Auktion å Skogs tingsställe i Lefvide.

Lördagen den 6 instundande Maj, kl. 12 på dagen, kommer utmätningsauktion att förrättas å Skogs tingsställe i Lefvide socken, till försäljning af Olof Peter Ferdinand Wittberg tillhöriga 7/32:dels mantal kronoskatte Sandegårda i Sanda socken; egande de, hvilka hafra fordran, som skall ur egendomen gäldas, eller annan rätt, som bör vid auktionen iakttagas, att dervid sin rätt bevaka.
Enligt upprättad beskrifniog är hemmansdelen, som är belägen 2,5 mil från Visby, 0,5 mil från Vestergarnshamn och 0,2 mil från socknens kyrka, försedd med en manbygnad af trä under spåntak, en förfallen äldre manbygnad och ett ladugårdshus af trä under brädtak, samt innehar omkr. 14 tunland åker, ängsmark, lemnande omkr. 6 häckar hö, samt betesmark och skog, tillräcklig för gårdens bebof, och har bemmansdelen saluvärderats till 7,500 kronor.
Gotlands Södra kronofogdekontor den 23 Mars 1882.
OSCAR MELIN.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 29 Mars 1882
N:r 25

Kyrkliga ungdomskursen Västergarn.

Ämnet för H. H. Biskopens föreläsning tisdagen d. 6 juli blir »Världsbild och Världsåskådning».
Vid högmässogudstjänsten den 11 juli i Sanda kyrka, gom utgör inledningen till det stora friluftsmötet, Predikar H. H. Biskopen.
De gom tänka deltaga i kursen torde skyndsamt anmäla sig.
Efter denna veckas ut gång mottaga anmälningar emdast undantagsvis.
Öja, Burgsvik den 23/6 1915.
K. P. A. Österberg.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 23 Juni 1915
N:r 142

Genom hängning

beröfvade sig 23 sistl. Februari arbetaren Karl Niklas Sandberg från Vestergarn lifvet. Sandberg, som hade tjenst hos hemmansegaren Reinhold Vallin, Runne i Sanda, hade ofvannämde dag på morgonen jämte tvänne kamrater begifvit sig till en skogshage, der de voro sysselsatta med huggning af kullblåsta träd; vid 10-tiden på f.m. hade 8. gått från kamraterna längre bort i hagen och sedan ej varit synlig; vid 12tiden på middagen ropade kamraterna förgäfves efter honom samt funno honom efter en stunds sökande ligga framstupa framför en mindre gran med ett omkring halsen fastgjordt snöre, som var bundet vid en af granens grenar. Sandberg befans ,vara redan död och fraktades strax till Runne; vid verkstäld besigtning af liket syntes endast en röd strimma omkring halsen, hvarjämte delar af bröstet voro blodsprängda.
Sandberg hade under några dagar varit tyst och sett lidande ut samt sagt sig hafva plågats af hufvudvärk; för några år sedan hade han lidit af svår hufvudvärk, haft konvulsioner och uppfört sig besynnerligt.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Mars 1882
N:r 19

Egendomshandel.

Arfvingarne efter gevärssmeden Vinqvist hafva sålt hus och tomt nr 44 i Norderrotens 2:dra qvarter till byggmästaren J. Stenbom för 500 kr.
— Å utmätningsauktion å landskansliet inropades Kristian Hafdelins 1201/2640 mantal Stora Mafrids i Vestergarn, värderadt till 11,000 kronor, af Gotlands enskilda bank för 7,45Q kronor.
— Johan Hindriksons 3/64 mantal Bjerstafs i Sanda, värderadt till 1,200 kronor, såldes å utmätningsauktion till hemmansegaren Karl Carlsson, Stora Mafris i Vestergarn, för 275 kronor.
— Lägenheten Malmunde i Eskelhem, värderad till 650 kronor och tillhörig arbetaren Johan Sandgren, såldes å utmätningsauktion till P. Björkqvist för 500 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Mars 1882
N:r 19

Om orkanen 16 Februari

ingå fortfarande lika utförliga som sorgliga underrättelser från Gotlands Allehandas brefskrifvare på landsbygden. Så meddelas

Från sydöstra Gotland. Efter ganska hård blåst af v.s.v. och v. som började 13 Febr. på aftonen och fortfor under 14 och 15, gick vinden till n.v.t.v. om aftonen 15, hvarefter blåsten mer och mer tilltog i styrka, och kl. 2 om natten växte till den förfärligaste storm mannaminnet torde kunna omtala.
Brefskrifvaren (nära 70-årig) kan åtminstone ej i minnet återkalla någon dermed jämförlig, och de spår, som påföljande dag visade dess väg, voro tvifvelsutan äfven de sorgligaste mannaminnet vet en storm hafva lemnat. Man såg nämligen nu ej allenast ett och annat träd här och hvar fäldt å spridda ställen, eller endast luckor å taken efter lösrifna takpannor och bräder, utan man såg äfven hurnsom hela skogssträckor fallit och lågo som axfälda af lien, och hurnsom taken å åtskilliga bygnader helt och hållet försvunnit, åtföljda af hvad å loften varit inbergadt eller förvaradt. Väderqvarnar voro dels totalt förstörda, dels för längre eller kortare tid gjorda obrukbara; en mängd gärdesgårdar lågo dels nedstörtade och dels spridda, utkastade &å fälten, och då en ganska stor del af dessa blifvit uppförda under innevarande milda vinter, synnerligast inom områden, der laga skifte nyligen afslutats och gärdesgårdarne sålunda skolat förflyttas å nya linier, uppkomma endast derigenom för jordbrukarne ganska känbara förluster. De förluster åter skogsförödelsen tillskynda landtmannen blifva än mera hårda derigenom, att egarena till den i massa fälda skogen (för flera uppgående till mer än 1,000 träd), omöjligen medbinna att sjelfva tillvarataga den, hvadan de nödgas, under rådande tryckta tid, frånhända sig densamma sådan den ligger på marken, och sålunda beröfvas den tillit de haft för framtida skogstillgång.

Från Kathammarsvik, Innevarande års eljes så milda och behagliga vinter har i mer än ett afseende varit Gotlands inbyggare till bekymmer, Först den ständiga vexlingen mellan mildt och kallt och deraf härrörande fruktan för höstsädens välbefinnande, vidare de ytterst häftiga stormar, som allt emellanåt rasat och vidt och bredt lemnat spår efter sig, Häftigast af dessa var den storm, som i onsdags utbröt och fram på natten öfvergick till full orkan med ytterst häftiga byar, af hvilka den värsta kom kl. 1/2 3 på morgonen, och hvars verkningar allestädes försports. Här i brefskrifvarens ort blefvo på många ställen träd af en alns diameter dels med rötterna uppryckta, dels tvärt albrutna, skorstenar och tak mer och mindre skadade, fönstren utslagna, gärdesgårdar, staket och plank nedblåsta. Af ett härstädes upplagdt parti stäf och bräder hade massor kullyräkts och kastats vida omkring. Fyra större pilar i närheten af kyrkan upprycktes med rötterna liksom tvänne likadana träd vid brefskrifvarens bostad, hvarest äfven taket på ej mindre än tre ställen skadades. Och då dertill midt i mörka natten skorstenseld uppstod och eldflingorna hoptals strömmade in genom det skadade taket och hotade att antända ett parti blånor, som funnos på vinden förvarade, kan man lätt tänka sig, att ställningen var allt annat än behaglig. Någon skada på i hamnen liggande fartyg har ej förmärkts; endast en ketting, hvarmed skonerten Falk var förtöjd, sprang, men då den andra kettingen höll, led fartyget ej någon skada. Skonerten Viktoria, som i förra månaden af storm slogs i land här, och med hvars aftagande arbetades, rubbades ej ur sitt osäkra läge; men af den storm, som just nu (tisdagsmiddag), då detta skrifves, rasar, har densamma med akterskeppet kastats några fot närmare land, Som ett bevis på den häftighet, hvarmed nu pågående storm rasar, kan jag nämna, att en båt i min åsyn af en häftig by kastats åtminstone 50 fot från sin plats: om han får ro ens der, vet ingen.

Från Vestergarn. Innan den första af detta års häftiga stormarutbröt, observerades härifrån ett ovanligt starkt norrsken och ett dylikt praktfullt fenomen visade sig åter förliden måndags afton emellan nio- och tiotiden, men med ännu skarpare flammor, hvilka uppternade sig till omkring trettio grader mot senit. Tisdagens snöorkan instälde sig derpå hotande nog, så att postångaren icke försakade att än en gång söka ett vänligt skydd under Vestergarns Utkolme.
Vid anblicken af all den förödelse, orkanen från 15 och 16 Februari åstadkommit, isynnerhet i de redan förut glesa skogarne, har man allt skäl att bedja Gud afvändaföruyandet af detta hemska, nattliga skådespel, I den skogfattiga trakten häromkring har mången landtman, som gladt sig åt de smärre furulundar, dem han meddels en högt uppdrifven besparing af det t. o. m. nödvändiga husbehofstimret och bränslet sökt åt sina efterkommande bevara, knappast så många träd qvar, att han i en närmare framtid deraf kan timra sig egen stuga. Flere, som vid nyligen förrättade laga skiften för dryga summor inlöst växande skog, för att skydda sig för blifvande skogsbrist, vandra med nedtyngdt sinne bland de tusentals ramlade eller stympade smäckra spirorna, hvilka de under nuvarande förhållanden ej ens kunna gfyttra för en spottstyfver eller medhinna att på ändamålsenligt sätt tillvarataga. I mången hagmark äro kreatursbeten för stundande sommar nästan omöjliggjorda.
Som ett bidrag till den väldiga orkanens historia kan nämnas, att en större fiskbåt, liggande vid det s. k. »Vadet» i Vestergarn, bokstafligen slungats öfver en äng omkring 200 fot ut mot landsvägen, förande med sig pollare och räcken, hvarvid den fastgjorts, samt 2:ne stora gråstenar. En fyrmästare &å Utholmen tillhörig jwle bortfördes på orkanens vingar, men återfans oskadd & skeppsvarfvet vid — Klintehamn.
Här i trakten undslapp näppeligen något hus oskadt kampen. Ställen funnos, der man hvarje ögoublick fruktade, att ladugårdshusen skulle nedstörta öfver de ängsliga djuren, som blandade sitt bölande med orkanens vilda tjut.

Från Garda ha icke försports några syunerliga skador å hus och bygnader eller i trädgårdar, men å kyrkans torn har ett fack af brädbeklädnaden å tornspiran från spetsen af södra gafvelröstet och uppåt till en höjd af omkring 14 alvar afslitits, hvarvid brädstumparna under fallet af stormen fördes ända bort emot prestgårdens ladugårdssträcka. I skogar och hagar har deremot stor förödelse skett och kullblåsta träd ligga der öfver hvarandra kors och tvärs i tusental.

I Etelhem har vid Nygårds en del af takresningen å en mindre ladugårdslänga alldeles nedblåst och derunder förvaradt halmförråd, så väl behöfligt till kreaturens utfodring, helt och hållet förskingrades af vinden. I söndags lät en hemmansegare vid Vestringe utlysa auktion på omkring 2,000 i hans skog och hagar kullblåsta träd.

Från Fardhem. På en torpstuga i socknen har totalt hela taket bortblåst, tegeltaken äro för det mesta mer och mindre afrifna, och nästan alla ladugårdstak, hvilka varit pålagda af ag, äro till stor del sönderrifna. Den ödsligaste anblicken är dock-i skogen. Den förlust, som landtmannen lidit af denna storm, är oerhörd; öfver allt ser han afbrutna, sönderspräckta och förstörda träd ligga i hans sparade skog. En del hunno möjligtvis medhinna att taga vara på sin skog, men största delen icke, ty mängden är för stor. Till råga på allt hade de flesta redan buggit hvad de i vinter ämnade hugga. Och dertill ega vi ej något slädföre; vägarna äro mycket dåliga till följd af den vexlaude väderleken, hvaraf allt utsigterna för landtmannen ej äro de bästa.
I onsdags började det åter vid 9 tiden på qvällen blåsa sydvestlig vind, som vid ett-tiden öfvergick till vestlig med de förfärligaste störtbyar; vid 3-tiden sprang den öfver till nordvest, då det något lugnade af, men efter omkring 15 minuter återkommo samma häftiga vindstötar, hvilka rasade till fram på morgonen. Stormen fortfor till torsdagsqvällen, men aftog mycket under dagens lopp. I fredags var det lugnt men kallt; i lördags åter ett härligt väder, då vi fingo se solen blicka ned på den förödelse, hvilket stormen gjort. I söndags stormade det åter, vinden var då vestlig, på förmiddagen åtföljd af regn, på eftermiddagen af snö.

Från Hejde. Den svåra stormen åstadkom inom Hejde socken stora härjningar. Man har ej i mannamiune erfarit något sådant. Folket bäfvade, under det orkanen framgick, och trodde att en jordbäfning skulle följa.
All den bästa skogen är kullstörtad. Stora grofva träd hafva brustit tvärt af. Man kan knapt komma fram iskogarne. Somliga skogsegare behöfva 50 man för hvarje dag under vintern och en del at våren för att kunna upphugga den nedblåsta skogen. Det ärstark fråga om anskaffande af en lokomobil.
Många hustak blefvo nedstörtade och mycket foder och halm bortblåstes. De dyrbara fönstren på kyrkan skonades ej heller. Ett fönster på norra sidan blåste in i kyrkanp och slogs i bitar, hvarjämte ett på södra sidan flög ut på kyrkogården, så att vädret hade fritt spelrum genom kyrkan.

Från Stenkyrka. Den orkanlika stormen, som rasade natten emellau 15 och 16 dennes, har äfven härstädes lemnat märkliga spår efter sig. Så ha på flere ställen fönster och tak på både bonings- och ladugårdshus blifvit skadade. På ett ställe har en trälada helt och hållet blåst öfver ända, och på ett annat har ett tröskverkstak med hela resningen blifvit aflyftadt och många ladugårdssträckor hafva blifvit rubbade. Likaledes har det i skogen skett stor förödelse, träd ligger på träd, både större och mindre, en del afbrutna men de flesta omkullstörtade med roten.
Men icke nog med skogens träd, äfven både frukt och prydnadsträd hafva blifvit förstörda.
Så har vid C:la Bjers ett gammalt päronträd, hvilket nästan årligen bar frukt afbrustit och splittrats vid roten, oaktadt det der mätte 101/2 fot i omkrets. Flera större sträckor gärdesgårdar och staket hafva blåst omkull. Äfven natten mellan 19 och 20 dennes blefvo flere träd kullvräkta, sammaledes 21 dennes, då här var stark storm och snöyra.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 25 Februari 1882
N:r 16

Postångaren Sofia,

som afgick härifrån i vanlig tid i söndags, möttes på återresan hit igår af en svår snöstorm, som gjorde det omöjligt att anlöpa Visby hamn.
Ångaren sökte derför skydd under Vestergarnsholm, der emellertid sjön gick så hög, att förbindelse med land var omöjlig, hvarför Sofia qvarlåg öfver natten och anlände hit idag vid 10-tiden.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Februari 1882
N:r 15

Slöjdskolorna

i Martebo, Sanda, Vestergarn och Väte hafva hvardera erhållit ett statsanslag af 50 kronor.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 December 1881
N:r 101

Väghinder.

Den 24 och 25 dennes kommer en större bro å kommunikationsvägen mellan Moos i Stenkyrka och Mar tebo kyrka att ritvas och omläggas, då i stället vägen från Moos till Valebro i Stenkyrka och sedan landsvägen derifrån till Visby kan begagnas; samma dagar kommer en bro å landsvägen mellan Hartviks i Ganthem och Garpe i Kräklingbo att rifvas, då vägen genom Ala och Sjonhem i stället kan begagnas; den 26 och 27 dennes tvänne broar vid Vika gård i Boge, då resande kunna färdas å vägen förbi Gane gård i Bäl, samt en bro å vägen mellan Anga och Kräklingbo socknar, under hvilken tid vägen genom Ganthem socken kan begagnas, den 26 dennes två mindre broar mellan Gothem och Norrlanda socknar, då vägen genom Hörsne kan begagnas; den 28 och 29 dennes en större bro å vägen i närheten af Sixarfve gård i Viklau socken, under hvilka dagar resande kunna färdas å vägen genom Sjonhem förbi Vikarfve i Viklau; den 27 dennes fyra broar å kungsvägen mellan Ejmunds i Mästerby och Källgärds i Atlingbo, då vägen genom Väte och Hejde kan begagnas; den 1 November en bro å landsvägen mellan Klintehamn och Vestergarn, då vägen genom Sanda kan begagnas; den 3 November en bro å prestvägen genom Vesterhejde, då resande kunna färdas å vägen förbi Stenstu gård till Hundlund.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Oktober 1881
N:r 84

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd för 1906

När: Födda 4 m., 6 k.; döde 6 m., 12 k.; inflyttade 18 m., 14 k; utflyttade 9 m., 10 k.; vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1906 420 m., 470 k; äldste församlingsmedlemmens ålder 90 år.

Lau: Födde 1 m., 5 k.; döde 1 m., 4 k.; inflyttade 3 m., 8 k.; utflyttede 8 m., 15 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 220 m., 251 k.; minskning 11 pers.; äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.

Gothem: Födde 6 m., 6 k.; döde 4 m., 7 k.; inflyttade 8 m., 9 k.; utflyttade 8 m., 12 k.; vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 299 m., 313 k.; minskning 2; äldste församlingsmedlemmens ålder 96 år.

Norrlanda: Födde 4 m., 3 k.; döde 1 m., 8 k.; inflyttade 4 m., 10 k.; utflyttade 9 m., 8 k.; vigde 2 par; folkmängd 152 m., 162 k.; äldste församlingsmedlemmens ålder 85 år.

Hejnum: Födde 3 m., 2 k.; döde 2 m.; inflyttade 6 m., 10 k.; utflyttade 9 m., 9 k.; folkmängd 31 dec. 1906 141 m., 149 k.; ökning 1 person; äldste församlingsmedlemmens älder 89 år.

Bäl: Födde 2 m., 1 k.; döde 3 m., 1k.; inflyttade 6 m., 6 k.; utflyttade 10 m., 13 k.; vigde 1 per; folkmängd 31 dec. 1906 77 m., 90 k.; minskning 12 personer; äldste församlingsmedlemmens ålder 87 år.

Fardhem: Födde 4 m., 8 k.; döde 8 inflyttade 7 m., 9 k.; utflyttade 14 m., 8 k.; vida 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 176 m, 186 k.; minskning 2.

Linde: Födde 8 m., 8 k.; döded m., 2 k.; inflyttade 13 m., 20 k.; utflyttade 10 m., 15 k; vigde 4 par; folkmängd 31 dec 1906 175 m., 194 k.; ökning 11.

Lojsta: Födde 1 m., 5 k.; döde 1 m., 2 k.; inflyttade 10 m., 8 k; utflyttade 9 m., 10 k.; vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 135 m., 160 k.; ökning 2.

Sanda: Födde 16 m., 4 k.; döde 5 m., 7 k.; inflyttade 32 m., 37 k.; utflyttade 32 m,. 37 k.; vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 1906 410 m., 424 k.; hela pastoratets folkmängd 1,517; ökning 8.

Mästerby: Födde 3 m., 5 k.; döde 3 m., 2 k.; utflyttade 19 m., 24 k.; utflyttade 10 m., 16 k.; vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 1906 196 m., 195 k.; ökning 20.

Västergarn: Födda 5 m., 3 k.; döde 3 m., 2 k.; inflyttade 12 m., 13 k.; utflyttade 10 m., 8 k.; folkmängd 31 dec. 1906 137 m., 145 k.; ökning 10.

Ejsta: Födde 4 m., 7 k.; döde 8 m., 6 k.; inflyttad 7 m., 8 k.; utflyttade 15 m., 19 k.; vigda 2 par; folkmängd 31 dec. 1906 283 m., 301 k.; minskning 17.

Sproge: Födde 2 m., 2 k.; döde 2 m., 5 k.; inflyttade 6 m., 7 k.; utflyttade 15 m., 8.; vigde 2 par; folkmängd 31 dec. 1906
146 m., 153 k.; minskning 13.

Roma: Födde 8 m., 6 k.; döde 7 m., 6 k.; inflyttade 39 m., 36 k.; utflyttade 21 m., 25 k.; vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 1906 298 m., 318 k.; ökning 19 m., 11 k.

Björke: Födde 10 m., 7 k.; döde 3 m., 5 k.; inflyttade 32 m., 32 k.; utflyttade 23 m., 28 k.; vigde 5 par; folkmängd 31 dec.
1906 183 m., 178 k.; ökning 16 m., 6 k.

Burs: Födde 8 m., 5 k.; döde 5 m., 9 k.: inflyttade 17 m., 17 k.; utflyttade 9 m., 17 k.; vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 899 m., 428 k.; ökning 1 personer.

Stånga: Födde 7 m., 6 k.; döde 5 m., 3 k.; utflyttade 15 m., 27 k.; utflyttade 17 m., 25 k.; vigda 3 par; folkmängd 31 dec. 1906 333 m., 360 k.; ökning 5 personer.

Fole: Födde 8 m., 2 k.; döde 2 m., 1 k.; inflyttade 19 m., 21 k.; utflyttade 15 m., 22 k.; vigde 2 par; folkmängd 31 dec, 1906 193 m., 250 k.; ökning 5 pers.; äldste församlingsmedlemmens ålder 86 år.

Lokrume: Födde 4 m., 6 k.; döde 1 m., 5 k.; inflyttade 20 m., 25 k.; utflyttade 4 m., 18 k.; vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 1906 200 m., 216 k.; ökning 7 pers.; äldste församlingsmedlemmens ålder 95 år.

Hablingbo: Födde 6 m., 6 k.; döde 5 m., 1 k.; inflyttade 10 m., 8 k.; utflyttyde ? m., 11 k., vigde 4 par; folkmängd 31 dec. 1906 281 m., 284 k.; ökning 5; äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.

Silte: Födde 3 m., 3 k.; döde 7 m., 1 k.; inflyttade 6 m., 8 k.; utflyttade 8 m., 5 k .; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 160 m., 154 k.; minskning 1; äldste församlingsmedlemmens ålder 93 år.

Follingbo: Födde 6 m., 7 k.; döde 7 m., 2 k.; inflyttade 31 m., 28 k.; utflyttade 38 m., 35 k.; vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 1906 250 m., 247 k.; minskning 8 m., 7 k., äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.

Akebäck: Födde 1 m.; döde 1 m.,1 k.; inflyttade 8 m., 8 k.; utflyttade 10 m., 5 k.; folkmängd 31 dec. 1906 68 m., 81 k.; minskning 2 m., 8 k.; äldste församlingsmedlemens ålder 87 år.

Endre: Födde 4 m., 5 k.; döde 1 m., 2 k.; inflyttade 6 m., 12 k.; utflyttade 23 m., 27 k.; vigde 6 par; folkmängd 31 dec. 1906
147 m., 1?9 k.; minskning 26 pers.; äldste församlingsmedlemmens ålder ?? år.

Hejdeby: Födde 3 m., 1 k.; döde 3 m., 2 k.; inflyttade 2 m., 2 k.; utflyttade 2 m.; 3 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 108 m., 110 k.; minskning 2 pers; äldste församlingsmedlemmens ålder 90 år.

Alskog: Födde 7 m., 4 k.; döde 4 m., 6 k; inflyttade 10 m., 8 k.; utflyttade 9 m., 9 k; vigde 8 par; folkmängd 31 dec, 1906
227 m., 240 k.; ökning 22 person; äldste församlingsmedlemmens ålder 90 år.

Lye: Födde 4 m., 6 k.; döde 2 m., 2 k.; inflyttade 14 m., 18 k.; utflyttade 12 m., 14 k.; vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 1906 155 m., 164 k.; ökning 7 personer; äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.

Fårö: Födde 11 m., 7 k.; döde 5 m., 10 k.; inflyttade 12 m., 18 k.; utflyttade 14 m., 12 k.; vigde 5 par; folkmängd 31 dec. 1906
1,105; ökning 9; äldste församlingsmedlemmens ålder 90 år.

Stenkyrka: Födde 4 m., 6 k.; döde 6 m., 11 k.; inflyttade 13 m., 11 k.; utflyttade 29 m., 25 k.; vigde 3 par; fokmängd 3 dec. 1906 349 m., 391 k.; minskning 37; äldste församlingsmedlemmens ålder 89 år.

Tingstäde: Födde 3 m., 6 k.; döde 5 m.; 6 k.; inflyttade 21 m.; 22 k.; utflyttade 88 m., 39 k.; vigde 3 par; folkmängd 31 dec, 1906 283 m., 273 k.; minskning 27; äldste församlingsmedlemmens ålder 85 år.

Hangvar: Födde 11 m., 6 k.; döde 8 m., 6 k.; inflyttade 47 m., 54 k.; utflyttade 37 m.; 46 k.; vigde 4 per; folkmängd 31 dec. 1906 482 m., 448 k.; ökning 13 m., 8 k.; äldste församlingsmedlemmens ålder 92 år.

Hall: Födde 2 m., 2 k.; döde 4 m., 2 k.; inflyttade 5 m., 2 k.; utflyttade 5 m., 7 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec, 1906 127 m., 132 k.; minskning 2 m. 6 k.; äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.

Grötlingbo: Födde 6 m., 7 k.; döde 7 m., 4 k.; inflyttade 7 m, 4 k., utflyttade 6 m., 13 k.; vigde 8 par; folkmängd 31 dec.
1906 294 m, 314 k.; minskning 7; äldste församlingsmedlemmens ålder 91 år.

Fide: Födde 7 m.; döde 3 m., 4 k.; inflyttade 2 m., 5 k.; utflyttade 6 m., 6 k.; vigde 2 par; folkmängd 31 dec, 1906 158 m., 139 k.; minskning 5; äldste församlingsmedlemmens ålder 84 år.

Hejde: Födde 7 m., 6 k.: döds 8 m., 3 k.; inflyttade 25 m,, 21 k.; utflyttade 18 m.; 23 k.; vigde 1 par; folkmängd 31 dec. 1906 249 m., 307 k.; ökning 7; äldste församlingsmedlemmens ålder 90 år.

Väte: Födde 7 m., 6 k.; döde 7 m., 4 k.; inflyttade 15 m., 17 k.; utflyttade 11 m., 13 k.; vigde 4 par; folkmängd 81 dec. 1906
279 m., 300 k.; ökning 10; äldste församlingsmedlemmens ålder 91 år.

Östergarn: Födde 4 m.; döde 4 m., 6 k.; inflyttade 10 m., 6 k.; utflyttade 8 m.; 16 k.; vigde 8 par; folkmängd 31 dec. 1906
3?8 m., 280 k.; minskning 14; ädste församlingsmedlemmens ålder 91 år.

Gammalgarn: Födde 6 m., 1 k.; döds 2 m.; inflyttade 7 m., 6 k.; utflyttade 20 m., 21 k.; vigde 3 par; folkmängd 31 dec. 1906 193 m., 207 k.; minskning 23; äldste församlingsmedlemmens ålder 93 år.

Ardre: Födde 2 m., 2 k.; döde 2 m.; inflyttade 8 m., 31 k.; utflyttade 12 m., 20 k.; vigde 7 par; folkmängd 31 dec. 1906 227 m., 237 k.; ökning 18; äldste församlingsmedlemmens ålder 88 år.

Gotlänningen
Fredagen den 4 Januari 1907
N:o 2

En vädlig brudefärd.

Från Klinte skrifves: En dag helt nyligen styrde från Tofta socken tvänne älskande sin kosa åt Klintehamn för att inför kronofogden derstädes knyta Hymens band, Resan vardt i de första stadierna lyckosam, men vare sig nu att de eljes godmodiga gotlandskamparne, som fått förtroendeuppdraget att föra kontrahenterna till bestämmelseorten, under sitt sakta lunk kommit under fund med resans mål, och af någon politisk finkänslighet icke ville befrämja en praktisk tillämpning af nyare reformer eller andra hemliga orsaker lågo till grund för deras handlingssätt, nog af, komna till »Åkebro» i Vestergarn protesterade de på det mest slående sätt emot allt vidare framåtskridande på giftermålsvägen. Den ena kamraten var så »inpiskad» att frånspänning blef det enda argument, han antog; den andra deremot, troligen mindre konservativ, lät beveka sig att under nytt kamratskap fortsätta den »morsomme» brudefärden, Utan vidare äfventyr ankom man till kronofogdekontoret, »giftades» med juridisk noggrannhet och de tu voro nu ett. De sätta sig åter upp på hjuldonet och aftåga. Men lifvets torra prosa kunna de ej längre fördraga. Nej, de nygifta vilja företaga en. poetisk lustfärd — se, hafvet vinkar dem! — som en stormil rullar ekipaget ut öfver Östersjöns stelnade våg och de stålskodda fålarne, eldade af samma poetiska makt, rusa frastande fram öfver Rans silfvertak, som gälde det lifvet. Emellan Vestergarns holmar i riktning mot Gnisvärds fiskläge går stråten med så oförminskad fart, att mången strandbo, som ej anade situationen mumlade något om den »flygande holländaren».
Detta äfventyr var då åtminstone icke en invention af de fyrbenta. Den, som i »Jorden rund på 80 dagar» följt med bantåger öfver den der hängande bron, som hvarje ögonblick hotade att ramla i strömmen, torde lätt förklara, hvarför vårt brudpar använde så starkt ångtryck på sin rullande isfärd, och vi lyckönska dem, att icke vikingabragden jämte den mera skämtsamt började brudfärden ändade med ett tragiskt dop, ty vi tro, att detta snarare berodde på lycka, än förutseende, alldenstund »den falska Ran» redan då härutanför lurade på stilla fotvandrare och dess mer på dem, som med klumpiga hjul vågade dunka på hennes slottstak.
R-l.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 23 April 1881
N:r 32