Josua och Valdemar Atterdag.

En insändare i Sv. Db. skrifver:
Genom pressen har i dagarna gått en intressant notis under rubriken: Hvad de tyska rekryterna veta om Bismarck. En tysk officer hade frågat 66 rekryter hvad de visste om, Bismarck. 22 visste intet, en trodde att han bodde Paris etc. ete. Denna notis erinrar om följande:
Vid beväringsexercisen vid ett svensktlandtregemente för ett par år sedan frågade löjtnanten: »Hvad heter vår kung?»
En god del af plutonen såg konsternerad ut. – Somliga försökte med ett blygt: »Gustaf», majoriteten af bondynglingarna bestämde sig dock för Oskar. »Nå, än drottningen, hvad heter hon?» Tjuguettåringarne blomman af folket med världens bästa folkskola, togo sig en lång funderare. Några föreslogo Ulrika Eleonora. — Det låter som ett skämt, men så gick det till där. Man behöfver ej påpeka att läs- och skrifkunnigheten var så klen, att man kände sig betydligt skeptisk motstatistikens vackra omdömen.
Härom dagen omtalade en person, som nyligen besökt Visby, att han påträffat en del folkskolebarn lekande vid stadsmuren och då frågat dem, om de hört om Visbys eröfring af danskarne under Valdemar Atterdag. Ingen hade hört om deras stads eröfring eller kände det ringaste om Visbys största minnen.
Då frågade samme person dem om Jeriko och dess murar, och nu kunde alla berätta den märkliga händelsen.
Ofvanstående fakta peka på ett rent af förfärande missriktning i vårt folkskoleväsen och väl vore, om man i stället för att lyssna till öfverdrifvet smicker från allt för lätt af ytan (d. v. s. ståtliga skolhus och utmärkt skolmateriel) bedragna främlingar i tid insåge att våra folkskolor ännu ej, trots lofvärda ansträngningar, till följd af slentrian och pedantiskt rabbel kunna meddela de elementära kunskaper man mäste fordra af hvarje svensk.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

För täckande af bristen

i domkapitlets expeditionskassa för år 1898 begär domkapitlet ett anslag af kr. 1,055: 33 och därefter eller fr. o. m. 1899 1,101 pr år.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

Arbetareföreningens basar

tager i dag sin början kl. 4 e. m. och har, som vi förut sagts, åtskilligt lockande och angenämt att bjuda sina besökare på. Bl. a. utför artillerikårens sextett musik hela kvällen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

I bidrag

af anslaget till extra biträden vid domkapitlens expeditioner begär Visby domkapitel för nästa år ett belopp af 300 kr.
Vid ärendets behandling framhöll rektor Jacobson önskvärdheten af att, i likhet med hvad som är stadgadt angående det till skrifbiträden åt rektorerna vid vissa allmänna läroverk anvisade anslag, en bestämmelse måtte gifvas därom, att de beviljade medlen skola uppbäras af vederbörande konsistorienotarie, som äger att för afsedt ändamål använda desamma.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

Domkyrkoklockarebefatningen

söktes vid ansökningstidens slut i går af t. f. klockaren O. Bergström; skolläraren, klockaren och organisten J. O. Johansson i Sevalla, Vesterås stift; domkyrkovaktmästaren O. Svensson och brefbäraren O. M. Engqvist.
Alla de sökande hafva sånggåfva. Bergström äger äfven färdighet i orgelspelning, något som hvarken Svensson eller Engqvist äga. Däremot är Johansson examinerad organist samt har dessutom aflagt kyrkosångareexamen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

Visby stifts bibelsällskap

höll i onsdags e m. sitt årsmöte och började detsamma med gudstjänst i domkyrkan.
Kyrkoherde Beckman höll därvid en allvarligt förmanande och lärorik predikan öfver Es. 5: 11.
Efter gudstjänstens slut hölls sammanträde i domkyrkans sakristia, hvarvid först till afgörande företogos de löpande ärendena.
De afgående styrelsemedlemmarne samt revisorerna återvaldes. På grund af en vid sammanträdet beslutad stadgeändring utsågs äfven en revisorssuppleant och valdes därtill handlanden R. Wallér.
Af den föredragna revisionsberättelsen framgick, att sällskapets tillgångar vid räkenskapsårets slut uppgingo till 2,802 kr. 58 öre, att utgifterna under det gångna året varit 435 kr. 26 öre och inkomsterna hr. 475:09. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen.
Härpå öfvergick man till öfverläggning öfver frågan: »Huru hafva vi det att falta synden mot den helige ande»?
Frågan inleddes af kyrkoherde Gutenberg, hvilken bl. a. i sitt anförande framhöll, hurusom många kristna under anfäktelser af djäfvulen trolde sig hafva syndat mot den helige ande utan att hafva gjort det. De komma då i stor ångest och nöd; men just detta ansåg tal. vara ett bevis för, att de icke syndat mot anden. Ty ingen som ej påverkas af anden kan känna ånger öfver och fruktan för att hafva begått en synd. Men anden verkar ej på eu människa som syndat mot honom — den människan öfverger han.
Synd mot den helige ande är, Gud ske lof, rätt sällsynt och ingen som ej stått i närmare trosgemenskap med Gud, kan begå en sådan synd. All synd mot den helige aade är dessutom ej oförlåtlig; ty en omedveten synd i detta fall är förlåtlig. Endast då, när synden sker i trots och den syndande vet, att han är i färd med att synda mot den helige ande, är en sådan synd till döds.
I frågan yttrade sig, utom inledaren, kyrkoherde Gadd, kontraktsprostarne Reuser och Uddin, utn. kyrkoherde Söderberg och biskopen, som gjorde en kort sammanfattning af det förda samtalet.
Andra frågan: Huru står Rom. 2: 6—8 samman med Pauli lära om rättfärdiggörelse af tron allena?
Inleddes af utn. kyrkoherde Kellström och föranledde ett rätt lifligt meningsutbyte. Man var dock ense om, att de åsyftade orden i Rom. 2: 6—8 ingaluuda upphäfde Pauli och den evangelisk-lutherska kyrkans lära om rättfärdiggörelse allena af tron; ty tron utan gerningar är död och gerningar utan tro äro intet. Sålunda förklarar och kompletterar det ena det andra men motsäger och upphäfver ej.
I öfverläggningen yttrade sig kyrkoherdarne Odin i Dalhem, Gadd och Gutenberg, kontraktsprosten lddin, lektor Levin samt slutligen äfven biskopen, hvilken härpå afslutade mötet med bön.
Till sist sjöngs Sv. ps- 121: 4. 5.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

Döda i Visby.

Karl Gustaf Emil Björkqvist 29 år, 8 månader, 10 dagar, båtsmansenkan Stina Gertrud Högström 88 år, 6 månader, 9 dagar.

Lysning till äktenskap afkunnades i söndags i Visby domk. emellan snickaren Per Gustaf Nyberg och Selma Laurentina Jakobhsson.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

Gotlands järnvägar.

Tågförändring.
Fr. o. m. den 10 d:s återtaga tågen mn:ris 11 och 12 sina turer till och från Veskinde sålunda:
Tåg nr 12 afzår från Visby kl. 4,15 e. m.
Tåg ur 11 afgår från Veskinde kl. 6 e. m.
Visby den 7 Nov. 1897.
TRAFIKCHEFEN.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176

Auktion vid Marieberg söder för Visby.

Lördagen den 13 nästinstundande November låter byggmästaren J. N. Hejdenberg genom offentlig, frivillig auktion, som förrättas kl. 12 på middagen vid Marieberg söder för Visby, försälja
Mariebergs
Snickerifabrik

belägen å fri och egen grund invid järnvägsspår strax söder om Visby. Å egendomen, hvilkens areal är tillräckligt stor för virkesupplag samt eventuela utvidgningar af fabriken, äro uppförda en större tidsenlig fabriksbygnad samt boningshus af kalkreveteradt trä och stallbygnad. I fabriken äro uppstälda ångmaskin, med inmurad panna om 15 hästkrafter, sågverk, samt hyfvel- och andra snickerimaskiner af nyaste konstruktion och i utmärkt stånd.
Pröfningsrätt å gjorda anbud förbehålles under 14 dagar, hvarefter köparen har att gälda en tiondedel af köpeskillingen kontant och ställa antaglig säkerhet för återstående beloppet.
Visby den 27 Oktober 1897.
Auktionskammaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 November 1897
N:r 176