måste ångf. Klintshamn i går återvända tillbaka hit. Ångaren hade afgått härifrån i vanlig tid på natten, men hunnen utanför Västerviks skärgård möttes den af snötjocka, som gjorde det absolut omöjligt att få tillräckligt säker landkänning för att våga ett försök att löpa in i skärgården. Det blåste sydostlig storm, och sjön var förfärligt upprörd. Båten innehade endast en ringa del last och slingrade därför våldsamt, och det gälde för dem som måste vara på däck att hålla säkert i sig, för att undgå att bli slungade öfver bord. Några på fördäck stående lådor blefvo sönderslagna af brottsjöarna, men för öfrigt led hvarken fartyg eller besättning någon skada.
Ända till kl. 12,30 e. m. låg nu Klintehamn och stampade utanför fastlandskusten, man när fortfarande ingen ljusning förmärktes, beslöt då kapten Ljungholm att söka lä för natten under Got land, och sedan båten uppkommit härinunder, klarnade det mot förmodan upp, så att man fick sikte på Visby. Vid sådant förhållande beslöts naturligtvis att söka skydd i hamnen för att hämta mera post och under den kommande natten så tidigt som möjligt afgå till Västervik och återvända därifrån med det samma, om det läte sig göra.
I Västervik vänta nämligen icke så få passagerare med otålighet på lägenhet till Visby, däribland så godt som hela styrelsen för Roma sockerbruk, hvilken varit öfver till fastlandet för att träffa aftal med raffinadörer angående afsättningen af nästa kampanjs råsockertillverkning.
Vid midnattstid utgick Klintehamn på nytt, men då ännu vid 1-tiden i dag båten icke afhörts från Västervik, torde väl få antagas, att rådande regntjocka och disig luft försvårat inlöpandet i skärgården.
En stund senare kom telegram med underrättelse, att ångaren uppkommit till Västervik kl. 12 och skulle återvända kl. 3 e. m.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Februari 1899
N:r 22