Järnvägsmötet i Eskelhems skolhus i lördags var rätt talrikt besökt ej blott af socknens egna hemmansägare utan ock från Mästerby, Atlingbo, Hogrän, Stenkumla, Tofta, Sanda och Vestergarn. Äfven länsman Svallingsson hade infunnit sig. Åt honom erbjöds ordförandeskapet sedan mötet öppnats af skoll. A. Rosvall. Men då han undanbad sig förtroendet, utsågs skoll. Rosvall.
Denne framstälde orsakerna till hällandet af detta möte, bland hvilka han särskildt framhöll, att det för många synts, som om enskilda intressen allt för mycket fått bestämma den riktning af järnvägslinien Roma—Klintehamn, som redan blifvit utstakad. Mötet hade att utröna, huruvida det ej i den dalsänkning, som förefunnes mellan skogshöjderna i Stenkumla och Hejde, funnes ett allmänt intresse för nämda järnväg, hvilken derutaf skulle kunna få en dragning mera i midten af dalsänkningen och derigenom blifva till allmännare gagn. Han hade tänkt sig riktningen böra sträcka sig på gränsen mellan Atlingbo och Hogrän, i norra delen af Mästerby förbi Sallmunds i södra delen af Eskelhem förbi Tjuls samt rätt genom Sanda förbi det s. k. Skallbjörke till Klintehamn och hade i anledning deraf uppgjort en karta, hvilken af de närvarande uppmärksamt studerades. Denna linie komme att blifva knappast mer än 1 km längre än den utstakade och till största delen gå genom mindre kostbar skogsmark. Vid den derpå följande lifliga diskussionen, dervid länsman Svallingsson tjänade mötet med många värderika upplysningar, visade det sig, att ett allmänt intresse för järnvägslinien förefinnes i nästan alla de socknar som denna järnvägssträckning skulle kunna komma att gagna. Men lika allmänt enig var man om, att riktningen ej bör vara den utstakade utan i hufvudsaklig öfverensstämmelse med den af ordföranden uppgjorda kartan. Då komme den att vara allmänt gagnelig, blifva mera befraktad och sålunda hafva större utsigt att bära sig. I detta fall skulle ock intresset för teckningen i de flesta socknarna komma att visa bättre resultat. Med anledning deraf fick ordföranden i uppdrag att anmoda kommunalstämmornas ordförande i de respektive socknarna att skyndsamt utlysa stämmor för bestämmande af teckningsbelöppet, i det fall järnvägen skulle komma att dragas i enlighet med mötets enhälliga önskan.
— Äfven i Tingstäde hölls i lördags ett möte rörande den projekterade järnvägens mellan Visby och Nyplings framdragande till Tingstäde. Mötet var besökt af omkring 30 personer och leddes af kommissarien Smedberg i Othem. Etter en längre diskussion enades mötet om att uttala sig för nyttan af järnvägens förlängning till Tingstäde. Vid frågan om banans riktning gjorde sig Martebointressena starkt gällande. Rörande åtadkommandet af ett kostnadsförslag var man icke mycket med om att lemna något bidrag härför. »Man ville gerna se järnvägen bygd först» Men hur det kompromissades beslöt man dock att försök skulle göras hos de intresserade kommunerna att få anslag till en undersökning.
Då det blef fråga om eventuell teckning för banan, upplyste Marteboborna, att de möjligen skulle kunna åstadkomma 20 tusen kr. Tingstäde socken var kompakt mot hvarje tillskott, från Stenkyrka fans ingen närvarande, men upplystes att der torde kunna tecknas omkr. 5,000 kr. Lokrumeiterna satte sig på tvären. Mötet uppdrog åt kommissarien Smedberg att höra sig för hos styrelsen för Gotlands järnväg, om det gamla bolagét kunde vara villigt att trafikera eller ännu bättre anlägga en bandel Veskinde—Tingstäde. Sedan svar härpå ingått, skall nytt möte utlysas för bestämmande af de respektive kommunernas eventuella tillskott.
Grundtonen hos mötet var en viss halsstarrighet. Man ville ha järnväg, men ingenting betala.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Mars 1896
N:r 46

