I min uppsats med ovanstående rubrik i fredagsnumret av denna tidning förekom upprepade gånger ordet retobel. Detta är tryckfel, kanske mest beroende på otydlighet i manuskriptet, och skall vara retabel, ett ord som kommer från franskan och har sitt ursprung i medeltidslatinets retabulum, vilket närmast betyder mottavla eller baktavla, emedan föremålet ifråga hade sin plats vid baksidan av altaret och således mitt emot den tjänstförrättande prästen.
I den gamla kyrkan hade man till en början ett murverk eller en sorts träpanel vid altarbordets baksida, å vilka man för församlingen exponerade reliker och kors eller bilder av bibliska personer och helgon. Ur denna anordning ha så de olika slagen av altaruppsatser utvecklat sig till allt större konstnärlighet och prakt såväl i skulptur som målning.
Här omskrivna retabel från Ala torde ha tillkommit vid mitten av 1300-talet och är en vacker exponent av gotländsk medeltidskonst. Den består av en träpanel, sirad överst i gotisk stil, och om 0,91 m. i höjd och 3,16 m. i bredd, såsom bakgrund för 14 st. bilder av trä. I mittfältet, om 1/2 cm. bredd, står bilden av Kristus med Maria vid sin högra sida, och i de två sidofälten stod vardera 6 apostlar, av vilka dock en del nu saknas. För relikerna, som vid gudstjänsterna voro till hands för att uppvisas, ha de gotländska kyrkorna haft särskilda gömmor i de murade altarna, större eller mindre nischer på framsidorna vid prästens plats eller bak eller på sidorna. Dessa relikgömmor kunna iakttagas på alla från medeltiden kvarstående murade gotländska altaren, men döljas vanligen av den förhandenvarande altarklädseln, relikerna äro sedan länge förlorade.
K. örg.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Oktober 1940
N:r 228