visserligen hofsamt i formen, men icke desto mindre af beskaffenhet att påkalla ett svar från vår sida, gjordes i går mot Gotlands Allehanda af biskop von Schéele i hans vid prestmötet afgifna ämbetsberättelse. Tidningens namn nämdes ej, men meningen var tydlig nog.
Då herr biskopen skildrade den siällning, hvilken den högre undervisningen på vår ö intager, framhöll han det faktum, att såväl i högre allmänna läroverket som i högre flickskolan lärjungeantalet visade en betänklig tendens till nedgående. Detta ansåg han, riktigt nog, härleda sig af öns på senare tiden mindre goda ekonomiska förhållanden, men ock på ett tilltagande förakt för den högre bildningen. Och — sade han — detta förakt har kommit till syne äfven i enaf länets tidningar, med mycket stor spridning och som icke utan skäl kan anses representera den allmänna opinionen, i det att i densamma den högre bildningen gjorts till föremål för öppet hån.
För såvidt nu detta verkligen syftar på Gotlands Allehanda, och vi hafva allt skäl att antaga det, bedja vi allvarligen att få tillbakavisa denna beskyllning, som vi icke kunna förstå. Bildningen har tvärtom i Gotlands Allehanda en varm vän och det har alltid utgjort ett af tidningens mål att söka i sin mån lyfta på okunnighetens dok samt hålla kunskapens och bildningens fana högt, och i detta afseende vädja vi med lugn tillförsigt till våra tiotusentals läsare sedan öfver 20 år tillbaka. Att tidningen måhända beträffande det nuvarande sättet för den s. k. högre bildningens bibringande hyser åsigter — och äfven uttalat dem — som äro skilda från dem, hvilka möjligen hysas af gårdagens värderade talare, kan ju hända, men detta berättigar icke att säga, det tidningen gjort de högre bildade till föremål för hån. Vi trotsa gerna hr biskopen att kunna leda detta sitt påstående i bevis, och till dess att detta skett, bedja vi höfligt, men allvarligt att få såsom vår åsigt uttala, att hr biskopens ofvan nämda yttrande mot Gotlands Allehanda fullständigt var ett hugg i luften.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Augusti 1895
N:r 125

