Folkmängdsuppgifter från Gotlands landsbygd.

31 Dec. 1899.
Follingbo socken: födda 13 (7 m. 6 k.), dödo 10 (4 m. 6 k.), inflyttade 67 (27 m. 40 k.), utflyttade 83 (40 m. 43 k.), vigde 2 par, folkmängd 496, minskning 13 personer;
Akebäck socken: födda 3 m., döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 18 (8 m. 10 k.), utflyttade 13 (5 m. 8 k. (folkmängd 159, ökning 6 personer.
Hela pastoratets folkmängd 655; minskning 7.
Alskog socken: födda 8 (3 m. 5 k.), döda 4 (3 m. 1 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 26 (13 m. 13 k.), vigde 4 par, folkmängd 466, ökning 8;
Lye socken: födda 7 (4 m. 3 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 35 (18 m. 17 k.) utflyttade 19 (7 m. 12 k.), vigde 2 par, folk mängd 302, ökning 17 personer.
Hela pastoratets folkmängd 768 ökning 26 personer.
När socken: födda 19 (9 m. 10 k.), döda 14 (5 m. 9 k.), inflyttade 26 (14 m. 12 k.), utflyttade 47 (22 m. 25 k ), vigde 6 par, folkmäng 1,011, minskning 16.
Den äldste i förs. 93 år.
Lau socken: födda 9 (3 m. 6 k.), döda 9 (2 m. 7 k.), inflyttade 18 (7 m. 11 k.), utflyttade 26 (8 m. 18 k.), vigde 1 per, folkmängd 523, minskning 8.
Den äldste i förs. 94 år.
Hela pastoratets folkmängd 1,524; minskning 24.
Martebo socken: födda 8 (4 m. 4 k.), döda 5 (2 m. 3 k), inflyttade 44 (22 m. 22 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), vigde 6 per, folkmängd 342, ökning 14;
Lummelunda socken: födda 11 (5 m. 6 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 24 (11 m. 13 k.), utflyttade 65 (30 m. 33 k ), vigde 1 par, folkmängd 369, minskning 39.
Hela pastoratets folkmängd 711, minskning 25.
Rone socken: födda 21 (13 m. 8 k.), döda 20 (9 m. 11 k.), inflyttade 96 (50 m, 46 k ), utflyttade 88 (36 m. 52 k.), vigde 13 par, folkmängd 1,033, ökning 9;
Eke socken: födda 6 (3 m. 3 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 13 (6 m. 7 k.), utflytade 12 (8 m. 4 k.), folkmängd 240, ökning 4.
Hela pastoratete folkmängd 1,273, ökning 13.
Sanda socken: födda 19 (10 m. 9 k.), döda 12 (4 m, 8 k.), inflyttade 71, utflyttade 61 (27 m. 34 k.), vigde 3 par, folkmängd 829, ökning 17.
Mästerby socken: födda 12 (6 m. 6 k.), döde 3 k., inflyttade 27 (10 m. 17 k.), utflyttade 38 (22 m. 16 k.), vigde 5 par, folk mängd 395, mindoning 2;
Västergarn socken: födda 5 (1 m. 4 k,), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 21 (13 m. 8 k.) utflyttade 31, folkmängd 288, minskning 9.
Hela pastoratets folkmängd 1,512, ökning 6.
Alfva socken: födda 8 (2 m. 6 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 39 (23 m. 16 k.), utflyttade 43 (21 m. 22 k.), vigde 3 par, folkmängd 463, minskning 3.
Hemse socken: födda 30 (13 m. 17 k.), döda 9 (4 m. 5 k.), inflyttade 110, (57 m. 53 k.), utflyttade 79 (30 m. 49 k.), vigde 4 par, folkmängd 899, ökning 51.
Hela pastoratets folkmängd 1,362, ökning 48.
Garda socker: födda 4 (1 m. 3 k.), döde 11 (6 m. 5 k.), inflyttade 15 (8 m. 7 k.), utflyttade 31 (12 m. 19 k.), vigde 1 par; folkmängd 442, minskning 23;
Etelhems socken: födda 13 (6 m. 7 k.), döda 12 (3 m. 9 k.), inflyttade 45 (24 m. 21 k.), utflyttade 54 (28 m. 26 k.), vigde 8 par, folkmängd 569, minskning 8.
Hela pastoratets folkmängd 1,011, minskning 31.
Ejsta socken: Födda (8 m. 3 k.), döda (5 m. 4 k.), inflyttade (18 m. 16 k.), utflyttade (16 m. 20 k.), vigde 2 par, folkmängd 598; hvarken ökning eller minskning;
Sproge socken. Födda (1 m. 4 k.), döda (2 m. 1 k.), inflyttade (1 m. 6 k.), utflyttade (9 m. 14 k.), vigde 3 par, folkmängd 326, minskning 14 personer.
Hela pastoratets folkmängd 924, minskning 14.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 3 Januari 1900
N:r 1

Visby telefonförening

hade i måndags ordinarie årssammanträde, hvarvid på styrelsens förslag årsafgiften för 1889 bestämdes att utgå med samma belopp som i fjor eller 17 kronor.
I styrelsen återvaldes borgmästare Een, häradsh. Waldenström, grosshandl. A. Ekman, redaktör Jeurling och fabrikör Hellgren. Likaså omvaldes de förra revigorerna trädgårdsm. May och handl. Aug Johansson med handl. J. O. Pettersson till ersättare.
Ifråga om stängningstiden för landsledningarna uttalade föreningen såsom ett önskningsmål att denna, der så icke redan vore ordnadt, borde sättas till kl. 1-2 e. m. i stället för 12-1.
I sin berättelse till sammanträdet erinrar styrelsen att ledningarnas antal inom Visby ökats med 17 till 149 och hela det gotländska telefonnätets trädlängd med 63 kilometer till 428 kilometer. Samtliga apparater i hela nätet hafva under fjoråret ökats med 34 till 202.
Landledningarne, som bilda ett af Visby telefonförening oberoende nät, hafva under 1888 fått sina anknytningspunkter ökade med Burs, Östergarn (med Katthammarsvik), Buttle och Etelhem, hvarförutom under den närmaste framtiden ledningar komma att anläggas till Garda, Ljugarn, Vamlingbo, Vestergarn och Sanda äfvensom en ny ledning till Tingstäde med mellanstation i Lummelunda.
Antalet samtal expedierade af Visby centralstation utgjorde 146 tusen under 1887 och 202 tusen under fjoråret.
För att afhjelpa berättigade klagomål öfver längsamhet vid expeditionen har styrelsen beslutit att utbyta de nu använda tre växelborden mot ett enda sådant, upptagande 200 ledningar utan att kräfva större utrymme än hvart och ett af de gamla borden. Härigenom skall expeditionshastigheten väsentligt ökas Kostnaden för det nya bordet bestrides dels genom de gamlas försäljning, dels genom sammansparade medel.
Man äfven en annan sida af sättet för expeditionen, sådan den un försiggår, är agnad att vålla tidsutdrägt. Sam bekant tillgår nu signaleringen sålunda, att på- I ringningen på den tilltalade verkatälles af centralstationen i motsats till hvad fallet är i exempelvis Stockholm, der centralstationen endast sammankopplar ledningarna och der den talande sjelf sedan ringer på det önskade numret. För att vi här skulle kunna införa samma signaleringsmetod (som emellertid användes på landledningarne, der apparater af nyare konstruktion brukas), skulle vi behöfva utbyta våra nuvarande apparater mot andra eller ändra dem. För att emellertid icke behöfva hvarken det ena eller det andra, är styrelsen betänkt på att möjliggöra signalera gifvande på ett afständ huru långt som helst inom Gotland genom att lavar apparat skulle till sitt förfogande fet strömmen.från ett tillräckligt starkt centralbatteri. Genom att de å, hvarje apparat nu befintliga batterier skulle kunna min skal; till livad sona endast behötves för den ström, som aftnar talet (och icke ringningen), så skulle äfven den årliga underhållskostnaden, som nn utgår med 10 kr. för hvarje apparat, kunna nedsättas ganska mycket. Kostnaden för anläggningen af ett sådant centralbatteri, hvarifrån alla apparater i staden gemensamt skulle hämta sin styrka genom en ytterligare till hvarje apparat upplagd tråd, beräknas till 15 kr. för hvarje apparat, hvilket skulle kunna utgå utan höjning af nuvarande årsafgiftens belopp.

Gotlands Allehanda
Onsdagen 20 Februari 1889
N:r 22

I landstormen

halva genom åldereklassers in- och afgång åtskilliga förändringar ägt rum bland till densamma hörande underbefäl. Sålunda hafva förordnats:
till underofficerare: inom Visby kompaniområde bokhandlare V. Nyberg och garfvaren J. Ödin; Roma: K. O. Stenman, Lingsarfve i Eskelhem, och J. A. Johansson, Näsungs i Dalhem; Tingstäde: J. P. Lönnroth, Gane i Bäl; Lärbro: J. P. A. Ericsson, Slees i Boge; Klinte K. J. Pettersson, Ammor i Vestergarn; Garda: A. 0. Nilsson, Butle jernvagsstation, O. L. Hansson, Bjerges i Vänge, och J. P. Hansson, Robbenarfve i Garde; Hemse: J. N. Alfvengren, Smiss i Lau; Hafdhems: L. Andersson, Anderse i Fide.
till korporaler: inom Visby kompaniområde: skräddaren H. A. Enqvist och smederna J. A. Bäckström samt N. G. Hesselgren; Roma: J. A. Olofsson, Tomsarfve i Hogrän, J. P. A. Jacobsson, Dunegårda i Dalhem, J. T. Ericsson, Kue i Träkumla, G. O. Nygren, Larsarfve i Roma, samt J. D. Kollberg, Nygårds i Follingbo; Tingstäde A. T. Schultz, St. Bjers i Stenkyrka, och J. P. Jacobsson, Grausne dersammastädes; Lärbro: K. P. J. Bergbom, Sigfrids i Rute, och P. M. Olsson, Landsnäsa Fårö; Klinte: L. Ekelund, Stenhuse i Sanda, och G. Vallin, Valla i Klinte; Garde: J. O. Hagvall, Hallbjens i Guldrupe, J. P. Nordell, Bjerges i Ala, O. H. Larsson, Sutarfve i Garda, och K. P. Eklund, Levide i Etelhem; Hemse: A. D. Svensson, Sindarfve i Rone, L. A. Jacobsson, Galtungs i Burs, H. P. Pettersson, Halsarfve i När, O. J. Johansson, Rovide i Lojsta, O. P. Isenberg, Arges i Hemse, och K. N. L. Nilsson, Bölske i Eke; Hafdhems: J. Södergran, Norrqvie i Grötlingbo.

Afgångna äro:
såsom underofficerare: inom Visby kompaniområde: svarfvaren O. P. Krusell; Roma. L. A. Smedberg, Möllbos i Halla, och H. Thonell, Slitegårds i Dalhem; Tingstäde: J. P. R. Falk, Vestris i Tingstäde; Lärbro: J. P. Jacobsson, Pilgårds i Boge; Klinte: A. Hallgren, Sicklinge i Klinte; Garda: A. J. F. Budin, Siguls i Lye, L. P. Larsson, Stenstuge i Alskog, och J. P. Carlqvist, Gurfiles i Ala; Hemse: P. Carlsson, Prestgården i När; Hafdhems: J. Jacobsson, Spenarfve i Hafdhem.
såsom korperaler: inom Visby kompaniområde: skomakaren K. Gustafsson och handlanden R. Löfving; Roma: J. A. Sundahl, Levide i Vall, J. M. A. Segerdahl, Bomarfve i Vall, A. A. Bäckström, Krokatäde i Tofta, L. O. Bodin, Suderbys i Atlingbo, och T. P. Petersohn, Tule i Ganthem; Tingstäde: J. A. Vahlström, Granne i Stenkyrka, och P. J. Björkegren, Rings i Hejnum; Lärbro: O. P. Olofsson, Kassle i Hangvar, och J. P. Ström, Gännungs i Rute; Klinte: O. P. Rasmusson, Vesterväte i Väte; Garda: J. O. V. Lyth, Hallbjers i Guldrupe, J. J. D. Viman, Sutarfve i Kräklingbo, och J. A. Nilsson, Sigvalda i Etelhem; Hemse: J. Orkander, Hördarfve i Eke, G. af Vetterstedt, Ansarfve i Hemse, J. Siltberg, Gannarfve i Hemse, P. Dalby, Sigdes i Burs, K. J. Gustafsson, Vanges i Burs, och Lars Lyander, Fin i Lau; Hafdhems: L. Jacobsson, Sandqvie i Öja, och P. Hansson, Skogs i Hamra.

Gotlands Allehanda
Måndagen 18 Februari 1889
N:r 21

Afsked är af lotsstyrelsen

beviljadt fyrmästarne vid Östergarnsholms fyrplats Daniel Alfvegren och vid Vestergarns utholmes fyrplats Bengt Gustaf Nyman.

Gotlands Allehanda
Fredagen 8 Februari 1889
N:r 17

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd 1 Januari 1889:
Sanda: födde 19, döde 16, inflyttade 45, utflyttade 74; minskning 26; folkmängd 838.
Mästerby: födde 10, döde 8, inflyttade 23, utflyttade 48; minskning 17; folkmängd 398.
Vestergarn: födde 3, döde 3, inflyttade 29, utflyttade 25; ökning 4; folkmängd 341.
Hafdhem födde 11, döde 19, inflyttade 35; utflyttade 42; minskning 8; folkmängd 687.
Näs: födde 8, döde 9, inflyttade 8, utflyttade 15; minskning 8; folkmängd 419.
Hörsne (pastorat): födde 3, döde 9, inflyttade 32, utflyttade 25; ökning I; folkmängd 379.
Gröttlingbo födde 15 döde 14, inflyttade 27, utflyttade 34; minskning 6; folkmängd 626.
Fide: födde 4, döde 15, inflyttade 17, utflyttade 12; minskning 6; folkmängd 319.
Ejsta: födde 9, döde 11, inflyttade 35, utflyttade 26; ökning 7; folkmängd 625. Sproge: födde 5, döde 3, inflyttade 12, utflyttade 11; ökning 3; folkmängd 358.
Levide: födde 10, döde 12, inflyttade 33, utflyttade 44; mjukning 13; folkmängd 576.
Gerum: födde 2, döde 2, inflyttade 12, utflyttade 9; ökning 3; folkmängd 193.
Burs: födde 17, döde 19, inflyttade 45, utflyttade 61; mjukning 18; folkmängd 844.
Stånga: födde 10, döde 9, inflyttade 41; utflyttade 51; minskning 9; folkmängd 658.
Fole: födde 7, döde 4, inflyttade 48, utflyttade 56; minskning 5; folkmängd 460.
Lokrume födde 5, döde 5, inflyttade 28. utflyttade 45; minskning 17; folkmängd 398.

Gotlands Allehanda
Måndagen 7 Januari 1889
N:r 3

Mönstring nr 185.

Beväringsmän, tillhörande Klinte kompaniområde nr 185, erinras om Mönstring vid Klinte kyrka den 14 dennes kl. 9 f. m. med dem från Sanda, Mästerby, Vestergarn, Hejde och Väte socknar, och
den 15 dennes kl. 9 f. m. med dem från Klinte, Fröjel, Eista och Sproge socknar.
Klintehamn & Mulde i Fröjel den 6 Dec. 1888.
A. Lange,
Befälhafvare för Klinte kompaniområde or 185.

Gotlands Allehanda
Fredagen 7 December 1888
N:r 98

Jakten Doris

tillhörig O. H. Nyman, Vestergarn, hvilken under den svåra stormen i tisdags låg förankrad i hamnen vid Vestergarn kunde ej hålla sig fast oaktadt alla om bord varande förtöjningar utförts, utan dref iland. Man är nu sysselsatt med att söka taga jakten flott.

Gotlands Allehanda
Fredagen 30 November 1888
N:r 96

Rättegångs- och Polissaker.

Visby, rådhusrätt.
Skilsmässa begärde i dag hustru Lotten Vikander från sin man sergeant J. P. Vikander. Kärandens ombud var sakföraren Stenmark; svaranden hade infunnit sig personligen. Stämningen innehöll, såsom grund för ansökan det stridiga förhållande som länge rådt makarna emellan och som ej trots såväl pastorn som kyrkoråds varningar blifvit bättre. Hustru Vikandar yrkade att få behålla hos sig makarnas två barn samt att Vikander skulle åläggas bidraga till deras uppehålla.
Svaranden: detta mål har ett viset sammanhang med ett mot min hustru vid Stockholms rådhusrätt anhängiggjordt af den art, att det måste behandlas inom slutna dörrar, får jag vördsamt anhålla, att så äfven sker mad detta mål, enär jag nödgas framdraga omständigheter, som ej lämpa sig för en större allmänhet.
Borgmästaren. Här kan endast komma i fråga att behandla målet i hvad det rör stämningen och den innehåller intet af den art, att svarandena anhållan kan bifallas, utan får svaranden hålla sig till hvad här är fråga om.
Svaranden. Hvad då oenigheten i äktenskapat angår, har min hustru under fyra års tid gång på gång under längre eller kortare tid mot mitt begifvande öfvergifvit hem och familj och vistats dels i Norrköping och Oskarshamn, dela i Stockholm; huru hon der förhållit sig, torde framgå af det ofvan nämda målet för äktenskapsbrott. Bland vänner och beskyddare har hon haft en som heter Sondell.
Borgmästaren. Detta hör ej alls hit.
Svaranden: Jag anser mig böra utreda orsakerna till oenigheten; nog af, hon har varit tilltalad för sedlighetsbrott i Stockholm.
Käranden: Jag bestrider att hustru Vikander mot mannens vilja öfvergifvit honom; likaledes bestrider jag beskyllningen för äktenskapsbrott, enär hon af rådhusrätten blef frikänd.
Svaranden: Ja, emedan hon visste att i detta fall fordras det två vittnen för fällande och hon var nog klok laga att inga sådana funnos. Föröfrigt får jag tillägga att stämningen här i detta mål ej är undertecknad af min hustru utan af hr Stenmark — nå det fäster jag mig egentligen icke vid — men hr Stenmark har stått i ett mycket intimt förhållande till henne.
Käranden: Jag yrkar ansvar å Vikander för detta påstående.
Svaranden: Jag ger gerna mitt samtycke till skilsmässan, endast beklagande att den ej kommit till stånd för länge sedan. Deremot bestrider jag yrkandet angående barnen; dem vill jag behålla och uppfostra till hederliga menniakor; likaledes bestrider jag allt understöd, ty min hustru har visat att hon kan fortjena mera än jag, som endast har 300 kronors lön.
Kärandeombudet visade nu officielt intyg på att svarandena inkomster nästlidet år uppgått till 1,055 kronor, men svaranden genmälde att han å sin sida, oaktadt han ej klagat, kunde visa att detta var för högt taxeradt; man hade beräknat extrainkomster som han aldrig haft. Käranden anhöll om uppskot för att visa, det hustrun ej mot mannens begifvande lemnat hemmet samt att oenigheten uppkommit genom Vikanders brutalitet. Han hade till och med slagit henne. Svaranden medgaf uppskofvet.

Målet mot bagare Lindbom förevar i dag ånyo. Svaranden bestred alla af käranden vid förra rättegångstillfället gjorda påståenden. Kärandeombudet hörde två vittnen på att Lindbom drifvit sin affär med legda bitriäden. Båda parterna öfverlemnade målet. Utslag 10 December.

För förargelseväckande beteende och fylleri dömdes arbetskarlen Karl Gustafsson att böta 25 kronor.

För olaga utmätning hade i dag hemmansägarne Johan Hansson Alvide och Kristoffer Johansson Enbjänne i Hogrän instämt länsnotarien Donner och kamrer A. Odin. Saken var den att länsnotarien Donner låtit utmäta paviljongen i badhusparken, hvilken Odin bebor, för en Odins skuld. Nu vore emellertid paviljongen kärandenas. Svaranden bestred att utmätningen kunde bli föremål för tvist, enär sökandena ej inom laga tid besvärat sig öfver utmätningen, som vunnit laga kraft. Kärandeombudet begärde uppskof för Odins hörande, hvilket beviljades.

Till förmyndare för makan Johanna Margareta Petterssons omyndiga dotter förordnade rådhusrätten i dag vaktmästaren O. Olsson.

Södra häradsrätten.
(Länsfängelset.)

Ransakning hölls idag med häktade Erik Gustaf Andersson från Norra Meckleby på Öland. Den häktade sade sig vara född 13 November 1842, vistades hos sina fosterföräldrar farbrodern Erik Östenson, Sandby socken på Öland till han var 25 år, gifte sig 1868 med Maria Nilsdotter, med hvilken han har ett barn, födt 1871, blef i Oktober i år af Ölands södra mots häradsrätt dömd till ett års skilnad i äktenskapet för å hustrun öfvergånget våld, hade från åren 1874 flera gånger varit i Stockholm och der arbetat som mureri handtlangare, var första gången här på Gotland 1875 och arbetade då någon tid hos byggmästare Sjöström i Vall. Andra gången hitkom han 13 Oktober i år med ångaren Tjelvar och begaf sig då utåt landsbygden för att söka arbete och kom så till Kronoholmen i Vestergarn der han några dagar arbetade; derefter hos Vahlgren Malmunde och kom så till Pehrsson, Valfva i Eskelhem, der han arbetade från 20 till den 28 Okt. På söndagen bortgick han, men återkom på måndagen, då något bättre klädd än förut. Under sin arbetstid hos Pehrsson hade han visat sig mindre arbetsduglig och blifvit tillsagd att gå sin väg. En dag hade kan gått ifrån gården, då Pehrsson af andra blifvit ombedd att se efter sin arbetskarl ty han gick ikring i bygden. Han hade då påträffats i en hage der han satt och skar sönder ett läderstycke som Pehrsson igenkände vara sitt. Lädret hade han tagit ur en bod dit han inkommit genom att med en sticka lyfta af närfveln. Den 31 Oktober hade den tilltalade tagit en rock, som hängde i en kammare likaledes hos Pehrsson. Rocken hade han gömt i en halmstack och då personer sågo honom syssla der, ginge de till Pehrsson och omtalade detta. Denne fruktade att han skulle sätta eld på halmstacken emedan han hotat med sådant hvarför han eftersågs och träffades då i en hage med åtskilliga kläder i en säck, deribland den omtalade rocken som värderades till 4 kronor, och som dock Pehrsson återfått. För lädret, hvilket dock var skadat genom sönderskäring, fordrade Pehrsson ersättning med 2 kronor. Den häktade innehade vid häktningen 57 kr. 88 öre samt ett silfvercylinderur som han sade sig ha köpt i Visby. Före sin afresa till Gotland hade kan sålt spanmål i Kalmar men ej för mer än omkring 25 kronor; deraf han dock köpt upp en del.
Målet uppsköts för prestbetygs anskaffande.

Norra häradsrätten.
Med för förfalskning häktade hemmansägaren K. J. P. Löfqvist, Hägvide i Lärbro, fortsattes i lördags inför norra häradsrätten ransakning rörande åtskilliga i sparbanker å landsbygden belånade, af L. förfalskade skuldsedlar. Dessa vore till antalet 5: en i Bunge sparbank å 400 kronor, en i Lärbro å 130 kr., samt 4 i Hangvar och Halls sparbank de senare å tillsammans 850 kronor. Sjelf har han på samtlige dessa förbindelser stått som låntagare, samt till borgensmän användt omväxlande följande namn sjökapt. K. J. Löfqvist, Norrgårda, den häktades fader, sjökapt. G. A. Löfqvist, den häktades broder, hemmansägaren Joh. Jak. Hellström, Kännungs, hans svärfader, hemmansägaren M. Joh. Hellström, Seigs, hans svåger, f, hemmaneägaren J. P. Klintbom, Kyllej och hemmaneägaren Ant. Stenberg, Längers, samtliga på ett undantag när bosatta i Hellvi. Alla förnekade bestämdt att de skrifvit sina namn eller gifvit L. löfte att teckna dem på dessa papper, med undantag af Klintbom (på Lärbroreversen), som icke med säkerhet kunde påminna sig förhållandet, men som medgaf att hans namn borde finnas på en af dessa förbindelser, såsom han trodde belånad i Kappelskamn. Funnes ingen sådan derstädes belånad, så vore namnteckningen på denna riktig.
Den tilltalade erkände, att han falskeligen skrifvit såväl samtliga borgesmännens namn, utom Klintboms, äfvensom alla vittnenas namn, med undantag af två, de der bevittnat hans eget. Sjelf hade han deremot icke skrifvit någon af skuldsedlarne. Förfalskningen hade han, med användande af flere slags pennor, utfört dela i sitt hem, dels å Fårösund, der han tidtals uppehållit sig i egenskap af postförare. Den likhet, med hvilken namnen vore efterapade, förklarade kan bero på att han haft äkta namnteckningar på äldre inlösta förbindelser att se efter. Att han haft någon medbrottsling förnekade han bestämdt. Allmänna åklagaren kommissarien Smedberg yrkade ansvar å den tilltalade såväl för förfalskningarna som derför att att han uttagit och uppsåtligen undanhållit fem enskilda bankens och riksbankens utsända avisbref till borgensmännen, allt enligt 18 kap. 4 och 21 paragr. samt 22 kap. 10 och 22 paragr. Med hänsyn till den djerfhet, förfalskaren ådagalagt under många år, yrkades det strängaste ansvar lag stadgar.
Beträffande dessa avisbref förklarade L. att han haft sina gårdsmäns och grannars uppdrag att hämta deras post från Lärbro poststation samt att han dervid behållit, men ej förstört, sådana af honom lätt igenkända avisar från bankerna till personer, hvilkas namn han förfalskat. För närmare utredning af denna del af målet uppsköts ransakningen.

Gotlands Allehanda
Måndagen 19 November 1888
N:r 93

Ångfartyget Visby

anlände hit utanför från Stockholm redan vid 12-tiden i natt, men kunde på grund af den hårda blåsten med stark sjö i gattet ej ingå i hamnen, utan satte befälhafvaren vid 9-tiden på morgonen kursen på Vestergarnsholm, dit ångaren, då detta skrifves på middagen inkommit samt landsatt post och passagerare. Posten inkom hit till staden vid 5-tiden på e. m.
— Ångaren Klintehamn, som i deg skulle ha anländt hit från Klintehamn och i afton göra sin tur till Stockholm har i stället på middagen på grund af stormen ej anlöpt här utan gått direkt till Stockholm. Posten härifrån i gväll går alltså med Dagmar.

Gotlands Allehanda
Måndagen 22 Oktober 1888
N:r 85.