Gotlands folkmängd

torde under det gångna året hafva ökats med 366 personar, deraf 205 i stadsförsamlingarna och 161 på landsbygden samt utgjorde vid årsskiftet 51,870 personer mot 51,504 vid årsskiftet 1894. Siffran är grundad på de folkmängdsuppgifter, som herrar pastorer sändt oss. Från Fårö sakna vi dock ännu sådana, men på annan väg ha vi försport, att folkmängden på ön minskats med 9 personer till 1,160, hvilken siffra ingått i den ofvan gjorda beräkningen.
Af dessa 51,870 personer komma 21,268 på norra häradet, 22,807 på södra häradet och 7,795 på Visby stad med norra landsförsamlingen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Januari 1896
N:r 3

Dödsfall Nanny

Att vår lilla älskade Nanny stilla afled i Visby tisdagen den 7 Januari 1896, i en ålder af I år, 8 mån. och 29 dagar, djupt sörjd och saknad af föräldrar och syskon, hafva vi den sorgliga plikten tillkännagifva.
Hanna och Emil Nilsson.

Nu lilla Nanny har somnat så sött,
sen dagar ock nätter hon kämpat sig trött
men då kom från himlen en engel med bud,
att lilla Nanny fick gå hem till Gud.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Januari 1896
N:r 3

Dödsfall Anna Elisabeth Persdotter

Tillkännagifves att min älskade moder Anna Elisabeth Persdotter, stilla afled i Visby den 7 Januari 1896 kl. 8 e. m. i en ålder af 70 år, 2 månader och 24 dagar, sörjd och saknad af oss, barnbarn, slägt och vänner.
Gustafva och J. O. Österberg.
Sv ps. 491, 3 vers.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Januari 1896
N:r 3

Skridskobanan

i Blekhagen tycks vilja strejka eller kanske leker den nyårsnarri med ungdomen. Den var öppen en dag, men har nu åter måst stängas i väntan på »bättre is». Den gamla har delvis töat upp. Blidt var det igår, men idag är det åter litet kallare i luften.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Januari 1896
N:r 2

Vid inställelsen

i dag i Nybergska bokhandelns konkurs framhöllo godemännen i sin vid tillfället afgifna berättelse, att orsakerna till konkursen torde vara att söka i innehafvarinnans oförmåga att öfverse en så vidlyftig affär, mistandet af kommissionärskapet för ena bokförläggareföreningen samt dermed följande konkurrens på platsen. Bokföringen lemnade åtskilligt öfrigt att önska och vore af den art, att gäldenären kunde anses ha visat vårdslöshet mot sina borgenärer. De i staten upptagna tillgångarna, 18,000 kronor, komme att väsentligt minskas, enär det vid indrifvandet af som utstående upptagna fordringar visat sig att en stor del af dem redan varit guldna.
Till sysslomän utsågo borgenärerna förutvarande godemännen, v. häradshöfding Engström och notarien Wiman.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Januari 1896
N:r 2

Såsom elever

vid innevarande års korpral- och korpralskolas i Norrköping 1 period, hvartill inryckning äger rum 3 nästkommande Mars, ha beordrats: volontärerna vid Visby kompani nr 47 Roos; vid Roma kompani 66 Jansson och 31 Gustafsson; vid Tingstäde kompani 25. Stenberg; vid Lärbro komp. 84 Friberg och 96 Gardell; vid Klinte komp. 119 Nord; vid Garda komp. 165 Johansson; vid Hemse komp. 69 Fantell, 81 Hallgren och 90 Bäckström; vid Hafdhems komp. 173 Brehmer, samt i reserv volontärerna nr 178 Engfelt, 32 Pettersson, 55 Johansson, 115 Hult, 105 Livder, 116 Thång och 171 Hedberg.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Januari 1896
N:r 2

Nykterhetsfest

var igår afton anordnad i Immanuelskapellet härstädes, Under fortvaron af festen hölls föredrag af pred. Olsson, hvarjämte förekom sång och musik. De tillstädesvarande undfägnades med kaffe.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Januari 1896
N:r 2

Stadsmissionens söndagsskolas

julfest igår e m. i domkyrkan var i all sin enkelhet både vacker och tilltalande och blef på samma gång en värdig afslutning på skolans arbetsår. En skara på öfver 500 barn hade samlats uppe vid altaret jämte lärare och lärarinnor. Festen tog sin början kl. 4 med en psalms afsjängande, hvarpå kons.am, Ronqvist höll en kortare betraktelse med ämne hämtadt ur Trettondagens text. Efter pastor Hanners lemnade redogörelse ljöd från orgelläktaren, sång som klingade vacker och fulltonig genom hvalfven. När ljusen i de stora granarne sedan tändes och orgelns toner mäktigt brusade fram, då var det en verkligt vacker och anslående tafla att se alla de smås tindrande ögon och högröda kinder, der-de, i väntan på de julgåfvor och allt det goda i granarne, som skulle komma, sutto och lyssnade till de ord som stäldes till dem från föreståndaren och lärarne… Man är barn endast en gång, och inte lyssnar man alltid då, strängt taget, så noga till alla de förmanande och välmenande ord, som riktas till en från lärare och föräldrar. Barnasinnet är mycket o:nbytligt och står mer än hos oss äldre i boroende af stundens ingifvelser. Men det kan ligga något godt äfven i dessa och de lemna vanligen i sådana fall, exempelvis i denna stund, kvar ett intryck, som blir varaktigt mer eller mindre, i synnerhet hos de mer djupt och känsligt anlagda barnen och hvilka omedvetet ana det allvar som ligger bakom allt detta vackra skimrande af ljus och grannlåt… Förnimmelsen hos de små säger dem vid en fest sådan som denna att de äldre vilja dem väl och då glömma de den stränge läraren i de ögonblick han manats fram af dem själfva. Allt går, vanligen upp i känslan hos barnet. Kanske var det den samstämmande känslan hos dem, som nu tog sig uttryck och lade liksom en slöja för de äldres ögon så att de endast sågo sina kära som i en dimma… Åtminstone låg det något som af en skimrande slöja öfver småttingarnes hufvuden deruppe vid altaret. Åter brusade orgelns toner och alla stämde in i »Herre signe du och råde». Äfven de små utförde, anförda af pastor H., några sångnummer.
Och så svann tiden, medan ljusen började slockna i granarne. De små hade i tur och ordning fått sin andel af granarnes härligheter, och innan de vände hem, trötta och belåtna, fingo de i sakristian mottaga åtskilliga nyttiga presenter, bestående af böcker m. m., ur lärares och lärarinnors händer.
Klockan var 7, den tre timmar långa festen var, slut — för barnen. Lärare och lärarinnor samlades sedan till ett enkelt samkväm i hushållsskolans lokal.
Den årsredogörelse, som föredrogs af skolans föreståndare, pastor Hanner, meddelade bland annat, att vårterminen sistlidet år började 10 Febr. och fortgick till 9 derpå följande Juni. En sommarfest hölls 14 i sistnämda månad med en utflykt utom staden Höstterminen vidtog 15 Sept. 1895 och afslöts 29 Dec. samma år. Som ett glädjande resultat, hvilket icke blott utvisade att skolan gått framåt, utan äfven bådade godt för dess kommande verksamher, omnämdes att barnantalet alltjämt varit i ständigt stigande; vid böstterminens slut utgjorde avtalet 525. Pastor H. påpekade dessutom att intresset för skolan likaså stigit, men han hoppades det skulle blifva ändå större. I likhet med föregående år har äfven under 1893 utdelats ett antal söndagsskoltidningar bland barnen. Lärarinnorna ha varit 22 till antalet och af lärare 3 med föreståndaren.
Nästa vårtermin börjar 9 Febr.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 4 Januari 1896
N:r 2

Gotlands Allehanda

1896
Stillastående blifver alltid förr eller senare — vanligen snart nog — tillbakagång.
Gotlands Allehanda har derför alltid försökt att följa lifaktighetens och utvecklingens grundsats. På ett sätt är tidningen nu vid mogen ålder visserligen densamma som då den först framträdde för allmänheten: den förfäktar samma folkliga, lagbundet frisinnade idéer som alltid, den följer fortfarande med omsorg allt hvad som timar så inom som utom länet. Tidningen har förstorats till format, utkommer ökadt antal gånger i veckan och är sålunda i tillfälle att snabbare och omfångsrikare än förr meddela nyheter, bildande och uppfostrande läsning samt läsning till upplysning och förströelse. Dock äro vi ännu långt ifrån att tänka, det ingen vidare utveckling vore önskvärd. Tvärtom går vår oaflåtliga sträfvan ut på att bjuda ett än rikhaltigare innehåll än hittills för det stundande året.
Vi skola taga oss friheten meddela våra läsare något af hvad Gotlands Alehanda kommer att bjuda på för är 1896.
För allra största delen af tidningens vänner, åtminstone på landsbygden, utgöra de berättelser, kåserier, poem och andra liknande uppsatser, som i tidningen förekomma, nära nog den enda läsning af dylikt slag, som erbjuder sig för dem; särskildt för den kvinliga läsekretsen. Ehuru tidningens format oupphörligt förstorats, räcker det ändå ej alltid till att tillgodose det allmänna behofvet af mera skönlitterär — lektyr. Ofta har följetongen fått vara det enda af detta slag. Helt visst kommer det nog äfven hädanefter att blifva så, ty området för dagens händelser vidgas alltjämt och tager gifvetvis motsvarande plats i tidningen.
En stor del af våra prenumeranter skulle dock kanske vara tacksamma att få något mera än följetongen, någon ytterligare läsning till förströelse vid hemmets härd i aftonstund, när dagens arbete är slutadt. Men vi hafva icke utrymme i vår tidning. Då återstår ingenting annat än att gifva dem hvad de önska bredvid tidningen.
Detta är också hvad Gotlands Allebanda ämnar göra under år 1896.
För den skull hafva vi inköpt manuskriptet till tvänne arbeten af kända och uppburna skönlitterära författare, hvilka under årets lopp komma att kostnadsfritt tilldelas samtlige tidningens prenumeranter.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Januari 1896
N:r 1