som stå öster om domkyrkan, dels blifvit bortförda till nya begrafningsplatsen, ha nu i flere år spökat på stämmor och i handlingar såsom husvilla och illa tillvaratagna. Redan år 1891 hörde vederbörande här nere på grund af skrifvelse från k. m:t sig före hos riksantikvarien huru med dessa grafstenar skulle förfaras, hvarpå riksantikvarien svarade, att han skulle se på dem när det blefve lämpligt för honom. Men flere år ha gått, utan att detta skett, och då började kyrkorådet påminna, men riksantikvarien, hvars senaste skrifvelse i ärendet vi nyligen återgifvit, svarade fortfarande enligt kyrkorådets mening mindre tillfredsställande, hvarför rådet till dagens stämma kom med begäran om ett förslagsanslag om 100 kronor för att genom sakkunnig person, exempelvis professor G. Lindström, låta granska samtliga stenar för att derefter gå i författning om de värdefullas skyddande. Rörande huru en del af stenarne kommit ut på nya kyrkogården hade kyrkorådet icke lyckats vinna annan upplysning, trots ifrigt forskande, än att flyttningen skett 1869, af hvilket år finnes kvar en gammal räkning på transportkostnaderna för desamma.
Då ärendet i dag föredrogs vid kyrkostämman, tyckte konsistorienotarien Öfverberg att då riksantikvarien ej gjorde sig någon brådska med grafstenarnes granskning, kunde församlingarna också godt vänta med alla åtgärder till deras skyddande.
Men på förslag af kronofogde Bokström beviljade stämman en summa af högst 150 kronor — då förslagsanslagsformen ej ansågs lämplig — till undersökning af grafstenarnes antikvariska och arkeologiska värde.
Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 December 1895
N:r 202