare åren omhuldad ej mindre genom hush.-sällskapets anslag till trädgårdsmästares aflönande än äfven medelst beredande af lämpliga plantskolor för fruktträd och bärbuskar, torde i anseende till Sällskapets inskränkta tillgångar ej annat för närmaste framtiden vara i afseende å trädgårdsskötseln att för Sällskapet vidgöra, än att fortfarande anordna lämpligt anslag till arvode åt trädgårdsmästare, som länets innevånare med trädgårdsskötseln biträda; dock som anlitandet af dessa trädgårdsmästare på Sällskapets bekostnad måhända icke alltid skett under de vilkor, som: för deras användande blifvit stadgade, torde vara skäligt för framtiden föreskrifva, dels att vid ansökningar om biträde af trädgårdsmästare, ansökningarne, derest afseende derå må fästas, skola innehålla noggranna uppgifter å beskaffenheten af de trädgårdsarbeten, som skola verkställas, så att dessa trädgårdsmästare icke må aflönas för andra ändamål, än då deras biträde behöfver anlitas för ordnande af trädgårdsanläggning och plantering samt beskärning af träd och buskar, dels ock att förv.utskottet eller den eller de personer, som få i uppdrag att ansökningarna pröfva, må vara berättigade att bestämma antalet dagar, under hvilka hvarje sökande må trädgårdsmästaren fritt anlita.
Vidkommande nu frågan om befrämjande af skogsvården och skogsodlingen, så torde denna fråga vara för Gotlands framtid en af de vigtigaste, om icke till och med den vigtigaste, då man med full visshet kan antaga, att skogsförhållandena i en ort reglera värmen och fuktigheten inom orten, att dessa klimatiska förhållanden reglera ortens fruktbarhet, produktionsförmåga och helsotillstånd, och att deraf ytterst beror befolkningens välmåga och välbefinnande. Dessa verkningar å ortens förhållanden hafva fullväl insetts ej mindre -af länets landsting, då detta under år 1868 ingick till k. m:t med underdånig framställning om utfärdandet af en speciel” lag för Gotland i syfte att motvérka deu allt mera öfverband tagande skogsförödelsen, än äfven af statsmagterna, som denna framställning bifallit, så: som följd hvaraf ock Gotlands skogslag af den 10:de September 1869 utfärdades. Dessutom har k. m:t, uppå särskilda underdåniga framställningar af länsstyrelsen, nådigst förordnat att af medel, hvilka genom riksdagen blifvit för sådant ändamål stälde till k. m:ts förfogande, skulle inköpas- dels skogsmark inom Visby norra landsförsamling för att jemte vissa derintill belägna kronan tillhöriga jordar skogsodlas dels omkring 1300 tunland af Elinghems myr för utrönande af fördelen med skogsodling äfven å utdikad myrjord. Det är dock icke nog med att åtgärder, äfven om de äro de lämpligaste, sålunda vidtagits från det allmännas sida, ty om icke tillika befölkningen intresseras och undervisas samt sjelf genom handling biträder vid försöket att vinna det åsyftade målet, lärer resultatet af det allmännas åtgärder blifva utan betydenhet. Det är alltså för att intressera, undervisa och till handling väcka befolkningen att biträda vid denna lifsfrågas förande framåt, som’ åtgärder behöfva vidtagas; och tiden derför må icke fördröjas, ty det är i en häpnadsväckande grad, som skogssköflingen inom länet redan fortgått, hvadan fara är på färde, att, derest icke snart skogsodling mera allmänt verkställes; vi uti en ej långt aflägsen framtid, sedan den bästa skogen afyttrats och den återstående mindre och sämre delen år från år användts för husbehofvet, hvar: till den snart ej förslår, få skåda våra skogsmarker kalhuggna och våra åkrar och vägar utan skydd för sol och blåst.
Som det emellertid skulle medföra allt för stora kostnader att i vidsträcktare mån, såsom medelst inköpande eller arrenderande af större skogsmarkskomplexer och företagande derå af skogsodling, bidraga till skogskulturens utveckling inom länet, anse komiterade under sådana förhållande och sålunda med fästadt afseende &å länets: små tillgångar och i öfrigt mindre gynnsamma konjunkturer andra åtgärder för närvarande icke kunna i omförmälda. syfte vidtagas, än att genom skogsodlingars företagande i mindre skala i närheten af mera allmänt befarna vägar, genom belöningars utdelande åt dem, som odla och väl vårda sina skogsmarker, genom undervisande i skogsodling, skogsfröklängning och gallring vid landtbruksskolan samt genom tillhandahållande åt skogsodlare af godt skogsfrö och goda plantor ej mindre väcka befolkningens intresse för skogskulturen än äfven underlätta för densamma anskaffandet af frö och plantor. I detta syfte föreslå alltså komiterade följande åtgärders vidtagande genom hushållningssällskapet, nemligen
att sällskapet måtte förordna, att vid dess landtbruksskolas egendom anordnas i något vidsträcktare mån, än eljest för egendomens egen skogsvård vore behöfligt, en fröklängningsanstalt och en plantskola ej mindre för de allmännast här förekommande trädslagen såsom fur och gran utan äfven för andra trädsorter;
att frön och plantor vid landtbruksskolan tillhandahållas allmänheten mot billigt pris och i vissa fall efter skolstyrelsens bepröfvande utan betalning;
att skolans skogslärare fortfarande skall mot arvode, som af omhänderhafvande medel bekostas, tillhandagå allmänheten med biträde vid skogssådd och skogsplanteringar efter derom gjord anmälan och vederbörligt förordnande mot vilkor, att reqvirenten vidkännes skjuts och logis åt honom;
att belöningar i förhållande till verkstäld skogskultur och omhänderhafvande anslagsmedels storlek genom förvaltningsutskottet, efter besigtningsmäns i hvarje fall afgifvande yttrande, anordnas åt sådane jordegare inom länet, som till sådan belönings erhållande sig anmäla och visat sig hafva & tjenliga skogsmarker verkställt rationel skogssådd eller skogsplantering;
att förvaltningsutskottet må få åt sig uppdraget att utse besigtningsmän och för dem uppgöra de vilkor och de grunder, hvilka vid besigtningen skulle iakttagas;
och att i den mån omhänderhafvande medel skulle sådant tillåta förvaltningsutskottet måtte få åt sig uppdraget att, då tillfälle dertill kunde erbjudas, å enskilda egor belägna intill jernväg eller andra allmänt befarna vägar verkställa skogsodling i mindre skala för att derigenom gifva ett föredöme och väcka intresse för skogspdling.
Det torde icke lida tvifvel, att om sålunda föreslagna åtgärder finge och, kunde vidtagas, hågen för skodsodlingar så småningom skulle hos. befolkningen väckas, ty i den mån den genom åskådliga exempel kan komma i tillfälle bedöma sina egna fördelar och då de dertill underhjelpas i sina bemödanden att vinna dessa fördelar, komma de säkerligen, i likhet med hvad som mångenstädes skett inom fastlandets sydligare län, att sjelfmantingå på en väg och befrämja ett syfte uti ifrågastälda hänseende, som de förut, i brist af tillbörlig väckelse, undgått att tillbörligen beakta.
Emellertid kunna de föreslagna åtgärderna icke vidtagas utan att dertill anslås erforderliga medel. Enligt hvad förut blifvit utredt förmår icke Hush.:sällskapet att dessa medel anslå. Det enda sällskapet kan i ty fall för närvarande göra är att genom sin landtbruksskola anordna om fröklängning och plantskola samt att genom förv.-utskottet med medel, om sådana från annat håll kunna anskaffas, anordna de föreslagna åtgärderna; men som länets landsting städse hittills med berömvärd nit och öppet öga för länets behof i nu ifrågasatt hänseende verkat för länets väl och bästa, och som derföre det vore antagligt, att landstinget, då det ser att sällskapet icke förmår något vidare i ämnet tillgöra, ville med sin hjelp mellankomma, finna komiterade sig böra föreslå:
att Hush.-sällskapet måtte genom länsstyrelsen ingå till nästa års landsting med framställning, att landstinget ville årligen under hvartdera af fem år från och med 1883 till och med 1887 till förutnämda ändamål anslå 1,000: kr. att ställa till hush.-sällskapets förfogande för att efter ofvan ittalade grunder för befrämjande af skogsskötsel inom länet användas och i sällskapets räkenskap redovisas.
Från beslutet angående förslag om åtgärders vidtagande till uppmuntrande af dikning i det af komiterade uttalade syfte, är undertecknad Bergman af skiljaktig mening i enlighet med bilagd reservation.
Visby den 9 December 1881.
Rud. Horn.
E. Schoug.
A. Kyllander.
H. Bergman.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 December 1881
N:r 99