Etikett: Visby

Ur C. J. Bergmans efterlemnade papper
Utdrag och bearbetningar
af
A. S—g.
3.

Jakob Dubbe och Charles Chasseur.
(Forts. fr. föreg. fredagsn:r).
Det dröjde icke många dagar efter sedan svenskarne återtagit Gotland, förrän Dubbe ånyo blef insatt i sina rättigheter såsom dykeriöfverkommissarie, och nu töfvade han icke med att rättsligen åtala Chasseur dels för det han till egen fördel förvaltat öfverkommissariatet, dels för det han under invasionen gått fienden tillhanda. Det blef en långvarig rättegång genom alla instanserna. Först 1813 blef den slutligen afgjord. Vi skola efter Dubbes inlagor till öfver- och underrätter något meddela om hvad han lade Chasseur till last.
Dubbe påstår då först, att hans fängslande af Bodisco skett för att Chasseur skulle få tillfälle att, utan hinder af hans motverkan, i hast insamla både haveriauktionsmedelen, hvilka vanligtvis icke. betalades af säkra köpare förrän åtta dagar efter auktionens slut, dels föranstalta om oriktiga räkningar och kvittenser å auktionsmedeln. För två auktioner, som Chasgeur höll i Öja 9 Maj, skulle betalning icke ske förrän den 17, men Chasseur inkasserade medlen genast enligt hvad Dubbe påstår, samt visade medels ett icke dagtecknadt kvitto att han lemnat 5,749 rdr 23 sk. 6 runst. till en person vid namn P. Brosine, om hvars karaktär handlingarna icke upplysa något. På återstoden af auktionssumman, som inalles uppgick till 16,343 rdr, hade Chasseur lemnat anstånd med betalningen åt »Herr Donner» för 8,284 rdr, åt hr C. O. Klingvall för 202 rdr, åt sig själf för 2,107 rdr, skillingar och runstycken oräknade. Lasten utgjordes af hampa, järn och bramduk. P. Brosines kvittens lyder:
»Fümf tausend sweben hundert nein und versig thalar, drey und zwanxig Schilling und Sex runstiick Reickgelt, empfangen». Chasseur inropade 100 skeppund hampa för 2,014 rdr och 5 st. bramduk för 92 rdr. Räkningen är undertecknad »Pehr Dahm och på densamma har den ryske amiralen tecknat »erbalten Bodisco», med namnet bevittnadt af J. W. Hirsch och C. P. Norrby. Denna räkning påstod nu Dubbe vara falsk »i anseende till den derå tecknade qvittence bevittnats af tvenne den tiden brottslige undersåtare, den ene juden Hirsch, Bodiscos handsekreterare, och den andre Norrby, dess translator, i synnerhet då dertill äfven kommer, att Bodisco själf inför herr amiralen Cederström förklarat, att han icke uppburit några medel för den ifrågavarande auktionen.» Och äfven om räkningen skulle vara riktig, ville Dubbe anse den bevisa, att Chasseur gått Bodisco tillhanda med penningeinbetalning sedan svenska flottan redan var signalerad och anländ på kusten. Räkningen är nämligen af Pebr Dahm undertecknad med »Visby den 14 Maj För den andra, likaledes i Öja, 12 Maj hållna auktionen å »Brehmers förolyckade skeppslast af Tjära och Kimrök m. m.» hade Chasseur — fortfarande enligt Dubbe — aldrig ens försökt afgifva någon reda, utan en stor del deraf på lika sätt förskingrat och undanhållit.
Dubbe tillvitade ock Chasseur att hafva varit ryssarne behjälplig med pejlingar i Burgsviks hamn, men hofrätten ansåg, då Chasseur förnekade detta, angifvelsen icke vara tillräckligt styrkt genom vittnesmål af lotsarne Mårten Gissle, Hans Vesterlund och Olof Persson, enär desse vore att anse såsom angifvare och på den grund jäfviga.
Detta bestrider Dubbe, som anser att icke tre personer rimligtvis kunna anses såsom särskilda angifvare uti en och samma sak. De hade icke behöft dessutom vara angifvare »öfver en gerning, som sig tilldragit å ljusa dagen uti en allmän hamn, som är bebodd af åtskillige hushåll och der handelsskepp med deras besättningar voro liggande och åsyna vittnem,. Och assessorn fortsätter: »Såsom åter tjänstgörande dykeriöfverkommissarie och äfven med ordentelig nådig fullmakt försedd, såsom konungens ombud vid dess och Rikets flottor, så ofta några krigsskepp i Gotlaåds hamnar anlända, och sedan Chasseur äfven låtit å en auktion i Visby stad till salu utbjuda ett till. Eders Majestäts flotta hörande svårt skeppsankare efter en utanför Burgsviks hamn förolyckad fregatt, hvilket ankare jag hade bergat och under min vård och ansvar låg förvaradt bredevid samma hamn, ägde jag således både rätt och skyldighet att efterfråga och såväl att af min företrädare i tjänsten, Chasseur, fordra redo för strandgodset och dykeriinstrumenterna som ock att inför justitiekanslersembetet anmäla hvad som i Gotlands hamnar under fientliga invasionen sig tilldragit och de vådliga följder, som deraf kunde uppkomma, att fienden låtit pejla en af de bästa hamnar på landet. Af förenämda lotsar blef jag derom icke underrättad, utan tvärtom var det en Varbergsskeppare, Hans Hindric Brehmer, hvars förande fartyg Margareta Barbara derstädes strandat, som gaf mig första underrättelsen att pejling skett och att dertill blifvit nyttjade Brehmers egne under Chasseurs vård inlemnade instrumenter. Af sådan anledning förekallade jag lotsarne och antydde dem, i kraft af min dubbla ombudsmannafullmakt, att meddela mig bevis öfver saken, hvilket icke kan infatta minsta anledning till jäfaktighet, såsom af en emhbetsman uti en redan allmänt bekant sak dem affordradt. I alia fall, och som den då i Chasseurs. tjänst vistande handelsbokhållaren Hauffman, som frambar Chasseurs order om pejlingen, tillika med Chasseurs tjänste. gosse, som åt ryske officeraren fortskaffade pejlingsinstrumenterne, långt före detta flyttat ur Chasseurs tjänst, så bönfaller jag underdånigast för att fylla bevisningen, att bemälte handelsbokhållare och tjänstegosse tillika med strandridaren Lindberg samt skepparen Brehmer måtte få i nåder tillåtas att som vittnen höras».
Härifrån kommer Dubbe till sin tredje hufvudanklagelse, nämligen att Chasseur under ryska herraväldet innehaft och laglöst förvaltat Dubbes tjänst samt derunder genom olagliga och förhastade auktioner låtit förstöra och förskingra både publik och privat egendom och att han alldeles icke betalt sina auktionsinrop, bestående bland annat af hampa, som han köpte för 20 rdr och sålde för 60 rdr skeppundet o. s. v. eller ock desamma, jämte öfriga auktionsmedel, hvilka han som dykerikommissarie bort lyfta hos auktionisten, i förtid och obehörigt aflemnat till den fientliga anföraren, sedan svenska flottan och armén redan var signalerad och inkommit i Sandviks hamn.
»Fåfängt, säger Dubbe, »invänder Chasseur och söker urskulda sig dermed att han skall hafva blifvit trugad både att antaga min tjänst och äfven att infordra förteckningar på strandadt gods och att derpå anställa förhastade auktioner samt att brådska med auktionsmedlens indrifvande och afleverering. Ty om det ock kunde supponeras att Bodisco varit missnöjd med den tillförordnade dykeriöfverkommissarien Sahlsten och om äfven den ingifvelsen. från skyarne kunde hafva fallit på den utländske amiralen, att på Gotland fanns strandadt gods upplagdt till ett hundrade tusende riksdalers värde; och om än vidare bomälte amiral varit så nedrig och barbarisk, att han velat på förut olycklige sjönödlidandes bekostnad deras utan hafvet uppfiskade egendom komma åt till underpris och för en tredjedel af värdet emot Bodisco eget intresse; så hade åtminstone Chasseur bort göra amiralen, som icke kände svenska lagar och reglementen, lämplig föreställning deremot och underrätta konom att sådant vore stridande mot hans egen proklamation; eller ock, om en sådan föreställning icke vunnit gehör, åtminstone begära bevis öfver sin remonstration och skriftlige ordres. Men det var icke nog för Chasseurs intresse att åtnöjas med den andel eller procent af de brådskande auktionsmedlen, utan han sträckte äfven sin omtanke till provenyen af de förut under svenska regeringen hållne auktioner och hela dykeriets kassa, till hvilken ända min hustru genom bref från amiral Bodisco antyddes, att som han efter anstäld undersökning, hvilken ingen annan än den nye öfverkommissarien kunnat förrätta, erfarit att kassan vore i hennes förvar, så skulle hon vara i beredskap att vid första tillfälle utlemna den, hvilket ock utan tvifvel blifvit hos mig utpantadt, så framt icke genom Försynens skickelse svenska flottan samma dag inkommit i Sandviks hamn och landsatt de landtrupper, som tvungo Bodisco den 15 till kapitulation och den 16 till aftåg. Då först blef jag äfven befriad från den hårda ryska arresten och återtog min tjänstebefattning, i det att jag genast började med först att inhibera utlevereringen af någon del af det strandgods, som å de den 9 och 14 Maj i Visby stad hållne lika olagliga auktioner som de öfrige, blifvit försåldt af en förolyckad laddning bjälkar och plankor, liggande i Östergarnshamn, 41/2 mil från Visby stad, hvilken träladdning Chasseur själf hade inropat för 200 rdr, ehuru den var värd 2 á 3,000 rdr, och jämväl att inställa andra obehöriga auktioner, som till påföljande dagar skulle utlysas».
(Forts.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 December 1896
N:r 193