Gynnade af det härligaste väder man gerna kunde önska sig, sammanträdde i onsdags middag ledamöterna i Gotlands djurskyddsförening till det sedvanliga årsmötet, som denna gång hölls i skolhuset i Linde.
I tidig morgonstund sågo utsigterna för mötets hållande långt ifrån lofvande ut, ty regnet formligen öste ned från en grå och jämnmulen himmel.
Men mulen morgon kan göra klar dag. Så åtminstone här. Strax efter klockan 10 på förmiddagen slutade det nämligen att ösregna och den grå horisonten börja: de att klarna. Solen lyste plötsligt fram mellan de sig alltmer skingrande molnmassorna, och när extratåget kl. 11,30 afgick härifrån till Stånga var vädret, som sagdt, strålande.
En vackrare och mer säregen plats än Linde, om man fäster afseende vid icke blott det täcka, utan också det storslagna i naturen och dermed förenad omväxling för ögat, kan väl Gotlands landsbygd knappast uppvisa.
Det var också allmänna meningen bland deltagarne från staden, då man med skjuts efter framkomsten till Stångu fortsatte till ofvannämda plats. Det var icke flacka och långsträckta fält utan annat afbrott än landtgårdarne och emellanåt skogen, så stereotypt för Gotland — nej, landskapet afstack här på ett i ögonen fallande sätt från den sedvanliga gotlandsnaturen… Ju närmare man nådde resans mål framträdde marken mer kuperad och bildade små förtjusande och leende dalsänkningar. När man nalkades Linde kyrka, hvilken med skolhuset ofvanför låg alldeles vid allfarvägen, observerade man till höger en större, långsträckt och hög bergsluttning, hvilken med sina här och der skarpt framträdande, underliga formationer jämte hela naturen i Linde föröfrigt påminde om riktig Schweizernatur. Det var icke blott vi, som starkt påverkades af detta intryck, utan många andra stadsbor, som nu för första gången besökte orten; Den angenämaste upptäckt man gjorde dertill var att der tycktes råda välstånd, åtminstone att döma af de små välskötta, vackra gårdarne, Särskildt fäste vi oss vid skolhuset, hvilket med sin bakom liggande präktiga fruktträdgård, hvars träd formligen dignade under sina bördor, gaf intryck af icke allenast ordningssinne, utan också intresse för trädgårdsodling. Samma intyck fick man också af husets inre, då man senare litet hvar välkomnades af värden, skollärare Fredin, vid det inbjudande kaffebordet.
Men vi få nu icke glömma mötets allvarligare förhandlingar. Man hade kommit talrikt tillsamman — icke underligt, då föreningen i Linde och kringliggande socknar lär ha största antalet medlemmar.
Redogörelsen för föreningens verksamhet under det gångna året meddelade att stallgången i det vid hamnen i Visby uppförda kreatursstallet under året i sin helhet cementerats samt att några andra mindre förändringar med afseende på renhållningen vidtagits, hvartill utgifterna — liksom förut till bygnadens uppförande — välvilligt bestridts af frkn Johanna Hägg. Ordföranden öfverste Carlstedt bad af denna anledning få till frkn Hägg framföra föreningens tacksamhet för hennes fortfarande välvilja.
Ordningsregler för bygnadens begagnande skola af styrelsen upprättas och anslås på lämpliga platser.
Rörande den betydelsefulla slagtfrågan nämdes, att Ganthem sockens kommunalstämma låtit hos styrelsen. rekvirera 3 stycken Gustafssonska apparater för bedöfning af svin och får. För utdelning till folkskolor m. fl. hade styrelsen liksom förlidet år prenumererat på djurskyddsskrifterna »Djurskyddet», »De värnlösas vän» och »Djurvännernas tidning», samt gått i författning om inköp af 100 exemplar af »Drag och berättelser ur djurens lif.»
Till intresserades kännedom kan meddelas, att »styrelsen ingått till styrelsen för Svenska allmänaa djurskyddsföreningen med svaromål på derifrån i cirkulär af 22 sistlidne Maj gjord förfrågan, huruvida styrelsen ansåge att en sammanslutning mellan samtliga svenska djurskyddsföreningar i syfte att dermed bereda dem ökad styrka i arbetet för ett gemensamt mål vore gagnelig. Och har styrelsen i berörda svaromål såsom sin åsigt uttalat, att hon finner en sammanslutning af ofvan antydda art vara gagnelig, och att hon är hågad medverka till en sådan, samt att hon för frågans närmare utredning och praktiska lösning ej är ovillig att låta sig representeras genom befullmäktigadt ombud vid en eventuell konferens i hufvudstaden».
Rev isionsberättelsen meddelade att inkomsterna under året uppgått till 330 kr., deraf i gåfva 200 kr. af frkn Hägg, och utgifterna till 263 kr. samt betald skuld till skattmästaren från föregående år 440 kr. Behållningen till detta år utvisade: grundfond 2,562 kr.
Antalet ledamöter utgör 864, deraf 19 ständiga och 845 årsledamöter.
Vid företagna val blefvo samtliga i tur afgående styrelseledamöter omvalda och utgöres styrelsen som förut af Carlstedt.
O., öfverste, (ordförande och skattmästare), Andersson, V., skollärare, (v. ordförande), Schoug. K., jägmästare, (sekreterare). Fredin, A., skollärare. Ljungberg, N. O. skolförest. Pettersson, K., skoll. Sandberg, A., red. Carlstedt. E., fru. Westöö, H., frkn. Hägg, V. frkn, Velander, M. frkn.
Afgåen1e suppleanter och revisorer samt revisorssuppleant blefvo äfven omvalda.
Efter en liten välbehöflig »kafferast» höll skoll. Elfner från Slite ett om fackkännedom vittnande föredrag om djurskyddet, deri han bland annat framhöll det omenskliga i vårt nutida slagtsätt, hvilket tal. fann vara alldeles för långsamt och till följd deraf mycket smärtsamt för djuret.
Med tanke på »våra illa inkörda hästar» ville hr E. på grund af gjorda iakttagelser nämna som sin åsigt, att, hvad vidkomme inkörningen, fans intet att anmärka — tal. hade funnit den mycket sämre på andra platswr, exempelvis i Norge — nej, felet eller rättare sagdt orsaken till att våra hästar, i synnerhet de från landet, så ofta råka i sken, låge i de dåliga och bristfälliga seltygen och den dermed förenade slarfviga påselningen, hvilken pinade och orsakade rädsla hos djuren.
Skoll. Pettersson, Vestergarn, yttrade derpå några ord om pliktkänslan i det dagliga lifvet, hvilken, med afseende på djuren, borde mana oss till öm omvårdnad om desamma och så tillförsäkra oss deras tillgifvenhet. Den känslan skulle vi också från första stund inlägga hos våra barn, hvarigenom mången gång kunde förekommas grymheter mot djuren från barnens sida.
Mötet afslöts härpå af pastor Kjellner, som talade öfver Joh. ev. 6 kap. 28—29 v.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 30 Augusti 1895
N:r 133

