ha vi i år fått nöja oss med på Gotland och i Visby. Den för verklig julstämning så oumbärliga snön hade i år uteblifvit — kala och grå lågo gator och vägar och om än himlen särskildt på juldagen strålade i klaraste vinterblått och en fläkt af vinterkyla påminte om att vi voro vid jultid, så var dock, som sagts, den stämning mnaturen plägar bjuda, då den är höljd i hvita drifvor, icke till finnandes.
Inomhus torde dock julfriden och julglädjen ha varit lika stora ändå — därinne är det ju ljusen och gåfvorna som verka julstämning. Och i templen och bönehusen ha skaror lyssnat till juldagsevangeliet och sjungit som fordomtima om julens gåfva och julens frid.
Å stadens offentliga inrättningar — å sjuk- och fattighus m. fl, ställen — har äfven i år julen högtidlighållits på sedvanligt sätt. De offentliga festernas antal har varit ringa — och däri ligger intet ondt. Julen är ju dock hemmens högtid, som med rätta ej bör firas med offentliga fester, där förströelsen och glädjen skola köpas för penningar vid en biljettlucka.
Fredligt och lugnt har det varit i staden. Några berusade personer hafva ej under helgen varit att se å våra gator och polismännen, som ju först och främst hafva att taga vara på hvad som af detta slag bänder och sker, förklara, att en så fredlig och stilla jul, som den nu gångna ha de ej sett på tiotals år. Äfven detta är ett godt och glädjande tecken på, att vi i år haft en i nära nog alla afseenden god jul.
I dag är åter, då de »stora» helgdagarne äro öfver, vädret, hvilket, som sagts, hela helgen varit grått, än gråare och disigt med fina regnskurar och dimma. Den lilla julkänsla som möjligen funnits ute i naturen, är därmed brusten och skingrad och vi ha endast att lägga minnet af de flydda juldagarne — »till handlingarna».
Gotlands Allehanda
Måndagen den 27 December 1897
N:r 201
