Sörmländingarnes Visbyfärd

är föremål för en längre skildring i Södermanlands läns Tidning. Sedan författaren beskrifvit resan till Visby och utflykten till Fridhem, fortsätter han:
Omedelbart efter återkomstenfrån Fridhemsfärden begåfvo vi oss till Gotlands Fornsal, der intendenten, doktor Säve, förevisade och förklarade den stora samling af mestadels gotländska fornsaker, som hufvudsakligen genom hans nitiska bemödanden här funnit en fristad och en samlingsplats. Olyckligtvis är rummet så litet, att de rikhaltiga samlingarna måste hopas så, att det är svårt att få en öfverblick öfver dem; men man lärer vara betänkt på att med görligaste första skaffa flere och rymliga lokaler för dessa märkvärdigheter. Öaktadt den korta tid, som kunnat anslås till detta besök, kunde man dock genom hr intendenten Säves utmärkta vänlighet och tillmötesgående, hans i högsta måtto intressanta redogörelse för en del af dessa fornsaker (det mesta medgaf naturligen ej tiden hvarken att bese eller förklara) vinna en inblick i Gotlands forntid.
Sedan man derefter intagit middag, samlades man i en af Visbys herrliga kyrkorniner, S:t Hans, der den bekante kännaren af Gotlands fornminnen och historia, lektor K. J. Bergman, med den utmärktaste vänlighet kom oss till mötes. Under hans ledning besökte vi nu dessa herrliga minnesmärken af medeltidens konst och tro, som ännu, ehura mer eller mindre skadade och härjade ej blott af tidens tand utan i ännu högre grad af den rofgiriga och egennyttiga menniskans hand, framtvinga åskådarens vördnad och beundran. I hvarje kyrkoruin höll herr lektor Bergman ett i hög grad intressant föredrag rörande bygnadens stil och bygnadssätt, anläggning och öden, här och der inflätande en och annan sägen, som stod i samband med den plats, der man befann sig. Vi lärde sålunda i lektor Bergman: känna ej blott den skicklige fornforskaren och lärde historikern, utan äfven den ädle fosterlands- och menniskovännen. Hans lärorika och varma föredrag ryckte åhöraren oemotståndligt med sig, vi blefvo alla fattade och eldade af hans enthusiasm. Hans lifliga skildringar läto oss med själens öga skåda dessa ruiner i deras forna glans och skönhet, vi tyckte oss se prester och munkar och andäktiga folkskaror i det bländande skenet af tusentals vaxljus röra sig under dessa än luftigt lätta, än mera högtidligt allvarsamma tempelhvalf.
När vi slutligen inkommo i S:t Nikolaus’ ståtliga tempelruin, blefvo vi, efter att hafva lyssnat till vår ledares föredrag öfver densamma, förda > ett i koret uppstäldt långt bord, hvarpå stodo bålar med ty åtföljande. Här helsades vi först välkomna af Visby arbetareförenings ordförande, fabr. Hellgren. Under den lifligaste och angenämaste sinnesstämning tillbragtes här omkring 31 timmar, hvarunder flere tal höllos och skålar utbragtes. Intendenten Säve talade om arbetets ära, lektor Bergman talade om våra stora minnen med en vältalighet och poesi, som verkade gripande. Äfven fick man det nöjet att höra den bekante riksdagsmannen hr Kolmodin, som i ett med hans kända liflighet och vältalighet framfördt tal utvecklade betydelsen af arbetareföreningarne.
Efter en beskrifning på festen under aftonen i arbetareföreningens lokal, vandringarne Annandag Pingst, vår präktiga Botaniska trädgård m. m. afslutar han sin skildring med följande ord:
Tiden tillåter oss icke att utförligare än som skett skildra denna i allo så lyckade och angenäma resa. Vi måste nu sluta, men kunna ej göra detta utan att förut egna Visbyborna en hjertlig tacksägelse för det öfver allt beröm stående sätt, hvarpå de alla och enhvar gingo de lustresande till mötes. Icke allenast att de vidtagit många och ganska kostsamma anstalter för att bereda oss nöje och trefnad,, utan hela deras förhållande bar en sådan prägel af hjertlig välvilja och förekommande artighet, att man kände sig som omgifven af idel goda vänner, hjertat värmdes och sinnet lifvades af de glada blickarna, som öfver allt mötte en, af de vänliga orden; som allestädes tonade mot en på en munart, som i sig bär någonting så genomhederligt och godt. Man rörde sig i en sfer af okonstlad och saun hjertlighet. Särskild tacksägelse förtjenar Visby arbetareförening och dess framstående ordförande, fabrikör Hellgren, samt de öfriga, som med råd och dåd bidragit till att göra vår vistelse så angenäm. Vår innerligaste tacksamhet och djupaste vördnad hembära vi herrar intendenten Säve och lektor Bergman, derför att de hade den utmärkta artigheten att för oss förevisa och förklara dessa minnesmärken, hvilka derigenom fingo för oss ett så väsentligt ökadt intresse, samt att derjämte värdigas skänka oss det oskattbara nöjet af deras sällskap äfven i öfrigt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Juni 1878
N:r 48

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *