kyrkoherden i Martebo Petrus Stengård afled i dag kl. 12, 10 f. m. i en ålder af närmare 87 år. Såsom en from och rättskaffens själasörjare har han verkat i stiftet under 62 år och såsom kyrkoherde i Martebo har han tjenstgjort i 40 år. Stengård, hvars hem var ett af de mest aktade och gästfria inom stiftet, sysslade mycket med vetenskapliga forskningar särskildt inom geologiens område. Han egde en mängd väl ordnade stensamlingar, genom hvilkas afyttrande han, som var mer rik på barn än inkomster, mången gång beredde sig en loflig förtjenst. Till härvarande högre allmänna läroverk har den oförtrutne samlaren lemnat en dyrbar petrifikatsamling. Ej sällan fick han en hedrande uppmuntran genom besök af Europas ypperste lärde, såsom en Murchinson, Verneuille, Hisinger och Lovén samt Marklin, Angelin, m. fl., hvilka alla hittade vägen till den blygsamme och kunskapsgirige landtprestens stuga och med hvilka han stundom flitigt brefvexlade.
S. blef 1853, då han valdes till kyrkoherde i Sanda, utsatt för trakasserier, betecknande nog för forna tiders myndigheters uppfattning och tillvägagående. Klagomål uppstod nämligen öfver Stengårds profpredikan, hvari han bland annat anfört Abrahams ord: »Gif mid en plats till begrafning när eder» hvilket skulle betraktas såsom röstvärfning. Fem runda år förgingo, innan domkapitlet med stöd af § 54 i prestvalsförordningen dömde Stengård förlustig förslaget samt dessutom suspenderade honom på 6 månader, från hvilken suspension han dock afk. m:t med rätta befriades. Vi kunna dock nämna, att några för tillfället i domkapitlet adjungerade ledamöter helt och hållet frikände Stengård och ansågo hans predikan oskyldig.
Stengård föddes i Grausne i Stenkyrka 10 November 1793; hans föräldrar voro gästgifvaren derstädes Mattias Larsson och dennes hustru Katarina Andersdötter. Efter i Upsala 1815 aflagd studentexamen prestvigdes S. härstädes 1818 samt tjenstgjorde derpå i 7 år såsom pastorsadjunkt i Roma, Gothem och Ejsta.
Blef v. pastor i Klinte 1825 och komminister i Vesterhejde två år senare. Aflade pastoralexamen 1829 och utnämdes 1838 till kyrkoherde i Martebo, hvilken tjenst han tillträdde först 1840. Äktenskap med Anna Elisabet Stare, dotter af sjökaptenen J. P. Stare och hans hustru Charlotta Qviberg, ingick S. 1828, i hvilket äktenskap 3 döttrar och 7 söner föddes; af dessa sistnämde är en tjenstgörande prest här i stiftet.
Stengård, som i många afseenden var en högligen originel personlighet, har i tryck utgifvit: »Predikan på klagodagen 8 Maj 1844, hållen i Martebo och Lummelunds kyrkor» och »Profpredikan i Sanda 1853». Dessutom är han författare till 3 häften »Lefnadsmelodier, Blandade Dikter» under märket Petr Grausenstein.
Seniorn bland stiftets presterskap är nu doktor Johan Gahne i Hejde, som der innehaft kyrkoherdebefattningen i ett halft århundrade. Doktor Gahnes födelseår är 1796.
Gotlands Allehanda
Tisdagen den 10 Augusti 1880
N:r 64