hade i förgår kl. half 12—1 fortsatt sammanträde å högre illmänna läroverkets samlingssal, hvarvil omkring 30 prestmän voro närvarande. Kyrkoherden J. F. Eneqvists å missionssällskapet väckta förslag, att missionsböner af presten borde hållas på bestämd dag en gång i månaden, företogs först till behandling. Förslagsställaren försvarade sin mening, som deremot ogillades af prosten Krusell, doktor Lyth, kontraktsprosten Sundahl och kyrkoherden Sik, hvarefter förslaget nästan enhälligt afslogs. Biskop Anjon uttalade den -förhoppning, att stiftsbrödertia skulle hafva missionsbinerna i godt minne, hvilket de närvaranle lofvade.
Man skred terefter till öfverläggning om riksdagens skrifvelse till k. m:t om att röstberäkniigen vid folkskolärareval må bli densamma som vid klockareval. Biskopen upplyste, att nämda skrifvelse remitterats till domkapitlen för utlåtandes afgifvande. Doktor Lyth redogjorde för frågans behandling vid riksdagen samt förordade, att äfven skollärarevalen skulle ske efter fyrktalslängd. Biskop Anjou ville endast fästa uppmärksamhet på den omständigheten, att vid klockareval pastor, såsom egande att ensam upprätta förslag, der har qvar en stor bestämmelserätt, hvaremot förslag till skollärareplats upprättas af skolrådet, hvadan pastor således, om riksdagens skrifvelse gillades, vid skollärareval, vid hvilka pastor nu dominerar hälften af rösterna; skulle betydligt mer förlora af inflytande än hvad som skett vid ändringen af klockarevalen. Kyrkoherdarne\’ Broander och Uddin framhölle, att bestämmelsen angående skollärareval nu lider af en svår tvetydighet, sedan ändringen af klockarevalen åvägabragts, hvartill ordförande fogade, att man väl snart hade att motse tydliga stadganden härutinnan.
Biskop Anjou hemstälde derpå till kyrkoherden Uddin om bifall till att hans på f. m. hållna föredrag skulle få på bibelsällskapets bekostnad tryckas för att utdelas.
I sitt afskedstal uttalade biskopen sin glädje öfver att stiftsbröderna så talrikt infunnnit sig, hvarefter sammankomsten afslöts med bön och psalmsång.
Till de märkliga ord, som biskopen fälde, då han hos prestmännen förordade Viktor Rydbergs »Om de yttersta tingen» såsom väckande till eftertanke, torde vi måhända återkomma.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Juli 1880
N:r 55