Etikett: Atlingbo

Atlingbo är en socken på Gotland.

Publicerat

Gotlands hypoteksförenings

uppbörd af årsinbetalningar för innevarande år bar af styrelsen blifvit atsatt att försiggå i dess kontor å nedannämda dagar i November månad från kl. 10 f. m. till kl. 3 e. m. nväml:
Lördagen den 1 med delägare i Stenkumla, Träkumla, Vesterhejde, Eskelhem, Tofta, Sanda, Mästerby, Vestergarn, Vall, Hogrän, Roma, Björke, Hejde och Väte socknar.
Måndagen den 3 med dito i Atlingbo, Sjonhem, Viklau, Vänge, Buttle, Guldrupe, Halla, Ganthem, Dalhem, Hörsne, Bara, Gothem, Norrlanda, Endre, Hejdeby, Källunge och Vallstena socknar.
Tisdagen den 4 med dito i Visby, Follingbo, Akebäck, Barlingbo, Ekeby, Fole, Lokrume, Bro, Veskinde, Lummelunda, Martebo, Stenkyrka, Tingstäde, Hejnum och Bäl socknar.
Onsdagen den 5 med dito i Hangvar, Hall, Fårö, Bunge, Rute, Fleringe, Lärbro, Hellvi, Othem, Boge, Kräklingbo, Ala, Anga, Ardre, Gammalgarn och Östergarns socknar.
Torsdagen den 6 med dito i Alskog, Lye, Garda, Etelhem, Lau, När, Burs, Stånga, Klinte, Fröjel, Ejsta, Sproge, Levide och Gerum socknvar.
Fredagen den 7 med dito i Fardhem, Linde, Löjsta, Rone, Eke, Hemse, Alfva, Hafdhem, Näs, Hablingbo, Silte, Grötlingbo, Fide, Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre socknar.
Afgifterna kunna sändas med posten, då qvitto, om postporto medföljer, efter uppbördens slut och då tid dertill gitves, blir utsändt.
För lån, som af delägare bekommits före år 1871, behöfver ej erläggas förvaltningsbidrag.
För tidg vinnande under uppbörden uppmanas vederbörande betalningsskyldige att uppgifva nummer å sina lån och må hvar och en passa på den dag han är inkallad.
De personer, som blifvit ägare af i Föreningen belånade hemman, men icke skriftligen öfvertagit sina lån, anmanag att pu fallgöra detta, hvartill fordras att ägarena sjelfva skola infinna sig, försedde med vederbörliga åtkomst handlingar.
Visby i Gotlands Hypsateksförenings kontor den 15 Oktober 1890.
Å styrelsens vägnar:
C. W. GARDELL.
J. E. Ihre.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 24 Oktober 1890
N:r 165

Publicerat

Medelst offentlig auktion,

som lördagen den 25 innev. Oktober från kl. 10 f.m. förrättas vid Kallarlve i Atlingbo, låter kapten J. Elgram derstädes, i anledning af tillämnad återresa till Amerika, försälja sina ägande fastigheter, 3/16 mantal Kallarfve och bandelslägenheten Skogbem, belägen på gränsen af Atlingbo, Vall och Björke socknar. Hemmanet Kallarfve, som ntbjudea i säväl mindre ägolotter som i sin helhet, med förbehållen pröfovingsrätt af gifna anvbod, är försedt med åbygnader och värdefull trödgård med ötfvor 100 fruktträd äfvensom bärbuskar, allt af de bästa och ädlaste fruktsorter, och eger bemmansdelen en areal af omkring 350 qv. refvar, deraf 146 qv.-ref, god åker jord med mylla på lerbotten. Lägenbeten Skoghem, med manbygnoad at trä under plåttak samt ladugårdshus af trä under späntak, utgöres af 1,5 qv.-ref jord för all tid afeöndrad från Mickels bemman i Vall, och ionebåller manbygnaden fyra rum, bandelsbod, kök och skafferi, bryggbus, packbus samt frosttri källare med cementlagdt golt och pump med ständig vattentillgång. Vidare kommer att å nämda auktion försäljas, oafsedt om antagligt anbud & fastigheterna afgifves eller icke, lösegendom såsom 2:ne särdeles vackra ston af norsk ras, ett par uoga slagtfeta dragoxar, 2:ne mjölkkor samt en seugga; åker- och körredskap, vagnar, en lättgående trilla af amerikansk konstruktion, släde, kälkar, vänd- och spetsplogar, baifvar, mullfösa, sladd, kornvält, foderbäckar, hästräfsa, 2 par selar, oxok och dragkettingar, selbroar och svänglar, yxor, spadar, skyftlar, gafflar, tjugor, hackor, jerospett, nytt och gammalt jern, spanmålssäckar, tröskverk och skakvind, stockeåg, slipstenar; snickare- och smedjeverktyg, blaud de sednare ett nytt städ och skrofstycke, smedbälg, gång skifva m. m,., torra bräder, 35 varpar troder, ett parti stör, 20 kastar torr foro- och granved, ett mindre parti malt m. m. Blifver Kallartve försåldt styckvis oå försäljes älven sn ladugårdslävga 104 fot låvg, 26 fot bred och 13 fot bög till band äfvensom ett tröskverksbns, allt under spåntak. Fastigbeterna utbjudas kl. 1 e.m. och va e blifvande köpare beredd att vid klubbslaget i bandpevniong erlägga 500 kronor; för resten af köpeskillicgen ställes godkänd säkerhet. Otriga vilkor och upplysningar medelas före utropet. För lösegendomen lemnas betrodde inropare betal niogsanstånd till den 15 September nästa år; andra betale kontant eller vid anfordran.
Hogrän d. 15 Oktober 1890.
Efter anmodan,
JOHAN VESSMAN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Oktober 1890
N:r 161

Publicerat

Såsom v. pastor i Atlingbo

tjenstgör t. v. komminister E. Ekman under den tid kyrkoherde Ihre är af sjuklighet hindrad att sköta sin tjenst.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Oktober 1890
N:r 157

Publicerat

Auktion i Atlingbo.

Lördagen den 18 Oktober kl. 11 f.m. låta arfvingarne efter aflidae L. Lagergren, Rindarfve i Atlingbo, genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja sitt ägande 3/8 mtl Rindarfve med åbygnader. Hemmanet, som är af god och bördig beskaflenhet, har omkripg 26 tunl. åker, omkring 15 tunl, äng, 22 tunl. myr och omkring 25 tunl. goda betesbagar; skog finnes till husbebof och något tillafsalu. Hemmanet utbjudes såväl i mindre lotter som i sin helbet med förbehållen rätt att efter pröfniog antaga eller förkasta skecnde anbud, Betalniogs- och öfriga vilkor blifva vid auktionen tillkännagifna, dock må nämnas att ett i hemmanet intecknadt bypotekslån får at köparen öfvertagas, Kommer hemmanet att blifva försåldt, försäljes vid samma tillfälle åtskillig lösegendom, såsom ett tröskverk, eu hästqvarn, en vagn m, m. med betalningsanstånd till den 18 Januari 1891. Väte & Qvie den 2 Okt. 1890.
Etter anmodan,
J.N. RUNDQVIST.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 6 Oktober 1890
N:r 155

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhnsrätt. (Länsfängelset).
Slutransakning hölls i går med den för knifhugget mot extra poliskonstapeln Gustaf Pettersson sistlidne stortorgdag häktade drängen Jakob Petter Reinhold Vahlgren från Lill Atlings i Atlingbo. Målsägaren var sjelf närvarande.
Enligt företedt läkarebetyg hade han erhållit i ryggen nära venstra skulderbladet ett omkring 1 1/2 c.m. långt och 2 e.m. djupt sår, hvaraf han med all sannolikhet icke komme att lida men för framtiden, men som under några veckor gjorde honom oförmögen till arbete. Han fordrade nu i ersättning 2 kr. 50 öre för hvarje försatt arbetsdag under 3 veckor, hvilket nedprutades till 36 kronor, 15 kronor för förstörda kläder, 5 kronor för lasarettskostnader och 50 kronor för sveda och värk; hvarjämte han yrkade strängaste straff på den tilltalade.
Sedan båda parterna öfverlemnat målet, dömdes Vahlgren för mot i tjensteutöfning stadd polisman begånget våld med lifsfarligt vapen, hvaraf intet men för framtiden sannolikt komme att följa, att hållas till straffarbete i 1 år och 6 månader, hvarjämte han förpliktades att utgifva de af målsägaren äskade ersättningsbeloppen med sammanlagdt 106 kronor.

Södra häradsrätten.
Med för mened häktade drängen P. A. Norberg bölls ransakning i går vid Skogs tingsställe. N. är född 1868 och har från sitt 10:e år haft tjenst hos åtskilliga personer i Fröjel och Alfva. Hörd öfver polisrapporten vidhöll N. sin bekännelse. Då han en dag strax efter 24 sistl. April körde förbi J. Bokströms lägenhet och var inne hos denne, hade B. först frågatN., om N. ej sett något af uppträdet mellan B., Jakobsson och Olsson. Då han nekat till detta, hade B. derpå sökt inprägla hos N. att vittoa som B. uppläste, samt sagt att »sådana pojkar har jag tagit i maten förut». B. bade ock lofvat tjenst och städja för att få hovom till vittnd. Sedan fick N. aldrig någon plats hos B. Då dagen tör första vittnesmålet var inne, lät B. hämta N. med skjuts. N. hade ej velat följa med, men drängen käde sagt att han ovilkorligen skulle följa. De körde då in till B. i Hemse, B. hotade med att »sådana karlar har jag behandlat förut», hvilket i förening med hvad N. hört att B. skulle innehafva revolver, skrämde N. att vittna i enlighet med den berättelse B. föreläste. N. hade då aldrig förut varit vid någon rätt, var obetänksam och tänkte ej på innebörden af en vittnesed. Ingen mera än Bokström visste att N. svurit falskt. Genast efter vittnesmålet kände N. hårda samvetsqval, hvilka i hög grad stegrades, då J. och O. blefvo fälda. Han förstod emellertid ej då sättet och formen för återtagandet af det falska vittnesmålet.
Då Stenqvist derefter anmodat N. att i nu pågående mål ang. Bokström och Stenqvist uppträda som vittne hade N. bedt Stenqvist att få Ke vittna, enär »han gjort en orätt sak en gång och ej ville göra om den», men hade ej upplyst Stenqvist i hvadtafseende han öfvat orätt. Före sammanträdet 1 Sept. hade B. vid flere tillfällen och sist 3 Sept. enträget bedt N. att vittna i enlighet med sitt förut aflagda falska vittnesmål. N. kände emellertid samvetsqvalet stegras i allt högre grad och särskildt sedan han blifvit instämd till vittne i målet mot Stenqvist och Bokström samt beslöt att huru utgången än kunde komma att blifva, återtaga sin berättelse. Innan återtagandet skedde hade N. dock under samtal avg. förenämda uppträde mellan Bokström samt Olsson och Jakobsson yttrat sig i enl. med det falska vittnesmålet. Då N. skulle gå eden i sista målet, kände han sig till en början mycket rädd, men bekände derefter.
Han dömdes till 2 år 3 mån. straffarbete samt ständig vanfrejd.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Oktober 1890
N:r 152

Publicerat

En storartad utställning

— åtminstone efter våra förhållanden — har i dag öppnats i D. B. V:s paviljong. Det är den af hushållningssällskapet anordnade utställningen af maltkorn samt trädgårdsalster, rotfrukter och trädfrukter.
Hvad först maltkornsutställningen angår bar den lockat 73 utställare. I allmänhet är kornet i år mörkt till färgen, men åtskilliga vackra prof på vigtig och ren vara förekomma.
Såsom ny är trädgårdsutställningen af särskildt stort intresse och man kan icke utan förvåviog iakttaga, hvilken rikedom af särekildt frnktsorter vår öhar att bjuda på. I denna afdelning finnas icke mindre än 107 utställare från alla delar af länet. Särskildt vackra samlingar af frukter (och äfven andra trädgårdsalster) ha hrr J. May i Visby, V. Wöhler i Klintebys, M. Larsson å Skäggs, Visborgs kungsladugård, landtbruksren Hällgren å Katrinelund, H. Viman, Henriksdal, J. Lindbom, Botvide, Sanda, Gabriel Gardell, Gadrings grund i Ganthem m, fl. m. fl. J. May har äfven utstält Åtskilllga prof på ympar från den af honom vårdade trädskolan.
Såsom ett bevis på den mängd varieteter af trädfrukter, som förekomma, vilja vi endast nämna några: gröna jernäplen, höstastrakaner gravensteiner, melonäplen, Calville, Stenkyrkeäplen, Yms, Höstgyllen, glasäplen, citronäplen, strimling, rosengyllen, vinteräplen, paradisäplen, hvit astrakan, gulpipping, klaräplen, grågyllen, rosenäplen, granpäron, borgmästarpäron, munvätepäron, bergamotter m. fl. m. fl.
Af äplen finnas de flesta och vackraste varieteterna, päronen äro ej så talriktrepresenterade. Utom dessa finnes en hel mängd andra frukter: mullbär, månadssmultron, aprikoser, persikor, körsbär, en mängd sorter af plommon etc.
Utställningen af andra trädgårdsalster, särskildt rotfrukter, är både vacker och talrik. Äfven den nya växten choro-gi är representerad. De på myr växta äro af anmärkningsvärd storlek.
Hr Malmros å Ihre har utstäld en vacker samling från sin myrodling. Hans höstvete väger 15 pund pr tunna, vårhvetet 14 pund 15 skålp., kornet 13 pund 14 skålp. (på fast jord väger det 13 pund 19 skålp.), ärter 16 pund 7 skålp. o. s. v.
Prisutdelningen har för trädgårdsafdelningen skett kl. 1. Dervid ha följande pris utdelats:
Pristagare för trädfrukter.
Charles May för trädskolealster 10 kr.
Silfvermedalj W. Wöhler, Klintebys.
Silfvermedalj J. May, Visby.
Bronsmed. lanåtbr. Hällgren.
Bronsmed. A. Dassow, Kungsladug.
Bronsmed. Nämdem. Granberg, Granskogs jämte 20 kr.
Bronsmed. Söderberg, Skrubbs.
Bronsmed. konsul E. Cramér, Visby.
Bronsmed. J. N. Viman, Barlingbo, jämte 10 kr.
Bronsmed. M. Larsson, Skäges.
Bronsmed. O. G. Gardell, Gudrings, Ganthem, jämte 20 kr.
Bronsmed. kapten E. Fahnehjelm, Visby.
Hederstedt, Nygranne, Halla, 15 kr.
Lindbom, Sanda, 15 kr.
E. Pettersson, Slitegårds, Dalhem, 15 kr.
J. Johansson, Stenkyrka 5 kr. äplen.
Fru E. Herlitz, Klintehamn 5 kr. äplen,
Fru E. Bergman, Visby 5 kr. stenkyrkeäplen.
Fru Agnes Ekman, Visby 5 kr. mullbär.
Vesterberg, Vesterby, Klinte 5 kr. äplen.
J. P. Johansson, Björke 5 kr. päron.
Fru Moberger, Visby 5 kr. plommon.
C J. Björkander, Hörsne5 kr. plommon.
Elfström, Orleifa, Levide 5 kr. plommon.
C. Rubarth, Lärbro 5 kr. plommon.
Fr. Johansson, Vesterby, Sanda 5 kr. äplen.
Häradsh. C. B. Lindroth, Visby 5 kr. päron.
H. L. Söderberg, Visby 5 kr. päron.
Fra M. Ihre, Visby 5 kr. Könserverad frukt.
Pris för trädgårdsalster.
1:a pris (15 kr.) J. May, Visby, för trädgårdsalster och rotfrukter.
1:a pris M. Larsson, Skäggs, d:o d:o.
2:a pris (10 kr.) W. Wöhler, Klintebys, d:o d:o.
2:a pris H. Wiman, Henriksdal, d:o d:o.
3:e pris (5 kr.) J. Hansén, Källhage i Barlingbo för rotfrukter.
3:e pris G. Johansson, Snovalds i Roma, d:o.
3:e pris V. Klingvall, Vellarfve i Roma, d:o.
3:e pris P. Johansson, d:o d:o d:o.
3:e pris Laurin, Speer i Fardhem, d.o.
3:e pris C. H. Löfveberg i Burs, d:o.
3:e pris J. P. Nordin, Veskinde, d:o.
3:e pris O. R. Kahlström, Atlingbo, d:o.
3:e pris G. Gottberg, Kube i Stenkumla, d:o.
3:e pris J. Jacobsson, Gardarfve i Fardhem, d:o.
3:e pris G. Olsson, Kassle i Väte, d:o.
3:e pris H. Lundberg, Timans i Roma, d:o.
3:e pris P. O. Vesterberg, Klintehamn, d:o.
3:e pris O. Pettersson, Magnsarfvei Ekeby, d:o.
3:e pris P. Lindström, Tomase, Lokrume, d:o.

Bronsmedalj för kollektivutställning:
J. May, Visby,
M. Larsson, Skäggs.
H. Viman, Henriksdal.
W. Wöhler, Klintebys.

Landshöfdingen förrättade prisutdelningen.
Han betonade dervid i ett kortare anförande den stora vigt för Gotländska jordbrukets framtida utveckling trädgårdsodlingen hade, huru som särskildt rotfruktsodlingen vore af betydelse derigenom att den beredde jorden för sockerbetsodlingen, hvilken vore det högsta uttrycket för en väl skött jord. Utställningen i dag vore ett vackert bevis på hvad vi kunde åstad komma i den vägen.
Hvad trädfruktsodlingen anginge vore den storartad och visade, att vår ö, rätt skött i detta hänseende, skulle kunna lempå ut en myckenhet af trädens frukter i marknaden. Gotland skulle kunna blifva en verklig lustgård ej blott till glädje utan äfven till stor nytta för dess invånare. Talaren vidrörde äfven den projokterade konservfabriken såsom ett önskningemål och ett vilkor för trädgårdsodlingens utveckling.
Vid 1883 års utställning hade drottningen tillåtit, att man nämde henne som beskyddarinna af densamma, och man sände henne sedan ett urval af det bästa utställningen haft att bjuda på. Så hade också bestyrelsen tänkt göra i år, och talaren slöt med att utbringa ett lefve för konungen och drottningen, hvilket af de talrikt församlade besvarades med fyrfaldigt hurra.
— Utställningen bar under dagens lopp varit besökt af ett par hundra personer.
— Klintebys utställning var särdeles vacker och talrik, omfattande 83 nummer. Hr J. Mays samling var äfvenledes särdeles rik.
— Särdeles anmärkningsvärd var tf. husbonden Gabriel Gardells, Gudrings, Ganthem, utställning. På 14 års tid har denne gamle man ensam utan någons hjelp på en oländig stenbacke anlagt en vacker trädgård med öfver 100 fruktträd. Ett föredöme för alla på flit och ihärdighet.
— Prisbedömningen af det utstälda kornet kommer att försiggå först i medio af November månad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Oktober 1890
N:r 152

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Visby rådhusrätt. (Länsfängelset).
Ransakning hölls i går med drängen Jakob Petter Reinhold Vahlgren från Lill-Atlings i Atlingbo, hvilken sistlidne torgdag tilldelade extra poliskonstapeln G. Pettersson ett knifhugg i ryggen. Den tilltalade erkände att vid tillfället tillgått så som vi förut berättat samt angaf att ruset varit orsaken tlll våldsgerningen.
Om sina lefnadsomständigheter berättade Vahlgren, att han var född 15 Juli 1866 i Atlingbo, att han uppfostrats vid Hästväs, konfirmerats i Visby samt varit i tjenet dels härstädes, dels å Katrinelund, dels i Hogrän. Föräldrarne äro boende här i staden. Han hade aldrig varit för något brott tilltalad.
Om Guastaf Pettersson meddelas, att han befinner sig efcer omständigheterna väl och tros kunna utskrifvas från lasarettet om 8 dagar.
För inhändigande af läkarebetyg samt Vahlgrens prestbetyg uppsköts ransakningen och under tiden sitter V. fortfarande häktad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 September 1890
N:r 148

Publicerat

Gotlands finanser.

Det sammanlagda beloppet af kommunernas inom Gotlands län inkomster under år 1888 — de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga — uppgick till 478,902 kronor, af hvilka 304,222 kr. belöpte sig på landskommunerna och 174,680 kr. på staden. Ser man efter med hvilka procenttal de särskilda slagen af ivkomster ingå i hela inkomstsumman, framträda högst väsentliga skiljaktigheter mellan landsbygd och stad i fråga om de olika inkomstslagens relativa betydelse. Sålunda utgjorde hyra, arrenden, räntor och dylikt 5,4 procent af alla inkomster för landskommunerna i länet samt lika mycket för staden. Kommnnalutskylderna ingå deremot i hela inkomstsumman med 67,4 procent för de förstnämda, men med blott 55,6 procent för den senare. Statsbidragen uppgå till 16,4 procent för landskommunerna, men stannar vid 2,9 procent för städerna, hvaremot utskänknings- och minuteringsafgifterna utgjorde för landsbygden endast 3,5 procent, men stiger för staden till 11,6 procent.
Kommunernas utgifter belöpte sig inom lävet till 446,896 kronor, af hvilka 293,573 kr. föllo på landskommunerna och 153,323 kr. på staden. För året uppstod för kommunerna inom länet alltså ett öfverskott af 31,006 kr., af hvilka 10,649 komma på landskommunerna och 20,357 på Visby. A£ de enskilda landskommunerna stå i fråga om större utgilter än inkoraster Lärbro främst med omkring 3,000 kr. brist, Öja med omkring 2,000 kr. brist samt Levide och Anga med omkring 1,000 kr.
Af utgifterna gingo å landsbygden till kyrkliga ändamål 105,454 kr. eller 35,9 procent, till folkskolan 118,553 kr. eller 40,4 procent, till fattigvård 41,123 kr. eller 14,0 procent, till sundhetsvård 7,931 kr. eller 2,7 procent, till kommunikationsanstalter eller allmänna bygnader 1,020 kr. eller 1,0 procent. Uti Visby uppgingo utgifterna för kyrkliga ändamål till 11,638 kr. eller 7,6 procent, till folkskolan 16,656 kr. eller 10,8 procent, till fattigvården 24,453 kr. eller 15,9 pro cent, till sundhetsvård 6,245 kr. eller 4,07 procent, till kommunikationsanstalter 30,596 kr. eller 19,9 procent Med hänsyn till den kommunala myn: dighet, genom hvilkens beslut utgifterna verkställts, visar sig, att inom länets kommuner å landsbygden utgjorde de å kyrkostämma beslutade utgifterna 224,860 kr. och de å kommnnalstämma 68,713 kr., hvaremot inom staden endast 27,441 kr. bes!utits å kyrkostämma, men 125,882 kr. af stadsfullmäktige. Beträffande omfattningen af de utgifter, som tillhörde de ena eller andra kommunalmyndighetens beslutanderätt, äger alltså ett så godt som omvändt förhållande ram mellan landskommnuaerra och staden. På landsbygden utgjorde nämligen utgifterna, som beslutits af kyrkostämma, icke mindre än 76,6 procent af samtliga utgifterna, under det att motsvarande procenttal för stadskommunen var endast 17,9 procent. I följd häraf uppgingo å andra sidan de af kommunalstämman beslutade utgifterna i hela ntgiftssumman med endast 23,4 procent, hvaremot utgifterna, beslutade af stadsfullmäktige, hunno upp till 82,2 procent.
Vid 1888 års slut uppgingo länets alla kommuners samtliga tillgångar till 1,779,536 kr. deraf 917,436 kr. tillhörande landskommunerna och 862,100 kr. staden. Med hänsyn till sin beskaffenhet fördelade sig dessa tillgångar å landsbygden med 574,790 kr. på fastigbeter och inventarier samt med 342,746 kr. uti fordringar eller kontanta medel.
I staden uppgingo fastigheterna och inventarierna till 291,859 kr. och fordringarne och kontanta medlen till 570,241 kr. Tillgångarne i fastigheter utgjorde å landsbygden 431,267 kr. i folkskolehus, 57,728. i fattigvårdsanstalter, 7,942 kr. i sockenstugor samt 32,405 kr. i andra fastigheter, eller inalles 529,342 kr. I dessa tillgångar hafva icke inberäknats sådana fastigheter och fonder, hvilka endagt stå under förvaltning, men ej disposition af de kommunala myadigheterna. Dessa uppgingo för länets landsbygd till kr. 1,714,389 i kyrkor, 634,584 kr. i ecklesiastika boställen m. m. och 61,483 kr. i donationsfonder.
Kommunernas skulder inom länet utgjorde vid årets slut 853,807 kr., deraf för landsbygden 103,502 kr. och för Visby 750,305 kr. Skulden för landskommunerna var vid årets början 105,768 kr. hvadan skalden under året minskats med 2,266 kr., eller 2,1 procent. Skilnaden mellan upptagna och betalda lån, utgjorde 5.421 kr., med hvilken summa de senare öfverstego de förras belopp.
För Visby öfverstego de under året betalda låne: de upptagna med 9,993 kr. Af landskommunerna hade Hemse den största skulden eller 18,132 kr., dernäst Vänge med 13,977 kr., Othem med 9,329 Barlingbo med 7,860 kr. Stenkumla med 7,500 kr., och Dalhem med 7,087. Skuldfria voro Visby norra landskommun, Ekeby, Follingbo, Akebäck, Veskinde, Bro, Hejnum, Bäl, Martebo, Lummelunda, Stenkyrka, Tingstäde, Boge, Hangvar, Hall, Rute, Fleringe, Bunge, Gothem, Ganthem, Halla, Sjonhem, Viklau, Guldrupe, Östergarn, Visby södra landskommun, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hejde, Sundre, Hafdhem, Näs, Fide, Rone, Sproge, Fardhem, Linde, Lojsta, När, Lau, Stånga och Alskog.
För ett riktigare bedömande af kommnunernas ekonomiska ställning meddela vi här några undersökningar angående skulldernas förhållande till såväl folkmängden som tillgångar och det påförda fyrktalet eller bevillninges. Dessa utvisa, att på hvarje invånare å länets landsbygd utgör andelea i kommunernas skuldbelopp kr. 2: 30 hvaremot på hvarje stadsbo kommer en skuld af kr. 109: 06 — alltså en ganska betydlig skilnad mellan landsoch stadskommunerna. Då emellertid äfven tillgångarne fördela sig högst olika nämligen med kr. 20: 42 per invånare å landsbygden och kr. 128: 09 i staden kommer behållningen på hvarje parson att stanna vid kr, 18: 12 för landsbygden, men uppgå till kr. 19: 03 för staden.
I förhållande till summan af tillgångarne utgjorde skulderna samtidigt 11,3 procent för länets landskommuner och 8,7 procent för staden. Fördelas landskommunernas skulder på fyrktalet, kommer inom länet på hvarje fyrk en skuld af 38 öre, medan en fördelning af stadens skulder på bevillningen utfaller med kr. 50: 06.
Kommunernas behållning eller det belopp, som återstår sedan skulderna fråndragits tillgångarne uppgick vid årets slut inom länet till 925,729 kr., deraf 813,934 kr. för landskommunerna och 111,795 kr. för stadskommunen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 September 1890
N:r 141

Publicerat

Från biskopsvisitationen

i Atlingbo föreligger nu det justerade protokollet.
Pastoratets folkskola inspekterades och uttryckte biskopen sin tillfredsställelse med det sätt hvarpå undervisningen bedrifvits, och det öfverhufvud goda resultat hvartill densamma ledt. Behofvet af åskådningsmateriel vore någorlunda tillgodosedt och nödig ökning deri vore redan ombesörjd. Sockenbibliotek funnes och hade årligt kommunalanslag 10 kronor: Detta ansågs otillräckligt, hvarför framställning skulle göras om dess fördubblande. Skolan saknade orgel, men skolrådet hoppades att denna brist snart skulle blifva afhjelpt. Årlig repetitionskurs var anordnad, af hvilken dock ytterst få barn begagnat sig. Biskopen påvisade hurusom en sådan kurs icke kunde ersätta en fortsättningsskola, hvars uppsättande skolrådet ville taga i öfvervägande. Undervisning meddelades i sång, gymnastik och trädgårdsskötsel, men icke i slöjd. Skolläraren förklarade sig icke kunna meddela undervisning i detta ämne, men då en af skolrådsledamöterna ansågs skicklig deri och villig att tjena församlingen samt lämpligt slöjdrum ansågs kuona anskaffas i fattighuset, fann sig skolrådet böra göra framställning om slöjdskolas anordnande.
Kyrkan befans efter genomgången grundlig reparation i synnerligen godt och städadt skick. Likaså var kyrkogården väl hållen. Å vinden öfver sakristian var sockenmagasinet anbragt, hvaremot biskopen tills vidare ej hade något att erinra. Inga minnesmärken funnos. Dopskålen tarfvade lagning och putsning; Likaså behöfde mess-skruden repareras.
Om den derigenom ej blef prydlig ville kyrkorådet gå i författning om anskaffande af en ny sådan. Kyrkans inventarier och arkiv befunnos i öfrigt i ordning. Meddelades, att beslut vore fattadt om och åtgärder vidtagna för inköp af orgel innan utgången af år 1891. I anseende till kyrkans rika tillgångar, hemstälde biskopen, om ej vore skäl att tänka på kyrkans uppvärmning. Pastor och kyrkoråd ansågo visserligen detta icke f. n. nödvändigt, men ville dock, om försam: lingen det önskade, söka bringa saken till verkställighet. Kyrkans och skolans räkenskaper i allmänhet föranledde ingen anmärknisg. Mot 38 reverser gjordes dock anmärkningar, hvilka borde rättas inom loppet af en månad — Ministerialböckerna voro med ordning förda.
Vid efter specialvisitationen hållen kyrkostämma godkändes ofvanstående protokoll.
Biskopen beklagade ett förhållande, som för 11 år tillbaka anmärktes såsom olagligt, att ledamöter i kyrkorådet och skolr&ådet dels stodo å skuldsedlar tecknade såsom borgesman, dels såsom vittnen, ja äfven som låntagare, ett förhållande som icke vidare finge förekomma. Sockenbi blioteket borde ökas med goda böcker, hvarvid råd kunde fås af sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Vidare framhölls vigten af slöjd- och fortsättningsskola. På grund af embetsmemorialet påpekade biskopen att i skolan bör företagas särskild afgångspröfning, skild från årsexamen. — Den allmänna gudstjensten besöktes någorlunda flitigt och blott en och annan församlingsmedlem gick söndagligen i kyrkan. Biskopen beklagade djupt detta. Der icke sed vore att söndagligen gå i kyrkan befunne sig församlingen på ett sluttande plan. Vidare påvisade biskopen vigten af husandakten. Passionsgudstjensterna voro fåtaligt besökta; hvarför biskopen uppmanade att undersöka, om de ej kunde förläggas till lämpligare tider. Sekterism funnes jämväl här och påvisade biskopen hurusom denna, oaktadt den innebuore mindre fara än den andliga liknöjdheten, likväl vore ganska vådlig. Så många sektledare, så många småpåfvar, som alla, enligt historiens vittnesbörd, så småningom banade väg för den store påfven i Rom. Ehuru församlingen kunde sägas utwärka sig för sedlighet och yttre hyfsning, funnes dock åtskilligt att anmärka såsom dryckenskap och nattsvärmerier. Biskopen gaf med anledning häraf allvarliga förmaningar.
Då intet fans att anmärka mot det inbördes förhållandet eller prestgårdens häfd, afslöts visitationen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juni 1890
N:r 99

Publicerat

En bro

å allmänna vägen mellan Vall sockens kyrka och Vallbys gård i Hogrän kommer att ombyggas måndagen 16 dennes, då i stället kan begagnas vägen från Wall kyrka till Atlingbo socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Juni 1890
N:r 89