Rättegångs- och Polissaker.

För forsling af spillning i otätt fordon fäldes åkaren Fridolf Christernin till 5 kronors böter.

För förargelseväckande uppträdande å allmän plats fingo arbetaren Karl Olsson Sjölund och f. artilleristen Karl Johansson böta 5 kronor hvardera.

För uppbyggande af en tvättstuga utanför Söderport utan bygnadsnämdens tillstånd fäldes bagaren K. A. Carlqvist till 25 kronors böter.

För oloflig utskänkning i D. B. V:s paviljong 3 och 4 dennes hade enkefru Evelina Eklund instämts af åklagaren. Då målet, som förut varit före, ropades, var svarandeparten ej närvarande. För uteblifvande fäldes fru Eklund till 10 kronors böter, hvarjämte målet uppsköts till 13 dennes, då svaranden vid 20 kronors vite skulle komma tillstädes.

För försäljning af skämd strömming hade åklagaren instämt hustru Katarina Lexander, Vesterby i Ardre. Intyg från länsveterinären företeddes och styrkte, att fisken varit förskämd. Försäljerskan hördes emellertid ej af, hvarför hon fick böta 3 kronor. Hon ålades dessutom vid 2 kronors vite att infinna sig vid målets nästkommande behandling.

Att hålla boskifte 2 nästkommande September kl. 10 f. m. i sin bostad ålades guldsmeden A. M. Elgstrand. Hans frånskilda hustru Karolina Elgstrand hade nämligen instämt honom, emedan han vägrat att skifta deras gemensamma bo.

Slagsmål. Artilleristerna nr 10 Frans Öman och nr 13 Petter Johan Gustafsson erkände, att de 27 Juli å Adelsgatan missbandlat hemmansegaren Jakob Henrik Jakobsson, Båtels i Mästerby; Öman hade nämligen gifvit honom ett slag under hakan och Gustafsson kastat en sten mot honom, hvaraf blodvite uppkommit, hvarjämte de påstodo, att de först anfallits af Jakobsson. Denne sade sig endast hafva öfvat sjelfförsvar. Husbonden, Karl Hansson, Ringome i Mästerby, och artilleristen nr 21 Adolf Boman voro äfven inblandade i slagsmålet och instämde. Boman sade sig hafva fått en spark af Jakobsson. För vittnens inkallande uppsköts målet, hvarjämte svarandena ålades att vid 5 kronors vite för dem hvardera infinna sig vid målets nästkommande behandling.

Slagtaren Karl Myrström var instämd af sysslomannen, Johan Ekelöf i Bro, i Johan Hellgrens, Stora Hellvigs i Fole, konkurs, som började 2 sistlidne April, hvarvid sysslomannen yrkade, att Myrström måtte åläggas att till konkursboet återlemna en del effekter, hvilka han sistl.. påsk skulle hafva köpt af Hellgren för 918 kronor. Såsom rättegångsbiträden tjenstgjorde för käranden kronolänsman Håkansson och för svaranden stadsgevaldiger Hallgren. Svaranden har förut företett en köpafhandling, hvari 3 November angifvits såsom den dag, då köpet egt rum. Det märkliga har emellertid inträffat, att Hellgren påstår, att en dylik handling parterna emellan aldrig upprättats utan att den vore falsk. Hellgrens namnteckning å handlingen är bevittnad af drängen Alfred Cederlund och pigan Maria Jonsson. Cederlund har sagt sig på god tro hafva bevittnat handlingen, vid hvilket tillfälle Hellgren ej var närvarande, och Maria Jonsson säger sig ej hafva bevittnat namnteckningen. Två vittnen intygade igår, att Hellgren 27 sistl. Mars försålt till Myrström en del effekter just för samma summa, som den tvetydiga köpafhandlingen angifver, hvilken summa ett af vittnena afskrifvit på en af Hellgren till Myrström utgifven förbindelse å 2,400 kronor, emedan Myrström ej sjelf är skrifkunnig. Dessa vittnen påminde sig äfven, att vid nämda tillfälle pris åsattes å största delen af just samma effekter, som äro upptagna i den köpeafhandling, som svaranden påstår vara af Hellgren upprättad 3 November. Sedan dessa vittnesmål aflagts, hvilka styrkte kärandens utsago, framkommo tre andra vittnen och berättade, att de varit närvarande i samma tum med Cederlund, Hellgren och Myrström, då köpafhandlingen upprättades, att de sett Hellgren och Cederlund samtidigt skrifva under och hört, att meningen varit, att Maria Jonsson sedan skulle intyga Hellgrens namnteckning. Ett af dessa tre vittnen, en smedsdräng, gaf dock mot hvarandra stridande uppgifter angående penningsummans storlek och det andra vittnet, en piga, som käranden påstod vara mindre vetande, afgaf en högligen förvirrad och osammanhängande berättelse. Rättens ordförande framhöll, att i målet ovilkorligen måste finnas köpta vittnen, enär deras afgifna berättelser voro fullständigt stridande mot hvarandra. Slutligen nämde Hellgren att han med flere vittnen kunde styrka, att han 3 November varit på Fårö och ej här i staden. För att förebringa denna bevisning uppsköts målet till 13 September.

Skomakaregesällen Vilhelm Kahlqvist aflade igår värjemålsed för att fria sig från faderskapet för ett af pigan Anna Svensson framfödt flickebarn. Full juridisk bevisning har ej kunnat förebringas för hans fällande.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 Augusti 1880
N:r 66

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *