Ett apropos från fältmanövern.
Gotland äger många vackra gårdar, men bland dem intager förvisso Furubjers i Tingstäde en af de första platserna. Sedan gården nu blifvit satt i godt stånd, omgifningen upphyfsad och ekonomibygnadena reparerade, är verkligen ett besök i Furubjers park väl lönadt. Den hvita hufvudbygnaden med sitt röda tegeitak sticker upp takåsen genom den värdiga alléns gröna förskansning mot solstrålarna och på backen morr om allén reser sig den vackra gamla kyrkan med sitt fredstecken: det smäckra tornet.
På södra sidan af allén utbreder sig en gräsplan och nedanför denna flyter den lugna Furubjersån, som, här på gårdens område, iskydé af de höga träden på båda stränderna, bildar en förtjusande vacker tafia. Det fattas bara en låg en gelsk promenadbåt och några ljusklädda unga damer för att man skulle tänka sig långt bort från den lilla ön i Östersjön.
Västerut är ån uppdämd och nedom sluttningen ligger kvarnen, där man nu kan mala omväxlande med vatten- och ’motordrift, beroende på omständigheterna.
Söder om ån, intill fördämningen, har kommendanten major Kruuse, som har sin bostad i hufvudbyggningen, en liten vacker trädgård med ett litet trädgårdshus, till hvilket en bro leder öfver ån.
På planen söder om allén konserterade tisdags- och onsdagsaftnarna en oktett ur infanteriregementets musikkår. Konserterna, som naturligtvis voro fria, hade samlat en stor och tacksam publik, hvilken njöt af kvällsstunderna i Furubjers vackra park. Som den ärade läsaren ser, kan en fältmarnöver också ha sina goda sidor, och till den nu afslutade tredagarsmanöverns får man säkert räkna de båda kvällarna i skyddet af Furu bjersparkens hundraåriga träd.
—n.
Gotlands Allehanda
Lördagen den 12 Juni 1915
N:r 133