Stenkumla och Banda hushållsgille

sammanträdde i måndags i Eskelhem. Dervid voro utställda 39 djur: 3 tjurar, 31 kor och 5 qvigor. Af dessa prisbelönades:

Tjur:
Ko O. Söderberg, Butare, 2:a 10 kr.

Kor:
Netta, V. Nilsson, Bjestafs, Sanda, 2:a 10 kr.
Nora, J. Olsson, Lekarfve, 2:a 10 kr.
Hjerta, O. H. Nyman, Vestergarn, 2:a 10 kr.
Gertrud, Sjögren, Bandarfve Mäst:by, 2:a 10 kr.
Stjorna, Palmqvist, Ringome 2:a 10 kr.
Hjerta, Palmqvist, Ringome 2:a 10 kr.
Nella, J. Vallin, Bjestafs, 3:e 5 kr.
Linda, G. Bolin, Simmarfve, 3:e 5 kr.
Blenda, A. Bäckström, Krokstäde, 3:e 5 kr.
Fia, A. Bäckström, Krokstäde, 3:e 5 kr.
Netta, L. Jakobsson, Rosenbys, 3:e 5 kr.
Frigga, K. Beckström, Tjuls Eskelhem, 3:e 5 kr.
Flora, K. Hemström, Rofvide Eskelhem, 3:e 5 kr.
Netta, J. Söderdahl, Alfvena, 3:e 5 kr.
Blomma, J. Söderdahl, Alfvena, 3:e 5 kr.

Qvigor:
Netta, J. Larsson, Söjvide, 3:e 5 kr.
Flora, A. Johansson, Öfvide, 3:e 5 kr.

Vid gillesammanträdet uttalades önskningar om årlig fårpremiering öfver hela länet. Af helnorska hingstar funnos inom området ingen, af halfnorska beskällare två. Hästpremiering efter förut omnämda grunder ansågs önskvärd.
Jorden brukades här vanligen i flere än tre skiften. Betor hade börjat odlas af flere inom området. Vackra prof på sådana plantor förevisades af hr Gottberg, som genomgått landtmannaskolan och vistats i Skåne. Hvitbetor hade odlats i liten skala af Alfr. Pettersson, Rundarfve i Atlingbo. Å myrmark hade Alb. Löfgren, Ejmunds i Mästerby gjort försök som var nästan lika lofvande som på fastmark. Frö, taget från fröhandlare, hade visat sig mindre tillförlitligt än det genom hushållningssällskapet intagna. Behofvet af frönas stöpning, som af några förordades, bestriddes af andra och stöpning kunde orsaka att fröet grodde i torr jord, men måste af brist på fuktighet i jorden tvina bort. Särskilda försök syntes ådagalägga obehöfligheten af foderbetsfröets stöpning; man borde undvika att genom mycken värbrukning uttorka jorden.
Trädgårdsutställning i Visby I höst ansågs önskvärd. Skogsafverkningen i trakten hade varit större under senare Åren, en följd af klena skördar och stigande trävarupris, någon skogssköfling hade ej förekommit och strängare skogslagstiftning ansågs ej erforderlig.
Till ordförande i gillet för ett år utsågs kyrkoherde M. Kolmodin; till ledamot i premieringsnämden för nöt återvaldes hr A. Stålhandske, för får utsågs hr ÅA. Dassow. Till ersättare för båda valdes Å. J. Bergman i Sanda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 Juli 1890
N:r 108

Riksantiqvarien Hildebrand

ankom med Tjelvar i går och fortsatte på middagen söderut för undersökningar i Vesterhejde, Tofta, Vestergarn m. fl. kyrkor. Sådermera komma kyrkorna i Vänge, Guldrupe m. fl. socknar att underkastas samma detaljerade studium, som ifjor kom ett större antal af våra sockenkyrkor till del.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 30 Juni 1890
N:r 99

Lotsångaren Ring

lär hitkomma om tisdag med den nya fyrinrättningen för Skansholmen vid Vestergarn.
Fyringeniör Höjer anlände hit i dag.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Juni 1890
N:r 97

Till konsistorieombud

via laga af- och tillträdessyn 30 Juli å Levide pastorsboställe har domkapitlet förordnat kontraktsprosten Alfvegren.
Vidare har kontraktsprosten Budin förordnats att bevaka Vestergarns annexhemmans rätt vid sammanträde 2 Juli till verkställande af fördelning utaf underhållsskyldigheten å de vägar som gå genom Stora och Lilla Mafrids i samma socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Juni 1890
N:r 89

Lotsdirektör Ankarcrona

och fyringeniör Höjer hitkommo i dag sör att närmare taga i betraktande platren för den nya fyren vid Vestergarn.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Maj 1890
N:r 66

På Skansudde vid Vestergarn

kommer, enligt hvad nu offiicielt meddelas, innevarande år attt uppföras en ny ledfyr för belysning af sundet innanför Vestergarns Utholme. Fyren, som anbringas i ett mindre trähus, förses med linsapparat af 5:e ordningen och rotator enligt Lindbergs system, Den kommer att visa rödt reguliert klippsken öfver Vestergarns Utholme och närliggande grund samt hvitt reguliert klippsken öfver farleien nordvart och sydvart hän.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 25 April 1890
N:r 62

Under Vestergarnsholm

sökte i går under ovädret ej mindre än 4 segelfartyg och 2 ångare skydd.
Vestergarn är en ypperlig nödhamn; men hvad den saknar är tullbevakning.
Fartyg af främmande natiotalitet äro, så länge de ligga der, alldeles afstängda från all förbindelse med land, så framt de ej kunna inkomma till Klinte och få klareradt.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 19 April 1890
N:r 59

På Skarlakansgrundet

norr om Vestergarnsholm strandade i onsdags eftermiddag skonerten Karl, kapten Ahlqvist, härifrån Visby.
Skonaren afgick härifrån samma dags morgon trälastad till Neustadt, men skulle först i Klinte intaga lastfyllnad. Vinden var knapp, hvarför kapten Ahlqvist, för att lättare inkomma till Klintehamn höll kurs mellan land och Utholmen, med den påföljd att fartyget törnade & norra delen af Skarlakansgrundet och genast blef fast sittande midskepps.
Orsaken till olyckan är att söka deri, att vintertiden grundet är utmärkt med en slätprick, men under seglationstiden med en större prick. Detta hade hvarken skepparen eller styrmannea kännedom om, utan togo den släta pricken för ett fiskmärke, med den sorgliga påföljd som ofvan nämts.
Fartyget vattenfyldes snart och slogs omkull af sjön, hvarför man ej ansåg värdt att reqvirera bergningshjelp, då skutan säkert blir vrak. Under gårdagen nedhöggs riggen och lasten fördes i land till Utbolmen.
Skonerten Karl, som var ett mindre fartyg, ägdes af befälhafvaren och var oassurerad.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 April 1890
N:r 54

Öfver landthamnsfondens räkenskaper

för 1889 ha de af landstinget utsedde revisorerna, hrr Lars Cramér och Emil Westöö nu afgifvit sin berättelse. Af denna framgår, att inkomsterna och utgifterna för de olika hamnarne under föregående år stält sig sålunda:

Lanodthamnarnes sammanlagda inkomster ha sålunda under det gångna året med 5,057: 49 öfverstigit utgifterna.
I fråga om landthamnsfondens ställning 31 Dec. 1889 meddelar revisionsberättelsen, att den ingående balansen från år 1888 utgjorde 109,922 kr. 26 öre och den utgående balansen till 1890 117,044 kr. 66 öre. Hamnarnes gemensamma reseryvfond utgjorde vid 1888 års slut 41,444 kr. 14 öre samt vid 1890 års ingång 42,666 kr. 17 öre. Handels- och sjöfartsfondens fordran vid 1888 års utgång var 25,300 kr. 18 öre och vid 1889 års utgåvg 24,765 kr. 18 öre.
Revisorerna tillstyrka full ansvarsfrifrihet åt räkenskapsföraren för den tid revisionen omfattar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 15 Mars 1890
N:r 41