äro nu afslutade och ungdomen hemförlofvad till sommarhvila och hvad allm. läroverkets lärjungar angår äfven till något mellanterminsarbete, nytt för detta år.
I sammanhang med en erinran om den högtidliga prägel, som man med rätta brukar vilja gifva åt själfva afslutningsarkten, kunna vi icke underlåta ati gifva uttryck åt en tanke, som ligger mycket nära till hands med åsynen af den trängsel och allt annat obehag, som vållas deraf, att skolornas samlingssalar icke äro beräknade att bekvämligen kunna rymma synnerligen mycket större antal, än lärjungarna själfva och lärarekårerna.
När vi för några år sedan föreslogo och lyckades få genomfördt att folkskolornas afslutning äger rum i kyrkan, var det mången som i förstone tviflade, att man verkligen skulle förmå vederbörande till denna eftergift åt hvad sundt förnuft och omtanke om de vid dessa högtider närvarandes lif och helsa fordrar.
Men det gick och har nu gått så i många år till allmän belåtenhet.
Kanske vore det skäl att taga i öfvervägande, om icke tiden kunde vara inne att öppna kyrkan äfven för läroverkets och flickskolans afslutning. Säkert är att en sådan åtgärd skulie med det lifligaste bifall hälsas af alla, hvilka vid dessa afslutningar hafva något som nödgar dem att närvara och af mång hundrade andra, hvilka genom utrymmets trånghet se sig urståndsatta att bevista högtidligheten.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 12 Juni 1895
N:r 89

