från Stettin, hvilka vi förut omnämt ämna sig hit, anlände kl. 8-tiden i morgse med hjulångaren Freja, ett särdeles ståtligt, hvitmåladt fartyg, hvilket lade till under vågbrytaren. De 120 passagerarne, herrar och damer, de förre till största delen medlemmar af ett par polytekniska föreningar, stego genast i land, der de mottogos af lektor M. Klintberg och skeppsklarerare Ekman, under hvilkas ledning färden stäldes utefter vestra muren och in genom norderport samt derifrån till St. Nikolaus, Helgeandskyrkan, St:a Maria och Katarina. Främlingarne visade sig mycket intresserade och amatörfotografier afknäpptes rätt talrikt.
Längre än till St. Karin orkade resenärerna icke i sommarvärmen, utan i spridda flockar begåfvo sig samtliga derifrån ned i paviljongen.
Den tyckte synbarligen on stor del af tyskarne vara det bästa Visby öfver hufvud taget har att bjuda på. Man stormade matsalar och verandor, började med några bierhalfvor och dök sedan på frukostbordet.
Och det blef en huggsexa i den gemytligaste stämning. Der rådde ett döfvande sorl och virrvarr under den långa ätningsprocessen, men den gick utan trängsel och obehag och tyskarne fingo både en och två »snapsar», och kaffe och svensk punsch och öl och mera öl och brefkort med Visbyvyer och frimärken och cigarrer och ett vänligt bemötande under de ofta ganska krångliga växlingsprocedurerna.
Turisterna ville tydligen visa Visby en artighet. Derför hade de vid 11tiden, just när frukosten började taga slut, beordrat upp från Freja sin musikkår, för hvilken en jämförelse med musikanterna från Hohenzollern i fjor icke torde utfalla till odisputabel fördel. Detta tyckte visst också direktör Berthelsen i paviljongen, ty mnu beordade han sina duktiga gossar att spela. Och det blef annat ljud. En klingande marsch gick lös, och efter den ville tyskarne prompt dansa vals. Så följde ett långt potpurri af tyska visor, och de slogo an på åbörarne. IIvarenda en sjöng med ljudlig röst med till ackompanjemanget, herrar och damer; det var riktigt lifvade visor ibland med uppsluppna refränger, men det generade inte damerna ett grand; de sjöngo dessa melodier med samma kläm som »Deutschland, Deutschland iber alles», Till tack för den visade artigheten begärde tyskarne svenska kungssången, som också spelades, och derpå »Heil, dir im Siegeskranz».
Hoch, Hoch, Hoch!
Men nu satte en otäck ånghvissla i nere på Freja och turisternas förare manade likaledes till uppbrott med en mistlur. Paviljongen rymdes ut, under musik tågade främlingsskaran och en del individer af det nyfikna Visby ned till hamnen, man embarkerade och strax efter kl. 12 styrde Freja kurs på Stockholm, der den beräknas inträffa kl. 10 i afton.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Juni 1896
N:r 87