Stadskassören J. G. Frendin

inträdde åter den 26 juli i utöfningen af kronofogdebefattningen i södra fögderiet, enligt honom meddeladt förordnande att samma befattning upprätthålla under ordinarie innehatfvarens beviljade tjenstledighet och har e. o. landskanslisten Fr. Strutzenbecker blifvit förordnad att tills vidare, medan först berörde förordnande tör Frendin fortfar, sköta kronolänsmanstjensten i Endre och Dede ting.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Juli 1875
N:r 58

Tjenstledigheter och förordnande.

Kongl. Svea Hofrätt har beviljat häradshöfdingen A. L. von Strussenfelt tjenstledighet från och med den 18 i denna månad till och med den 35 nästinstundande September, dock med undantag af förekommande egodelningsmål, och förordnat notarien Aug. Kretiger att under nämnde tid domareembetet i detta läng domsaga förvalta. — Med anledning af inträffadt sjukdomsförbinder för stadskassören J. G. Frendin att bestrida kronolänsmanstjensten i Endre och Dede ting äfvensom kronofogdebefattningen i länets södra fögderi, hvilken senare befattning Frendin undfått förordnande att sköta från den 25 sistl. Juni till den 26 uti inne varande månad, hafva konungens befallningshafvande förordnat landskanslisten Thure Bergman att tillsvidare förestå nämnde kronofogdebefattning och bestrida de uti Frendins kronolänsmansdistrikt förefallande tjenstegöromål.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 10 Juli 1875
N:r 54

Prislista för fältskjutningen

i Anga 12 juni 1932.
IV klassen: Träg. Kr.

E. Hamnnarström, Fårö, 22 5.—
L. Kviberg, Havdhem, 22 5.—
K. Stengård, Tingstäde, 22 5.—
A. Nyberg, Visby, 22 5.—
A. Larsson, Hogrän, 22 5.—
E. Brogren, Fårö, 21 3.—
B. Larsson, Fårö Östra, 21 3.—
R. Holmberg, Fide, 21 3.—
R. Hedeastedt Tingstäde, 21 3.—
G. Lundin, Visborgs, 21 3.—
Gun. Pettersson, Hogrän, 21 3.—
K. M. Hansson, Havdhem, 21 3.—
Y. Smitterberg Havdhem, 20 2.—
Th. Larsson, Havdhem, 20 2.—
K. Pettersson, Högbro, 20 2.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 20 2.—
J. Ahlström, Visborgs, 20 2.—
A. Boberg, Tingstäde, 20 2.—
V. Pettersson, Hesselby, 20 2.—

III klassen:
A. Pettersson, Dede, 23 6.—
G. Nilsson, Grötlingbo, 22 5.—
B. Engström, Dede, 21 4.—
H. Larsson, Havdhem, 21 4.—
E. Mattsson, Havdhem, 20 3.—
A. Larsson, Bara, 20 3.—
Th. Hansson, Dede, 20 3.—
A. Ekman, Fårö Östra, 20 3.—
H. Björkander, Bara, 20 3.—
I. Kviberg, Torsburgs, 20 3.—
K. Hallgren, Grötlingbo, 20 3.—
G. Larsson, Lau, 20 3.—
R. Levin, Ala, 20 3.—
N. Stengård, Tingstäde, 19 2.50
R. Lindbom, Grötlingbo, 19 2.50
A. Odén, Grötlingbo, 19 2.50
K. Larsson, Bara, 19 2.50
A. Eriksson, Bara, 19 2.50
H. Pettersson, Grötlingbo, 19 2.50
O. Pettersson, Ekeby, 19 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 18 2.—
H. Bergvall, Havdhem, 18 2.—
F. Fahlstedt, Väte, 18 2.—
T. Hallbom, Grötlingbo, 18 2.—
G. Hermansson, Havdhem, 18 12,—
N. Larsson, Lau, 17 1.—
K. G. Johansson, Lina, 17 1.—
A. Pettersson, Anga, 17 1—

II klassen:
G. NilSson, Fide, 18 4.—
N. Hermansson, Fide, 18 4.—
H. Jacobsson, Fide, 18 4.—
G. Karlsson, Havdhem, 17 3.50
E. Nordström, Hesselby, 17 3.50
Bengt Engström, Dede, 17 3.50
S. ????sson, Bara, 16.- 3.—
T. Pettersson, Havdhem, 16 3.—
G. Ekelund, Bara, 16 3.—
A. Gardell, Hesselby, 16 3.—
A. Pettersson, Anga, 15 2.50
R. Angelöv, Ekeby, 15 2.50
A. Kraft, Havdhem, 15 2.50
V. Samuelsson Väte, 14 ;2.—
39/2 Olssom, Visborgs, 14 2.—
J. Pettersson, Havdhem, 14 2.—
A. Berggsström, Ekeby, 14 2.—
E. Häglund, Hogrän, 14 2.—
7/3 Barght Visborgs, 14 2.—
K. Gardelin, Bara, 13 1.75
83/3 Nilsson Visborgs, 13 1.75
E. Olsson, Hogrän, 13 1.75

I klassen:
E. Levin, Ala, 15 3.—
A. Möllerström, Dede, 14 2.50
K. J. Engström, Dede, 14 2.50
H. Pettersson, Anga, 12 1.75
U. Persson, Bara, 12 1.75
Medelträff för medalj=13.

Extra insatsskjutning;
IV klassen: Poäng. Kr.

J. Ahlström, Visborgs, 6,60 4.—
K. Gabrielsson, Sanda—V-n, 6,58 3.50
Th. Gerentz, Visby, 6,68 3.50
R. Holmberg, Fide, 6,58 3.50
B. Larsson, Fårö, Ö., 6,58 3.50
A. Nyberg, Visborgs, 6,67 3.—
G. Pettersson Hogrän, 6,57 3.—
A. Boberg, Tingstäde, 6,57 3.—
A. Karlström, Fårö, Ö., 6,56 3.—
J. Angelöv, Ekeby, 6,56 2.50
E. Hammarström Fårö, 6,56 2:50
L. Kviberg, Havdhem, 6,56 2.50
G. Pettersson, Väte, 6,55 2.—
K. Stengård, Tingstäde, 6,55 2.—
R. Hederstedt Tingstäde, 6,55 2.—
M. Elfving, Visby, 6,55 2.—

III klassen:
A. Hermansson, Havdhem, 6,57 4.—
B. Engström, Dede, 6,67 4.—
K. J. Johansson, Havdhem, 6,56 3.50
H. Björklund, Bara, 6,56 3.50
A. Jacobsson, Hesselby, 6,55 3.—
A. Johansson, Grötlingbo, 6,52 3.—
H. Vesley, Hogrän, 6,55 2.50
K. Larsson, Bara, 6,52 2.50
H. Eriksson, Bara, 6,52 2.50
F. Fahlstedt, Väte, 6,51 2.50
O. V. Nilsson, Grötlingbo, 6,51 2.50
A. Vigström, Bara, 6,50 2.50
I. Vigström, Bara, 6,50 2.50
K. Hallgren, Grötlingbo, 6,50 2.50
K G. Hoffman, Väte, 6,48 2.—
R. Levin, Ala, 6,48 2.—
B. Andersson, Östergarn, 6,48 2.—
A. Levin, Ala, 6,47 2.—
G. Larsson, Lau, 6,46 2.—

II klasssen:
V. Samuelsson, Väte, 6,56 4.—
G. Nilsson, Fide, 6,56 4.—
U. Runsten, Visby, 6,56 3.50
R. Angelöv, Ekeby, 6,58 3.50
E. Höglund, Hogrän, 6,5a 3.—
E. Larsson, Havdhem, 6,56 2.50
A. Karlström, Fårö Ö., 6,50 2.50
A. Gardell, Hesselby, 6,48 2.—
A. Kristiansson, Lau, 6,48 2.—
K. Gardelin, Bara, 6,48 2.—
3/8 Nyström, Visborgs, 6,45 2,—

I klassen:
A. Hallgren, Lau, 5,32 3.—
V. Persson, Bara, 4,26 2.—

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 16 juni 1932
N:r 137

En lyckad skyttedag.

Tävling om kronprinsens pokal i Anga.
Gotlands nationalbeväring och Gotlands skytteförbund hade i går anordnat skjutningar i Anga. Tack vare det trålande sommarvädret och de trevliga arrangemangen blev dagen en verkligt lyckad skyttedag.
Huvudtävlingen gällde som bekant kronprinsens vandringspokal, som förvaltas av nationalbeväringsförbundet och om vilken årliga tävlingar anordnas för velocipedpatruller. Dessa samlades i år vid Högbro i Halla kl. 8-10 f. m. och inalles anmälde sig 14 patruller om 8 man. Dessa startades med 10 min:s mellanrum och hade till uppgift att förflytta sig till Anga för att möta fientlig landstigning därstädes. Patrullerna använde dels vägen över Norrlanda, dels vägen över Sjonhem. Efter framkomsten till Anga, insattes patrullerna i tur och ordning i skjutning i terrängen öster om Bendes gård, där deras uppgift var att tillbakakasta fientligt infanteri och kulsprutetrupper, varvid patrullerna stödde sig på eget fingerat infanteri. Fienden representerades av 17 a 18 figurer och varje patrull hade 7 min:s tid till sitt flisfogande. Desamma genomförde också. sina uppgifter på, ett erkännansvärt sätt.
Resultatet fastställdes genom beräkning av antalet träffar, antalet träffade figurer, poängberäkning för det taktiska uppträdandet hos befälhavare och patrull o. s. v.
Kronprinsenen vandringspokal erövrades av Bara skgs patrull I med 72 p., varefter följde 2) Havdhems II med 68 poäng, 3) Fide, 67 p.; 4) Fårö, 64 p., och 5) Havdhem III, 62 p.
Till jämförelse må nämnas, att de fem första pristagarnas resultat i fjol låg mellan 91 och 72 poäng. Skillnaden orsakas av svårare terräng i år och därav följande lägre träffresultat, medan det taktiska uppträdandet i år kunnat värdesättas något högre än i fjol.
Samtidigt pågingo under hela dagen till framemot 4-tiden enskilda fältskjutningar med 6 skott mot vart och ett av 4 mål, nämligen helfigur, krypande figur, 1/3 figur och hjälmmål. Avstånden voro korta och det goda skjutvädret gjorde skjutningen ganska lätt, men i densamma hade dock inlagts tidtagning såväl för intagande av eldställning som för skjutningens verkställande. Även en extratävling hade anordnats med 5 skott mot ringad 1/4-figur.
Inalles deltogo skjutningarna 208 Skyttar. Det bästa resultatet va??? i enskilda fältskjutningen av A. Pettersson, Dede, med 23 träffar och i extratävlingen av fanj. J. Ahlström med 6/60. Som ledare stodo major Schoug och kapten Jeppsson, medan målanordningarna gjorts av kapten Lindeborg med tredje kompaniet.
Expeditionen var förlagd till lantbr. Ernst Bendelin, Bandes, där även lottorna slagit upp sitt kvarter och utövade sin uppskattade verksamhet. Hit anlände också på eftermiddagen infatnterimusikan, som till den samlade allmänhetens förnöjelse utförde konsertmusik.
KL 6 kunde prisutdelningen äga rum. Denna förorättades av militärbefälhavare överste G. M. Törngren, vilken jämte sin fru, nu chef får de gotländska lattorna, hela dagen med stort intresse följt övningarna och tagit del av de gjorda anordningarna. Först utdelades de persionliga pris, som de gotländska landstormsmännen erövrat vid den nyligen hållna rikslandstormstävlingen i Linköping. Dessa voro:
i avståndsbedömning: Gunnar Broström, Fårö (Värmlands lstfds. hederspris), G. Georgsson, Väte, (Västmanlands landstormskvinnors hederspris), G. Siltberg, Visby, Östgötes hederspris), G. Nilsson och H. Uhlander, Visby, samt Ch. Hansson, Kräklingbo, (silverjetonger) samt Ax. Sundberg, Hemse (bronsjetong), i pistolskjutning: B. Larsson, Fårö, och M. Elfving, Visby, bronsjetonger) samt i orientering: A. Larsson, Fårö, (disp. J. Svennfeldts hederspris).
Beträffande de övriga pristagarna hänvisa vi till de prislistor, som framdeles komma att införas.
Senare på kvällen Fortsatte musikkåren att spela vid Bendes, där en stor mängd unga och äldre från socknen voro samlade. Hela dagen präglades av feststämning och gott gemyt. Ledningen för tävlingarna uttalar också sin glädje över, det tillmötesgående, som visades från markägare och värdfolk samt från hela socknen, varigenom tävlingarna i år kunnat förläggas till denna natursköna och utmärkta terräng.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 juni 1932
N:r 134

Gotlands järnväg firar 50-årsjubileum.

Den 10 september i år kan Gotlands järnväg se tillbaka såväl på en 50-årig gagnande verksamhet som också på 50 år av stadigt och målmedvetet framåtskridande, Här såväl som överallt annars mötte förslaget om en järnvägs anläggande häftigt motstånd, men klär lika väl som på andra platser där järnvägsplanerna efter hand togo verklighetens form, fanns en man, som förstod att övervinna svårigheterna. Det var dr Ernst Leijer, som i framsynt strävan att främja öns utveckling lyckades gendriva motståndet och skaffa de penningar, som behövdes för ändamålet. Dåvarande landshövdingen R. Horn nedlade liven ett energiskt arbete på lösande av detta problem.
Länets landsting gjorde början redan 1870 med en hänvändelse till statsmakterna om hjälp till järnvägens byggande, men fick avslag. Leijer förstod, att här måste Gotland taga saken i egna händer och igångsatte ett framgångsrikt agitationsarbete. Planerna voro från början ganska vittgående – man tänkte sig först en stambana från Visby till Dede i Follingbo, varifrån en bana skulle gå över Roma till Ronehamn och en annan över Tingstäde till Slite. På söder skulle så bibanor gå till Klintehamn och Burgsvik och på norr till Fårösund. I synnerhet de ekonomiska hänsynen ströko emellertid ned planerna högst väsentligt, och det nyssnämda järnvägsnätet krympte ihop till en första stambana Visby-Hemse. Kostnaderna för den första planen skulle gå på 3 millioner – för dåtidens förhållanden voro kostnaderna för den förkortade planen, c:a 1,300,000 kr., dryga nog. Visby stadsfullmäktige bidrogo 1875 med 500,000 kr. och i november detta år hölls första stämman för bildandet av Gotlands järnvägsaktiebolag. Dr Leijer kunde då efter runt fem års träget arbete meddela, att över 800,000 kr. tecknats för det planerade ändamålet – järnvägsbygget var säkerställt. Det var en betydelsefull dag och ett för en jämförelsevis fattig provins enastående resultat som uppnåtts. Statsmakterna visade också senare sin förståelse för denna gotlänningarnas strävan och lämnade ett statslån på 500,000 kr.
Dedelinjen övergavs och »södra stambanans» sträckning kom i stället att gå över Barlingbo. I maj 1877 påbörjades arbetet och bedrevs så raskt att banan redan följande höst var klar, och den 10 september 1878 ägde den högtidliga invigningen rum i närvaro av konung Oscar II. Den 57 km. långa sträckan mellan Visby hamn och Hemse var fullbordad. Byggnadsarbetet hade ej medfört några större svårigheter, då ju gotlandsterrängen erbjuder god byggnadsgrund. Kurvorna äro få och raklinjerna många och långa. Den nu längsta raklinjen är belägen mellan Hästnäs och Martebo och 11 km. lång. Banan blev smalspårig med en spårvidd av 3 fot, då man ansåg att denna bantyp väl skulle kunna upptaga den trafik, som här var att vänta, helst som man även på denna smala bana kan framföra bekväma och rymliga vagnar. Just denna bantyp är för övrigt den allmännast förekommande bland smalspåriga järnvägar.
Då Roma sockerfabrik 1894 började sin verksamhet, följde därmed ett allmänt uppsving för jordbruket, som på 80-talet på Gotland liksom på fastlandet lidit under lågkonjunktur. Man kunde åter börja tänka på järnvägsförbindelsernas utvidgande. Under den tid järnvägen varit i bruk, hade väl också folket alltmera börjat inse nyttan av densamma och värdet för ön av bättre kommunikationer. 1896 öppnades bansträckan Visby-Vestkinde, tre år senare förlängd till Tingstäde. Vid sekelskiftet förlängdes linjen söderut till Havdhem, varifrån 1908 banan drogs vidare till Burgsvik. Bibanorna till Klintehamn och Slite från Roma samt bibanan Hemse-Ronehamn färdigställdes även under denna byggnadsperiod. De ägdes alla tre av skilda bolag. Ronehamnsjärnvägen måste som bekant 1918 inställa driften, varpå den såldes och upprevs, ett för övrigt tämligen enastående förfarande. Den vid infanterikasärnernas byggande å Visborgs slätt byggda bibanan dit ut förlängdes sedermera till Hallvards i Västerhejde och äges, vad sträckan Visborgs slätt-Hallvards angår, av ett särskilt bolag. 1921 tillkom så å stambanan sträckan Tingstäde-Lärbro, vilken bansträckas terrasseringsarbeten utfördes av arbetslösa. 1924 slutligen tillkom den senaste järnvägslinjen å Gotland, den mellan Hablingbo och Klintehamn, tillhörande ett särskilt bolag men ansluten till Klintehamn-Roma järnväg. Om denna sistnämda bana medräknas, uppgår längden av de gotländska järnvägarna till sammanlagt 209 km.
Detta är i korta drag de gotländska järnvägarnas historia, och som sagt i september ha 50 år förflutit sedan den första bandelen invigdes. Mellan den dag, då banan av gamle kungen invigdes, och den dag idag är, ligger en särdeles vacker utveckling. Ehuru av ekonomiska omständigheter tvingad till en stor återhållsamhet och sparsamhet, har det dock lyckats järnvägsledningen att i stort sett följa med utvecklingen vad det tekniska angår och samtidigt genom klok organisation hålla omkostnaderna nere. Gotlands järnväg har inga I kl. salongsvagnar och moderna F-lok i stil med statens järnvägar, men vagnparken är gedigen och väl hållen, och den nytillverkning av såväl tredje- som andraklassvagnar, som ägt rum vid järnvägens egna verkstäder, tillfredsställer alla anspråk på modernitet och bekvämlighet, samtidigt som den ger ett högt betyg åt den hantverksskicklighet järnvägens verkstadspersonal besitter. Vad lokomotivparken beträffar är den moderniserad och förstärkt i den utsträckning förhållandena medgiva. Ej mindre än 5 med modern och bekväm materiel än 5 med modern och bekväm materiel utrustade bilomnibusslinjer, som stå under järnvägsbolagets direkta ledning, ombesörja trafik mellan på landkommunikation förut vanlottade trakter och järnvägen, vars linjesträckning härigenom kan anses ha blivit kompletterad. Gotlands järnväg har också i linjetjänsten uppifrån och äbda ned en god och beprövad personal, som med insikt och omsorg sköter materiel och trafik. Därom vittnar icke minst den omständigheten, att olyckor på gotlandsjärnvägarna äro så ytterst sällsynta. Ifråga om moderniseringen är även en annan sak att anteckna, nämligen trafikledningens initiativ att utbyta den tidigare använda skentypen mot en tyngre, i samband varmed en del broar omlagts. Tack vare dessa åtgärder och materielens förseende med moderna bromssystem, har körhastigheten kunnat avsevärt ökas och sommartiden flera tåg insättas, varigenom godstrafiken kunnat till största delen skiljas från passageraretågen, som även därigenom bjuda snabbare förbindelser.
Järnvägens förste styrelseordförande var militärbefälhavaren general Ernst von Vegesack, som 1881 efterträddes av auditören C. Suno Engström. Denne fick 1889 till efterträdare kronofogden Aug. Bokström, som kvarstod på denna post ända till sin död 1905. Till ordförande i styrelsen valdes då bankdir. Herman Pettersson, vilken fungerade till och med 1913. Till dennes afterträdare utsågs 1914 landshövd. G. V. Roos, som fortfarande bekläder ordförandeposten. Konsul Carl E. Ekman, som 1904 inträdde i styrelsen och under åren 1909-1921 fungerade som jourhavande ledamot av styrelsen, har från sistnämda ridpunkt varit och är fortfarande bolagets verkställande direktör.
Trafikchefer vid järnvägen under de gångna åren ha varit följande personer: R. Fogelström 1878-1883, O. Cederström 1883-1893 A. Boberg 1894-1895, A. Runeberg 1895-1920 och därefter T. Norström.
Må det tillåtas oss att inför det stundande jubileet gratulera Gotlands järnväg, dess ledning och dess personal till de vunna framgångarna och önska ett lyckosamt kommande halvsekel.

Gotlands Allehanda
Tisdagen 28 Augusti 1928
N:r 201

Visby skyttegille

hade såsom innehafvare Visborgs skyttegilles vandringspokal jämte tillhörande album i går anordnat täflan, i ensklld fält, skjutning vid Suderbys i Västerhejde. Ledare af täflingen var vaktmäst. O. Molin med biträda af tygund.-off. H. Johansson och furiren K. R. Karlsson. Ägaren af Suderbys, hr A. T. Persson, hade upplåtit sin våning för skyttarnas förplägnad och till expedition.
Prisutdelningen förrättades af tygförvaltare C. J. Wennersten ensligt följande lista:
Pokaltäflingen.
Visborgs skyttegilles vandringspokal för fältskjutning med tillhörande album eröfrades af Visby skyttegille för 36 träffar af en grwp bestående af brr C. J. Johansson, K. A. Johnsson, Holger Olsson, A. Ekvall och J. Olsson, Närmast kom Visborgs skyttegille mad 34 •träffar och Klintes skyttegille med 31 träffar.
Visby skyttegilles hedespris, en silf., verbägare, tillföll B. Barngren i Fårösunds kustart.-,det. såsom bäste skytt för dagen, 23 träffar.

Insatsskjutning.
III klass:

  1. B. Bomgren, Fårösund 10 träffar 5 kr.,
  2. G. Lindbom, Klinte 9 t. 4: —,
  3. C. J. Johansson, Visby 9 t. 4:—,
  4. J. Hagberg, Tingstäde 8 t. 3:
  5. A. Persson, Fide 8 t. 3:—,
  6. furir Ahlström, Visborg 8 t., 3:—,
  7. H. Olsson, Visby 7 tr. 2:50,
  8. A. Nyström, Fole 7 tr. 2:50,
  9. furir Levin, Visborg ?tr. 2:50,
  10. O. Johansson, Tofta 7 tr. 2:50,
  11. M. Larsson, Dede, 7 tr. 2:50,
    12 furir Åberg, Visborg 7 tr. 2:50,
  12. O. Cedergren, Burs 7 tr. 2:50,
    14, löjtn. Ekelöf, Visborg 7 tr. 2:50,
  13. J. vänder, Hafdhem 7 tr. 2:50
  14. C. Gahnberg, Tofta 7 tr. 2:50
  15. A. Möllerström, Dede 7 tr. 2:50,
  16. Hugo Johansson., Visby 7 tr. 2:50,
  17. L. Larsson, Barlingbo 7 tr. 2:50,
  18. A. Ekvall, Visby 7 tr. 2:50.
    II klass: 1:a pris A. Olsson, Hogrän 8 tr. 4 kr., 2. K. A. Johnsson, Visby 8 tr., 4:—, 3. E. Eriksson, Dede, i7 tr. 3:50, 4. K. Lindbom, Klinte 7 tr. 3:50 5. G. Eriksson, Visby 6 tr. 2:50, G. E. Gustafsson d:o 2:50, 7. H. Åkerbäck, Burs 6 tr. 2:50, 8. F. Wallin, Klinte . 6 tr. 2:50 ,9. G. Pettersson, Hogrän 5 tr. 1:—, 10. 248/3 Andersson, Visborg 5 tr. 11. V. Cedergren, Burs 5 tr. 1:—.
    I klass: la pris A. Nilsson, Barlingbo 6 tr. 3:—, 2. A. Engberg, Burs 5 tr. 2:—, 3. K. Dassow Visby 5 tr. 2: :- 4. A. Johansson, Dede 4 tr.

Extra skjutningar.
III klass:
1:a pris furir O. Wallin, Visborg 16 träffar 6 kr.,

  1. löjtnant E. Råberg, d:o 16 tr. 6:—,
  2. O. Cedergren, Burs 14 tr. 4:—,
  3. J. Söderberg, Visborg 14 tr. 4:—,
  4. furir J. Ahlström, d:o 14 tr. 4:—,
  5. O. Molin, Visby 13 tr. 3:—,
  6. B. Bomgren, Fårösund 13 tr. 3:—,
  7. furir K. Levin, Visborg 13 tr. 3:—,
  8. E. Friberg, Visby 13 tr. 3:—,
  9. B. Larsson, Fårösund 13 tr. 3:—,
  10. N. Kometh, Visby 12 tr. 2:-,
  11. O. Johansson, Tofta 12 tr. 2:—,
  12. J. Hagberg, Tingstäde 12 tr. 2:—,
  13. furir A. Åberg, Visborg 12 tr. 2:—,
  14. J. OIsson, Visby 12 tr. 2:—,
  15. J. Ekedahl, Ekeby 12 tr. 2:—,
    II klass: 1:a pris K. A. Jonsson,b Visby 12 tr. 4 kr., 2. 287/1 Johansson, 12 tr. 3:50, 3. G. E. Gustafsson Visby 12 tr. 3:50, 4. E. Eriksson, Dede 11 tr. 3:— 5. A. .Wedin, Fole 11 tr. 3:—, 6. P. ’Wallin, ,Klinte 10 tr. 1:50, 8. Arvid Johansson, Visby 10 tr. 1:50. I klass: 1:a pris A. Johansson, Dede 8 tr. 2 kr. 2. K. Högberg, Fole 7 tr. 1:—, 3. C. J. Lundén, Visby 4 tr. 1:—, Arvid Nilsson, Barlingbo 4 tr. 1—.
    Etter prisutdelningen höll tygförvaltare Wennersten ett kort varmhjärtadt fosterländskt tal, i hvllket tal. oetonade skytterörelsens betydelse, utbringade ett lefve för konung oh fosterland och framförde ett tack till värdfolket och till damerna som med skjuts utrest från Visby för att närvara vid täflingen, och slutligen till anordnarna af täflingen, hvilken af skyttarna allmänt betraktades som on af de mest välordnade fältskjutningar som någonsin förekommit .på Gotland.
    I täflingarna deltogo 99 skyttar och i täflingen om vandringspriset 13 föreningar.
    Hemresan skedde mad sista tåget för dagen.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 februari
N:r 43

Utdelning af innev. års 4:de

qvartals aflöning till Gotlands nationalbevärings underbefäl och spel kommer att verkställas på följande tider och ställen under nästkommande december månad, nämligen:
den 3 kl. 1 e. m. åt stamtruppens underbefäl samt 4:de batteriets underbefäl och spel och s. d. kl. 1 1/2 e. m. åt 12:te batteriets underbefäl och spel, fältmusikanterna och gevärshandtverkarne, å Fältkontoret; samt
den 7 kl. 12 middagen:
åt Hoburgs kompani vid Olofs i Öja,
åt Grötlinge kompani vid Lingvide i Hafelhem,
åt Hafdhems kompani vid Qvinnegårda i Hafelhem,
åt Hemse kompani vid Koparfve i Alfva,
åt Hablinge kompani vid Stenbro i Silte,
åt Fardhems kompani vid Burge i Levide,
åt Burs kompani vid Gumbalde i Stånga,
åt Närs kompani vid Hall ute i När,
åt Garda kompani vid Bosarfve i Lye,
åt Klinte kompani vid Sicklings i Klinte,
åt Banda kompani vid Botvide i Sanda,
åt Hejde kompani vid Lilla Atlings i Atlingbo,
åt Sjonhems kompani vid Bjerges i Wänge,
åt Torsburgs kompani vid Kräklings i Kräklingbo,
åt Östergarns kompani vid Trosings i Gammalgarn.
åt Eskelhems kompani vid Kroks i Tofta,
åt Stenkumla kompani vid Gardrunga i Stenkumla,
åt Dede kompani vid Harqvie i Björke,
åt Wisby infanteri kompani i kompanichefens bostad,
åt Wisby jägare kompani i kompanichefens bostad,
åt Endre kompani vid Endregårda i Endre,
åt Bro kompani vid Eriks i Bro,
åt Halla kompani vid Ganarfvo i Dalhem,
åt Lina kompani i Källunge sockenstuga,
åt Bäls kompani vid Gute i Bäl,
åt Lummelunds kompani vid Mos i Stenkyrka,
åt Tingstäde kompani vid Kyrkebys i Hangvar,
åt Forsa kompani vid Angelbos i Lärbro,
åt Rute kompani vid Koparlve i Rute samt
åt Fårö kompani vid Broa å Fårö.
Vederbörande arfvodestagare, hvilka ej sjelfva uttaga sin aflöning, erinras derom, att de personer, som uttaga medlen, ovilkorligen skola vara försedda med lagliga fullmakter och skola de sålunda befullmäktigade å aflöningslistan under rubriken ”qvitteras” teckna sitt eget namn enligt fullmakt.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 17 November 1874
N:r 91

Prisskjutning.

Vid den af Gotlands Skarpskytte- och Jägare-gilles hållna prisskjutning lördagen den 4 juli erhöllo: A. Olsson fr. Sanda 1:sta priset, 100 Kr för uppnådda 39 points; E. Carlström, Bunge, 2:dra priset, 75 Kr. för 37 points; L. Olsson Hejde 50 Kr. för 36 points; O. N. Hallin Wisby 4:de priset, 25 Kr. för 36 points; Joh. Ekdal Endre, 5:te priset 25 Kr. för 33 points samt, såsom varande segerskytt det Hobenhausenska priset, 15 Kr.; C. Lundin, Wisby, 6:te priset, 10 Kr. för 34 points; C. P. Olsson Etelhem, 7:de priset, 10 Kr. för 34 points samt M. Eklund Banda, 8:de priset, 5 Kr. för 33 points. Vid fågelskjutningen blef A. Thomasson, Dede, fågelkung.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Juli 1874
N:r 53

Taxeringskommitéernas sammanträden.

Kongl. Majt:s befallningshafvande hafva bestämt att, för bevillningsärendenas behandling under år 1875, länet skall indelas i följande distrikter, inom hvilka taxeringskomitéer böra sammanträda å nedan nämnda tider och ställen nämligen i:

Norra fögdriet.
Juni d. 21 med pastoraterna inom Endre och Dede ting vid Hagvards;
Juni d. 22 med pastoraterna inom Bro och Lummelunds ting vid Myrväller;
Juni d. 23. med pastoraterna inom Rute och Forssa ting å Slite värdshus;
Juni d. 23 med pastoraterna inom Bäls och Lina ting vid Guthe; och
Juni d. 26 med pastoraterna inom Halla och Kräklinge ting vid Gandarfve gästgifvaregård.

Södra fögderiet.
Juli d. 12 med pastoraterna inom Burs och Garde ting i Lye skolhus;
Juli d. 13 med pastoraterna inom Hoburgs och Gröttlinge ting i Grönlingbo skolhus;
Juli d. 14 med pastoraterna inom Habblinge och Hemse ting i Alfva skolhus;
Juli d. 13 med pastoraterna inom Hejde och Fardhems ting å Burge gästgifvaregård; och
Juli d. 16 med pastoraterna inom Stenkumla och Banda ting i Stenkumla skolhus.
Inom båda fögderierna kl. 10 f. m. hvarje dag.

Visby stad.
Juni d. 10 kl. 9 f. m. med Strand- och Norder-rotarne,
Juni d. 11 kl. 9 f. m. med St. Hans- och Klinte.rotarne,
samt store staden boende och öfrige dithörande personer. Förrättningarne hållas på rådhuset.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 April 1875
N:r 31.

Jernvägsfrågan.

Vi nämnde i föregående nummer, att kungl. maj:ts betallningshafvande anmodat ordföranderne för stadsfullmäktige i Visby och kommunalstämmorna att höra fullmäktige och stämmorna rörande detta ärende samt derefter inom juni månads utgång detta år inkomma med protokoll öfver det beslut, som i anledning deraf fatsts. Denna uppmaning åtföljes af en skrifvelse från Interimstyrelsen för anläggande af jernvägar på Gotland, hvilken skrifvelse vi anse vara af den vigt, och dess innehåll så beaktansvärdt att vi ej tveka att här intaga den. Den har följande lydelse:
”Sedan Interimstyrelsen för anläggande af jernvägar på Gotland anmodat Löjtnanten vid Väg- och Vattenbyggnads Corpsen Herr J. E. Hagdahl att efter verkstälda undersökningar uppgöra kostnadsförslag å jernvägar uti förut antydda sträckningar; samt löjtnanten Hagdahl efter fullgjordt åtagande numera till styrelsen aflemnat berörda förslag, upptagande:
dels en jernväg med utgångspunkt från Visby öfver Dede mot Burgsvik med stationerna Visby, Dede, Roma, Väte, Hejde, Etelhem, Stånga, Hemse, Hafdhem, Fide och Burgsvik:
dels bibana från Hemse till Ronehanm, med station å sistberörde ställe;
dels bibana från Simunde till Klintehamn med stationer vid Klintehamn och Klintebys;
dels jernväg från Dede mot Fårösund med stationerna Röstäde, Krampebro, Grausne, Furubjers, Austris, Lärbro, Rute och Fårösund,
dels ock bibana från Austris till Slite med stationer vid Othemars och Slite;
hvilka, företagna jernrägssträckningar tillsammans utgöra en längd af 16 mil 2,200 fot och skulle betinga en kostnad i ett för allt, rörligt materiel inberäknadt, af 2,925,000 kronor;
så får Interims Styrelsen, som nu i första hand har att utröna, i hvad mån bidrag medelst aktieteckning till dessa jenbanors anläggande kunna påräknas från Länets kommuner och enskilda personer innan bidrag kan påräknas af staden och af länets Landsting, härmed anmoda Kommunal-Ordförandena att till teckning hvar inom sin kommun af såsom kommunen som enskilda framlägga de teekningslistor, som komma att ordföranderne tillhandahållas samt, efter det teckningen blifvit verkstäld, insända till konungens befallningshafvande i länet såväl utdrag at kommunalstämmans i frågan förda protokoll jemte teckningslistorna innan utgången af nästa Juni månad.
Styrelsen har ansett hvarje aktie böra ställas på 100 kronor, hvaraf en fjerdedel hvarje gång med en mellantid mellan hvarje uppbörd af minst 1 månad borde uppbäras, derest anslag af staten jemte aktieteckning af landsting, kommuner och enskilde kunde åstadkommas till belopp af sammanlagdt minst halfva anläggningskapitalet eller 1,412,500 kronor. Hvad i öfrigt erfordras för jernvägsbyggnaden skulle obligationer upplånas mot pant af jernbanan och materiel. Skulle anslag och teckning för nämnda belopp icke kunna åstadkommas, kommer ä sammanträde, som genom Interims-Styrelsen varder kungjordt i ortens alla tidningar och länets allmänna kungörelser, att af tecknade aktieegare, afgöras om vidare åtgärd med jernvägsanläggningen under sådana förhållanden hör i större eller mindre mån vidtagas.
Länets Landsting kommer, sedan teckningen fullbordats och erforderliga anslag beviljats, att slutligen närmare
bestämma sträckningen af jernbanan samt läget för stationerna, dock endast i så måtto att planen för jernvägsbyggnaden icke ma i hufvudsakliga delar rubbas och att derigenom jernvägsanläggningen icke fördyras.
Som erfarenheten städse visat, att ett lands välstånd och framåtskridande nästan uteslutande beror af lätta kommunikationer, torde icke behöfva närmare redogöras för fördelarne af en jernväg å Gotland; och förväntar Interimstyrelsen att Gotlands komnunor och enskilda innebyggare, som hafva fördel af dessa kommunikationsanstalter, skola uppbinda all sin förmåga till vinnande af ett ändamål, som antagligen skall mångdubbelt ersätta deras uppoffringar.
Hvad beträffar kommunernas deltagande i föreslagna aktieteckningen, så för att denna teckning icke skall blifva allt för kännbar för kommunens nuvarande medlemmar, föreslås att medel dertill anskaffas medelst amorteringslån, hvilka styrelsen vill, om sådant erfordras, söka anskaffa mot kommunens förbindelse på 20 till 40 år och mot en räntefot af 5 eller 5 1/2 procent samt kapitalatbetalning i mån af lånetiden.
Framdeles och sedan sig visat i hvad mån aktieteckningen framskridit, vill Styrelsen sammankalla aktieegarne dels för att öfverlägga om ärenden, som kunna stå i sammahang med jernvägsföretaget dels ock för att om teckningen visar anledning till antagande att jernväg kan åstadkommas, utse ledamöter uti den styrelse, som då kan få hemyndigande af aktieegarne att ärendet vidare handlägga, Visby den 9 Januari 1875.
RUD. HORN.
Rudolf Cramér. L. N. Enequist. A. J. Lyth. Suno Engström. L. Arveson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 14 April 1875
N:r 29.