I sken

råkade igår e. m. ett par hästar förspända en lastvagn med fotogenfat.
Lasset kom öfver Södertorg med körsvennen och en annan person öfverst på fotogenfaten, då några af dessa plötsligt rubbades i sitt läge, med påföljd att de dansade ned i gatan. Men de föllo icke ensamma, ty såväl körsvennen som den andra personen kommo fortare än det hinner beskrifvas rakt på hufvudet ned i marken. Att ingen af dem skadade sig var ett underverk, ty det hela såg mer än halsbrytande ut. De sluppo med endast några skråmor.
Emellertid blefvo hästarne, då faten började röra på sig, skrämda och satte af i sken öfver planen ut genom Söderport. Här utanför blefvo de dock strax fasttagna, utan att ha åstadkommit någon skada eller olycka i öfrigt. Märkvärdigt nog gingo ej heller faten, som voro fylda med fotogén, sönder.
Vagn och hästar tillhörde handl. Nyman i Vestergarn.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 11 September 1895
N:r 140

Lots- och fyrväsendet inom Gotlands fördelning.

Vid de 13 lotsplatserna inom Gotlands fördelning uppgick under 1894 lotsningarnas antal till 783 med en inkomst af 5,204 kr. Året förut var inkomsten endast 4,884 kr.
Af Gotlands fördelnings lotsplatser, står ifråga om antalet lotsningar Visby främst med 331 lotsningar. Dernäst kommer Klinte med 108 lotsningar, Slite med 96, Fårösunds södra gatt med 48, Ronehamn med 39, Ljugarn med 37, Kyllej med 29, Vestergarn med 24, Fårösunds norra gatt med 18, Burgsvik med 17, Härvik med 16, Gröttlingboudde med likaledes 16 och Stockvik med 4 lotsningar.
Strandningar och olyckhändelser Inom Gotlands fördelning inträffade under 1894 14 strandningar och olyckshändelser, hvarvid 11 grundstötningar förekommo, 2 fall vid i sjön träffad svårare skada, som föranledt fartygens öfvergifvande eller införande i hamn samt 1 fall, då till ankars liggande fartyg drifvit i land. I 8 fall var skadan ringa, ingen eller okänd, i 1 fall betydlig och i 5 fall blefvo fartygen vrak. Så vidt kändt är, omkom vid olyckorna 1 person. Olyckorna ägde rum under Oktober med 4 under April och November med hvardera 3 samt under Mars, Juni, Juli och December med hvardéra 1.
Olyckorna voro följande: Vrak: en skonert från Fredericia med afgångsort Brahestad och destinationsort Hull, med last af stäf. Fartygt, som sprungit läck i sjön, sattes, flytande på lasten, på land nära Gotska Sandöns norra fyrplats. Ett skepp från Kristiania med afgångsort Gefle och destinationsort London, med trälast. S vind med frisk bris och regntjocka förorsakade i förening med strömsättning strandningen vid Näsrefvet. En skonert från Halmstad med afgångsort Slite och destinationsort Halmstad, med kalklast, under O. storm och mulen luft. Förlust af segel vållade olyckshändelsen i Nordervik vid Hamra, i närheten af och S. om udden närmast S. om Stockviks hamn. Ett skepp från Delfzyl med afgångsort Lappviken och destinationsort Zaandam, med trälast, under S. S. V. vind med hård bris och mulen luft. Fartyget, som sprungit läck i öppna sjön, dref i land 2′ S. V. om Fårö fyr, öfvergifvet af besättningen, som bergades af ett österrikiskt skepp och ilandsattes i Fårösund. Ett skepp från Åland med afgångsort Viborg och destinationsort Köbenhavn, med trälast. Skeppet, som sprunngit läck, länsade längs efter kusten af Gotland, då vinden från S. V. med storm plötsligt sprang öfver på N. V., hvarvid fartyget råkade i lägervall och dref på land vid Stafklint, 7′ S. V. t. V. från Visby. En person omkom.
Betydlig skada: en brigg från Raumo med afgångsort Lybeck och destinationsort Raumo, med barlast, under laber, S. O. vind och regntjocka, vid Espebådan, omkring 2′ S. S. V. från Faluddens fyr.
Ingen eller ringa skada: en skonert från Visby med afgångsort Klintehamn och destinattonsort Ljugarn, med last af tegel, under O. S. O. vind, med laber bris och tjocka, vid Gräsholmsrefven, 2 1/2 S. O. från Ljugarn. En galeas från Visby med afgångsort Visby och destinationsort Ekeviken, med barlast, under S. vind med laber bris och klart väder, vid Tornbullshällan, 2 1/3 N. t. O. 1/2 O. från Fårö fyr. En jakt från Haugesund med afgångsort Haugesund och last af sill, under laber S. V. bris och klar luft, strax utanför inre bojen i Visby yttre hamn. Tog pricken på orätt sida. En jakt från Visby med afgångsort Vestervik och destinationsort Fårösund, med last af tegel, under frisk O. bris och klar luft. Felaktigzmanöver vållade olyckshändelsen vid Lansholmen, Ö. om inloppet till Fårösunds norra gatt. En slup från Fårösund med afgångsort Fårösund och de stinationsort År, med last af styckegods; under V. N. V. vind med laber bris. Törnade i en vändning till följd af felaktig manöver vid Svingrundets sydligaste ref, utanför Fårösunds norra gatt. En jakt från Vestergarn, under storm från S. V. Fartyget, som låg till ankars, dref, sedan kettingarne sprungit, i land i Vestergarns hamn. Ett skepp från Neapel med afgångsort Stockholm och destinationsort Cardiff, med trälast, under N. storm och klar luft, vid Salforen. Kom flott utan bjälp och inbogserades till Slite.
Okänd skada: en brigg, under N. V. vind med laber kultje och stark tjocka, vid nordöstra sidan af Gotska Sandön. Kom flott och fortsatte resan.
Farkoster inom Gotlands fördelning uppgingo under 1894 till 55, deraf 1 schefskutter, 3 lottskuttrar (kronans), 43 tjänstebåtar, tillhöriga lotsarne, 5 båtar vid fyrplatser och tre lifräddningsbåtar.
Sjömärkena voro 174, deraf 17 fyrar och fyrskepp, 32 båkar, stångmärken och kummel, 39 bojor och större prickar, 61 mindre prickar och 25 vinterprickar.
Gotlands fördelning äger 14 lotsplatser, 17 uppassningsställen, 17 fyrplatser, och 3 lifräddningsstationer. Personalen uppgår till 99 man, deraf 1 lotslöjtnant, 1 lotsålderman, 8 fyrmästare, 3 uppsyningsmän, 28 kronolotsar, 3 lotslärlingar, 18 fyrvaktare, 8 fyrbiträden och 29 räddningsmanskap.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 24 Juli 1895
N:r 112

Vid premieringsmötet

Vall i måndags framfördes 20 fölston åldern 4—10 år och 9 unghästar i åldern 1—3 år.
Frisedel erhöllo följande fölston:
Dina, äg. L. Jacobsson, Ålands i Sanda;
Kajsa, äg. K. G. Johansson, Prestg i Vall
Bella, äg. O. Olofsson, Vallby i Hogrän;
Frida, äg. d:o d:o
Lotta, äg. A. Johansson, Övide i Eskelhem.
Med 10 kronor prisbelönades följ. unghästar:
Sally, äg. K. Karlsson, Myrände i Atlingbo;
Bella, äg. A. Uddin, Myrsjö i Stenkumla;
Dockan, äg. A. Johansson, Östergårda i d:o;
Signe, äg. L. P. Nilsson, Ammori Mästerby;
Stonny, äg. A. Larsson, Isums i Atlingbo.
— Af nötkreatur voro utstälda 3 tjurar, 9 kor och 3 kvigor. Af dessa prisbelönades:
Kor:
Stjärna, äg. Fru Ida Bolin, Skogslund i Träkumla 3:e pris
Tyra, äg. A. Johansson, Kysings i Vall 3:e pris
Nella, äg. O. Pettersson, Alfvede i Hogrän 3:e pris
Rosa, äg. J. Simonsson, Lickedarfve i Eskelhem 3:e pris
Lotta, äg. S Hägg, Smiss i Vall 3:e pris
Nella, äg. O. Olofsson, Vallbys i Hogrän 2:a pris
Kviga:
Rosa, äg. K. Karlsson, Myrände i Atlingbo 3:e pris.
— Vid hästpremieringen i går i Klintehamn voro framförda 2 hingstar, 13 fölston och 6 unghästar. Följande prisbelönades:
Hingstar:
Sigge, äg. Vöhler, Klintebys 10 kr.
Felix, äg. Vöhler, Klintebys 20 kr.
Fölston:
Irma, äg. R. Snöbohm, Klintehamn. Frisedel.
Dockan, äg. O. Hederstedt, Mölner i Väte. Frisedel.
Mona, äg. L Pettersson, Sicklings. Frisedel.
Krona, äg. KI. Svensson, Ambos i Väte. Frisedel.
Blända, äg. Maria Siggelin, Klafvese. Frisedel.
Unghästar:
Svea, äg. N. Larsson, Levide 10 kr.
Effi, äg. O. R. Kristofferson, Väte 10 kr.
Af nötboskap framfördes 2 tjurar, 10 kor, och 2 kvigor. Deraf prisbelönades:
Tjur:
Primus, äg. N. Jakobsson, Fröjel 10 kr.
Kor:
Berta äg. G. Hauffman, Klinte 5 kr.
Blenda äg. G. Hauffman, Klinte 5 kr.
Stina äg. A. Nyberg, Klintehamn 5 kr.
Hjärta äg. N. Hansson, Fröjel 5 kr.
Bellan äg. J. Melin, Vestergarn 5 kr.
Donna äg. G. Larsson, Fröjel 5 kr.
Rosa äg. K. Swmitterberg, Klinte 5 kr.
Blomma äg. P. Olsson, d:o 5 kr.
Stjärna äg. K. J. Edman, Väte 10 kr.
Nelka äg. N. Nilsson, Hejde 10 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 19 Juni 1895
N:r 93

Från landsbygden.

Rute, 6 Juni.
För att väcka, nära och underhålla fosterlandskänslan, särskildt hos de unga, hade en flagga anskaffats till härvarande folkskola hufvudsakligen genom fru Olga Rettigs försorg. För att på samma gång hugfästa min: net af 6 Juni 1523 och 1809 samt på sitt sätt arbeta för en gemensam nationaldag hade invigningen af flaggan bestämts till nämda dag. På e. m. samlades omkring ett 50-tal åskådare utom skolans lärjungar. Sedan barnen orduats i den nordiska granens djupa skugga och tonerna af »Vårt land» förklingat från späda barnaröster, höll prosten Nyberg ett kärnfullt tal, hvari han framhöll, hurusom flaggan ville påminna om våra förfäders arbete och kamp för de fri- och rättigheter, som varit svenska folkets egendom från hedenhös, men äfven huru den ville vara en maning till oss att värna och skydda detta arf, så att vi må kunna lemna det med glädje åt våra barn och såmedels framkalla den kärlek och frid, som ej blott arbetar för epskild fördel utan också för allmänt bästa.
Under tonerna af Holmbergs »flaggsång» hissades derefter flaggan i topp.
Sedan kaffe bjudits och barnen lekt en stund, visserligen ej i det gröna utan soltorkade gräset, samlades de åter och den ena sången klingade efter den andra. Till sist frambar läraren sin och barnens tacksamhet till alla dem, som på något sätt bidragit att göra denna dag till en högtidsdag för de unga, uttalande den förhoppningen, att de en dag icke måtte komma att svika sitt lands fana. Och så var den enkla festen ett minne blott.

Vestergarn, 6 Juni.
Sanda, Mästerby och Vestergarns skolungdom var i dag samlad till gemensåm nationalfest.
Fosterländska föredrag höllos. »Stenbocks kurir» om. fl. fosterländska kväden framsades af barnen. Sånger och gotlandslekar omväxlade.

Norrlanda, 8 Juni.
Den 6 Juni högtidlighölls härstädes på öfligt sätt. Sedan skolbarnen blifvit befriade från eftermiddagsläsnivg, samlades de kring flaggstången hvarvid deras lärare gjorde dem förtrogne med dagens betydelse, hvarpå några fosterländska sånger sjöngos.
Något senare anlände ungdomen och de äldre och snart var pärkspelet i full gång, gubbarne mot »drängarne» hvarvid kampen aflöpte med växlande lycka. Till sist bragtes ett lefve för konungen och fosterlandet, åtföljdt af ett kraftigt, fyrafaldigt hurra.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 8 Juni 1895
N:r 87

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Sjette sammanträdet. Forts.)
De stulia inteckningarna. Målet emellan Samuel Krusell å ena samt Ludvig Johansson å ändra sidan, båda från Bjestafs i Sanda, uppskjutet från föregående sammanträde, förekom ånyo till behandling.
För att styrka det svar. stått i sådana förbindelser till kär., som de natten till 7 Maj föregående år bortstulna inteckningarna utvisat, hade åtskilliga vittnen inkallats. Och berättade: Anders Olsson, att han under det denna rättegång pågått af kär:s hustru blifvit uppmanad att försöka öfvertala hennes man, så att någon förlikning kunde åstadkommas i denna sak. Tillspord, hade kär. sagt sig mot 200 kr. vilja nedlägga målet. Underrättad härom hade svaranden förklarat sig villig ingå förlikning på detta vilkor, ty han hade ej trott sig blifva fri från födorådet till Krusell. Men vid ett tillfälle när saken skulle afgöras hade ingenting blifvit utaf, emedan kär. då fordrat ytterligare 50 kr., samt födorådet ånyo intecknadt i svar:s fastighet. Svar. hade då bjudit 300 kronor om han blefve fri från målet. Johan Olsson hade reda på att penningeförbindelsen, som var skrifven på 700 kr., deraf dock 100 kr. skulle vara afbetalda; vore af käranden för 150 kr. inlöst från Karl Valliv, Mafrids i Vestergarn. Och hade detta samt förra vittnet en dag på hösten 1893 varit med svar. hos kär. när denne mot utfärdande af ny revers å 150 kr. ville återlösa den gamla, men att detta erbjudande afböjts af kär.
Svaranden vidhöll emellertid de påståenden som han från början haft, att hans 28 Mars förra året inlöst förbindelsen från kär. och i dennes närvaro samtidigt uppbränt papperen Angående födorådet, så hade svar. alla år, äfven de två sista, utgifvit detsamma, emedan han i fångeshandlingen förbundit sig dertill ty han hade trott, att det skulle så vara. Något födorådskontrakt hade han aldrig sett. Först på senare tiden hade han fått reda på att nämda födorådsinteckning icke fans vid lif. För vidare utredning uppsköts målet till hösttingets första sammanträdes andra dag.

Efterspelet från Sanda mejeri. Det sedan fjärde sammanträdet uppskjutna, af handl. Gustaf Nyman å Vestergarn väckta åtalet mot kontraktsprosten Uddin m. fl. förekom äfven till behandl. Käranden biträddes af vice häradshöfding Engström och svarandena med undantag af prosten biträddes af sakförare Björkegren. Käranden hade nu försett sig med protokollsutdrag, såväl öfver bolagsstämmobeslut af 14 Dec. 1887, när åt styrelsen uppdragits att i D. B. V:s sparbank upptaga lånet å 2,100 kronor, som ock styrelsens beslut öfver detsammas upptagande. Svarandena med undantag af prosten påstodo, att börja med, såsom förut, att nämda revers icke afsåg några bolagets affärer, utan vore förbindelser som de ingått för kär. De frångingo dock detta och invände i stället att lånet aldrig blifvit upptaget för bolagets räkning, emedan någon sådan anteckning icke finnes i räkenskaperna. Förbindelsen hade ej heller placerats i D. B. V:s sparbank utan hade de sport att den skulle belånats hos kronofogde Bokström. Vid tillfället för reversens utfärdande hade ej heller varit tal om fördelningen af ansvaret för densammas infriande. Svarandens invändningar förklarades af kärandeombudet sålunda att mejeribolaget häftat i skuld till nämda sparbank för 2,100 kr. på grund af en förbindelse som vore utfärdad af verkställande direktören å bolagets vägnar. När det .blef kändt att bolaget hade dåliga affärer, underrättade sparbanken styrelsen om att lånet skulle infrias eller förbindelsen utbytas mot en annan med vanlig proprieborgen. Kronofogde Bokström var det året verställande direktör i D. B. V:s sparbank. Se der orsaker hvarför det såg ut som att kronofogdon vore innehafvare af reversen, samt hvarför ingen anteckning skett i räkenskaperna; ty det vore ju blott ett reversutbyte.
Utslag afkunnas vid sluttinget.

Tvist om en mejerskas lön. Sigrid Jönsson, som förestått ett mejeri för Lars Munthe och Gustaf Gottbergi Stenkumla, har, som förut nämts till tinget instämt förenämda Gottberg och Munthe, för att utbekomma hvad som ännu återstod af hennes innestående lön, 185 kronor. Såsom ombud för kär.
instäldesig kommissarien Stenmark och för svar. notarien Wiman. Kärandeombudet upplyste att när målet förra gången förevar, svar. erhållit uppskof för att instämma Sigrid Jönsson för bristande redovisning af 15 kr., dessa 15 kronor hade inräknats i det belopp, svar. medgifvit sig ha uppburit. Kär. fordrade att svarandena måtte dömas skyldiga att utbetala hvad som ännu återstår af lönen. Med afseende å de 15 kronorna, hade svarandeombudet ingen invändning, men Sigrid Jönsson var äfven af dem i det andra målet instämd för bristande redovisning af andra saker som skulle belöpa sig till omkring 500 kronor. Trodde, att när målet skulle förekomma, fullständig utredning skulle erhållas, men att Sigrid Jönsson genom att icke inställa sig vid rätten förhindrat en sådan utredning. Begärde uppskof till annat sammanträdet med detta mål för att få det andra målet afgjordt förut och sålunda kunna åstadkomma kvittning. Detta bestreds af kär., som ansåg att tjänare vore sin lön värd. Det var ingen konst, att skrifva höga obevisade räkningar för att uppehålla målet. Hon hade till sin efterträdare aflemnat räkenskaperna i ordentligt skick.
Målet uppsköts till andra dagen af hösttingets andra sammanträde.

Under liknande yrkande är äfven såsom förr är refereradt, förenämda Gustaf Gottberg af rättaren Arvid Lundqvist instämd.
Samma ombud som i förra målet, Käranden hade nu för att styrka det han blifvit af Gottberg bortvisad ur tjänsten inkallat några vittnen. Skolläre Tomsson och sjömannen Jacobsson i Stenkumla hade sistl. 6 Febr. blifvit af Lundqvist ombedde att gå ned till Gottberg för att höra hur det gick med tjänsten, emedan de blifvit ovänner. När de kommit, frågade Lundqvist hur det skulle bli med tjänsten. Gottberg svarade: — Nu är det jag som frågar; har ni ej sagt åt folket att Ni skulle flytta! — Jo dethar jag, skulle Lundqvist då svarat hvarpå Gottberg genmält: »Adjö med er dål» Skollärare Tomsson hade uppfattat yttrandet som en vanlig hälsning, men Jacobssom såsom ett afvisande. Fan hade äfven ett par dagar gått utan att verkställa något arbete. Detta hade dock berott derpå att kär. blifvit förbjuden att stanna på gården eller göra något arbete. Det senare var dock kär:s invändning. Fordrade såväl lön som frisedel. Kär. begärde och erhöll uppskof till samma rättegångstillfälle som förra målet, mot hvilket beslut dock svaranden anmälde sitt missnöje.

Äktenskapsskilnadsmålet emellan Lars Larsson, Sigleifs i När, och Laura Larsson, Gogs i Lau, förekom åter och medgaf Laura Larsson att äktenskapet finge upplösas, sedan Larssons ombud sagt sig icke fordra något yttrande af rätten angående egendomens fördelning och ej heller fordrade rättegångskostnader.
Utslag vid tingets slut.

Muraren A. V. Andersson från Visby afstod från målet mot Lars Larsson, Gogs i Lau, sedan denne förklarat sig villig utbetala 75 kr. till Andersson för det arbete han utfört vid svarandens hem.

Testamentsklandret, som Josefina Löfvall, Rangsarfve i Linde, väckt emot sin aflidne mans närmaste arfvinge slöts så att Oscar Pettersson, Tellby i Garda, afstod sina anspråk mot det att han erhöll 466 kr 67 öre, derutaf blott 200 kr. på grund af testamente, återstoden på grund af en gammal revers. Med afseende å den i Amerika vistande svågern fick saken hvila.

Ålander— Rudebeck. Svarandena, som instälde sig genom ombud, inlemnade en lång skrift, och ville ha slut i målet. Vittnet fru Nordström hade insändt ett läkareintyg på att hon icke kunde resa hit, samt begärde att blifva hörd vid rådsturätten i Stockholm.

Vasstäde myrs utdikning. Detta mål uppsköts ännu till första höstsammanträdets andra dag emedan ett par nya delägare tillkommit som ännu icke blifvit stämda.

Ångerköpt. Såsom förr är refereradt är ett mål anhängiggjordt emellan handl. Victor Hansén å Burgsvik och Lars Klint, Kastelle i Vamlingbo. angående fastställelse af köp. Det förekom ånyo, emedan någon förlikning icke ännu åstadkommits. I köpeaftalet äro 9/64 mtl Kastelle sålda, men enligt intyg från landtmätaren Hugo Wennemo skulle samma jordområde utgöra 11/80-dels mtl. Parterna tvista äfven om hvem som bör ha skyldighet till amortering å hypotekslånet. Svar. nekade att fullfölja köpeaftalet.
Utslag vid tingets slut.

I det tvistiga krafmålet emellan Gabriel Herlitz, f. n. i Amerika, samt arrendatorn K. O. H. Karlsson från Vestergarnsholm, hördes två vittnen, länsman Svallingson och dennes fader. Båda vittena hade 23 Januari 1893 på kär:s begäran infunnit sig i dennes då varande bostad å Klintehamn för uppgörelse parterna emellan med afseende å det arrende svar. öfvertagit från kär. samt de affärer som derigenom uppstått. Sedan Karlssons skuld till H. varit klar, hade denne framkommit med en genfordran för mjölk och beten, som efter en mindre tvist parterna emellan af svar. afståtts. Karlsson utfärdade då en förbindelse till Herlitz å den uppgjorda skulden. I denna förbindelse ingår dock en förbindelse å 2,917 kronor af 12 Aug. 1891. Vid ett tillfälle, oär den sistnämda förbindelsen skulle inlösas, badesvar. företett ett kvitto från Gabriel Herlitz å 1,000 kronor. Som Herlitz då var i Amerika, hade länsman Svallingson tillkallat Herlitz svåger och broder, godsägare Vöhler, och Rudolf Herlitz. Med afdrag af 1,000 kronor hade svar. förklarat sig villig betala återstoden 1,917 kronor. Innan uppgörelse skett hade dock någon af de tillstädesvarande tyckt sig märka radering å nämda kvitto, Vid undersökning med förstoringsglas hade tydligt märkts att der ordet »inventarier» nu stod en radering förekommit. Det hade tyckts som ordet »auktion» stått der förut. Vid ett tillfälle, när målet varit före vid rätten hade länsman Svallingson inne på gästgifvaregården hört Karlsson mot andra säga att han skött sin sak bra, samt att det vore väl att vittnet, som då varit ombud för käranden, erkänt dennes namnteckning å ifrågavarande kvitto, ty annars hade han stått der vackert.
Karlsson hade sedan till vittnet sagt att han visste att han vore skyldig Herlitz, men visste inte hvarifrån han skulle taga penningar. Han vore äfven villig betala 1,917 kro nor om han finge anstånd, samt kvittning för mjölk och beten. Svar. bestred de fälda yttrandena, såsom afsåge de denna skuld, men möjligen en annan å 1,000 kronor som dock visats ej vid t. f. varit förfallen. Hvad som anginge den omnämda raderingen, så visste svar. ingenting derom, ty kvittot vore såsom han mottagit det kär. Målet uppsköts ånyo till höstetingets första sammanträde.

Köpt spanmål — lång kredit. Såsom vi förut refererat, så har förenämda K. O. H. Karlsson instämt handl. A. H. Nyman å Vestergarn angående likvid för råg som levererats under åren 1891—92—94, uppgåonde till 34,870 kg. och för hvilket i likvid skulle uppbäras 4,042 kr. 75 öre, dock med afdrag af hvad som förut i skilda poster uppburits och som enligt hvad Karlsson uppgaf skulle uppgå till 2,911 kr. förutom hvad han vore skyldig Nyman på handel. Genom sin son företedde svaranden utdrag ur deras spaumålsbok, som visade att Karlsson levererat mera spanmål och till högre värde än Carlsson uppgifvit. Men köp af all spanmål, hade skett kontant och hvarje leverans hade alltid betalats. De poster, som Karlsson här uppgifvit sig erhållit, hade ingen gemenskap med rågaffåren, utan vore belt andra affärer. Någon kredit hade kär. ej heller haft hos svar. Målet uppsköts i likhet med förra målet.

Omyndig som köper spritvaror — vill ej betala som myndig. Ett mål emellan handelsfirman Gustaf Vahlström i Stockholm och åkaren Olof Larsson å Klintehamn angående likvid för bekomna spritvaror, förekom ånyo. De gånger målet förut förevarit har svar. försöktneka till att han från kär, mot tagit några spritvaror, samt fortsätter äfven fortfarande dermed. Kär. hade inkallat ett par vittnen, men blott det ena kunde infinna sig.
Detta vittne försökte svar. att jäfva, emedän han vore reseombud för kär., hvilken anmärkning dock af rätten ogillades. Detta vittne hade af svar. upptagit en order å ett sorteradt parti spritvaror, för kär:s räkning.
Ordern hade svar. själf underskrifvit i Dec. 1892. Vittnet hade äfven sett när svar. personligen hämtat lådan, som innehöll de omnämda varorna. Varornas värde var 34 kronor 50 öre. Svar., en helt ung man, som uppmanades allvarligen af ordföranden att icke på något oärligt sätt krångla och tala osanning, bestred vittnesmålet och sade sig icke kunna minnas något, ty en så lång tid som 3 år hade förflutit. Att han samtidigt genom samma vittne erhållit ett parti solroskakor mindes han mycket väl. Skulle han verkligen ha köpt och mottagit varorna, så var han då ännu ej myndig, och ansåg att han således borde slippa att betala. Samma uppskof som föregående mål.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juni 1895
N:r 86

Broomläggningar.

För omläggning af så kallade Nybro å allmänna vägen i Ejsta socken, belägen emellan garfvaren Petterssons bostad och Bopparfve gård, är denna väg aflyst från begagnande från och med måndagen 17 till och ned lördagen 22 i denna månad; i stället kan begangnas vägen förbi Ejsta kyrka.
För ombygnad af en större bro å kommunikationsvägen från Klintehamn till Sanda är nämde väg aflyst från begagnande 12, 13 och 14 i denna månad; under tiden kan begagnas vägen öfver Vestergarn.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 7 Juni 1895
N:r 86

Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt hade igår endast några civilmål att handlägga.
De för uppträdet i Stånga dömda bråkmakarne arbetarne Fr. Berg, och Aug. Persson — de fingo hvardera öfver 2 års straffarbete — ha nu i Svea hofrätt öfverklagat södra häradsrättens utslag.

Södra häradsrätten.
(Sjette sammanträdet å Skogs i Levide 4—5 Juni. Ordf. vice häradshöfding E. M. Grenander).
Utslag. Förre nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Vestergarn, yrkade att Georg Nilsson och Anders Johansson , Nasume i Tofta, måtte åläggas utbetala till Engström 500 kr. hvardera på grund af skriftlig öfverenskommelse, ogillades, enär sagda öfverenskommelse, som vi förut refererat, saknar stöd af allmän lag. Dessutom ålades Engström ersätta sin motpart med 20 kronor.

Telefonmålet mellan arrendatorn Karlsson å Vestergarnsholm samt handl. O. H. Nyman å Vestergarn förlorades af kär., enär han genom uraktlåtenhet att betala sin afgift för telefonen ansågs ha förverkat sin kontraktsrätt. Svar. skall dessutom hafva 15 kr. irättegångskostnader.

För våld å allmän landsväg dömdes drängen Johan Jacobsson från Klinte att böta 40 kr. samt ersätta målsägaren Jacob Södergren från Lojsta med 32 kr. Drängen Viktor Johansson som varit åtalad för samma brott ådömdes edgång.

Engströmska bråket. Maskinisten Vesterlund, som varit åtalad af agenten C. V. Engström från Garda angående öfvervåld den flera gånger omnämda 22 April förra året å Burgsvik friade sig i dag med ed från åtalet.

Han gick ej eden. Husbondesonen Oskar Lindberg, Gudings i Alfva, brast i honom ådömd edgång angående åtal för olaga handel med spritdrycker.

Försvunnen mejerska. Landtbrukaren Lars Munthe, Gardrungs i Stenkumla, m. fl. hade utverkat sig stämning å mejerskan Sigrid Jönsson, påstående att hon olofligt bortrest från sin plats i kär. mejeri, medtagande mejeriets kontanta kassa 15 kr., samt utan att aflemna någon som helst redovisning. Svar. som ej var närvarande vid rätten fäldes för utevaro att böta 5 kr. samt ålades vid förhöjdt vite af 20 kr. komma tillstädes andra dagen af höstetingets första sammanträde; då målet ånyo förekommer.

Ersättningsanspråk. Ogifta Rosa Bandelin vid Tjengvide i Stånga fordrar genom stämning till tinget att Jacob Qviberg, Qvie i Stånga, måtte åläggas betala henne för verkstäldt arbete med 50 kr. jämte ränta. Och skulle nämda summa utgöra hvad som ännu rester för hennes arbete hos Qviberg från 24 Oktober 1893 till innevarande vår. Före 24 Okt. 93 hade hon varit stadd tjänare hos Qviberg mot 80 kr. samt vivre, husrum och städja. Men sedan hade hon varit der, utan att vara stadd och verkstält hans arbete. Svar. påstod att han icke uppgjort med henne om någon ersättning; visserligen hade hon hos honom haft såväl husrum som uppehälle. Men hon hade en stor del af tiden gått som hon velat och verkställt eget arbete, samt äfven ibland verkstält arbete hos svar. Han hade försökt visa bort henne men utan resultat.
Käranden åter säger att sedan hon flyttat har svar flere gånger försökt få henne att flytta dit igen. Äfven detta mål uppsköts höstetingets första sammanträde andra lagen.

Liknande anspråk hade äfven pigan Olina Engström från Levide å landtbrukaren Ankar Lund, Kvie i Lojsta. Engström påstår att hon som mot 80 kr lön varit stadd hos svar för tjänst från den 24 sistl. Oktober, den 19 sistl. Februari blifvit af svar bortvisad ur tjänsten. Fordrar nu lönen 80 kr jämte hennes kista som ännu är kvar samt 25 öre om dagen. från förenämda dag i April till den 24 nästkommande Oktober, Svar medgaf såsom ostridigt att kär varit stadd mot den uppgifna lönen, men hade ej blifvit bortvisad utan s. d. som nämts, på egen begäran, på grund af sjukdom fått tillåtelse att slippa tjänsten. Kistan hade han tagit och insatt hos en svåger som är statkarl hos svar. Samma uppskof som föregående mål.

Fårhundar tyckes det finnas i Öja, ty hemmansägaren Oscar Vestberg, Siffride, vill af handl. Vietor Hansén å Burgsvik samt Anders Elgstrand hafva 185 kronor i ersättning för 9 st gamla får som Hanséns och Elgstrands hundar en natt i April månad ihjälrifvit. Emedan fåren varit drägtiga hade äfven 11 ungar blifvit förderfvade. Framstälde äfven ansvarsyrkande. Hansén bestred stämningen likaså Elgstrand, den förre hade visserligen hört talas om saken, men vet ej om hans hundar varit med. Samma uppskof som föregående mål.

Förmyndare skall ställa säkerhet. Aug Jacobsson, Mårtens i Garda, som yrkat Nils Larsson Bota i samma socken såsom förmyndare för en sinnessjuk broder till Jacobson måtte åläggas ställa säkerhet för 1608 kr 56 öre som han för myndlingen har om händer, fick sin ansökan bifallen sålunda att beloppet intecknades i förmyndarens fastighet. Dessutom vore Larsson såsom förmyndaregodman den som sjelf skulle granska sina egna redovisningar. Ock skulle inteckningen förvaras hos den andre godemannen i socknen.

Krångligt kraf. A. P. Törnvall, Rovide i Eskelhem krånglar med C. J. Söderdal Valde om en del penningar, som Törnvall vill hafva tillbaka emedan han betalt för mycket till svaranden Dervid skulle ha så tillgått, att kär. på grund af revers, som varit intecknad i dennes hemman, sedau den 1 Dec. 1879 varit skyldig svar 6,000 kronor. Under årens lopp har betalts åtskilliga summor dervid naturligtvis först räntan skulle afbetalas. När vidräkning den 15 sistl, Maj hölls hade kär kommit underfund med att han utbetalt 1,371 kr. 94 öre för mycket. Denna summa har uppstått dels derigenom att svar. lagt ogulden ränta till kapitalet samt räknat ränta derå, dels derigenom att svar. af kär. mottagit 675 kr. som förnekats. Svar. hade ej kommit till tinget, utan i st. lämnat en son fullmakt att lemna in en skrift, som bestred stämnings påståendena. Voro föröfrigt okunnig i saken. Skollärare H. Rosvall som parterna emellan hållit vidräkningen åberopades som vittne, samt vitsordade densamma. Äfven i detta mål blef, samma uppskof som förra målen.

Otrogen hustru. Olof Jonasson, Matsarfve i Lau, yrkar att blifva skild ifrån sin hustru emedan hon, sedan makarne i Mars månad 1886 afrest till Amerika öfvergifvit mannen för att derstädes föra ett sedeslöst lif. Och bar hon ej kunnat förmås att återvända och fortsätta äktenskapet. Yrkar dessutom att hon skall förlora sin giftorätt i boet. På cirka tre år hade han ej hört det ringaste af henne eller visste hvar hon vistades Ett vittne som varit ungefär 10 år i Amerika åberopades och upplyste att hon i Amerika haft s. k. »boarding» samt att vittnet bott hos henne och dervid iaktagit att hon var synnerligen förtjust i ungkarlar, samt att hon minst 1 1/2 år bott i samma rum som en mansperson. Hon hade äfven sagt att hon aldrig ville se sin man mera eller återvända till Gotland. Utlåtande vid tingets slut.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets 6 sammanträde vid Allekvia 4—5 Juni. Ordf. e. o. notarien Åman.)

Edgång, hvilken utsattes till hösttingets första sammanträde, ålades arb. Oskar Melander i Björke i det mot honom väckta åtalet angående hemfridsbrott.

För oloflig jagt å af kär. bryggare L. Vedin i Visby arrenderad jagtmark i Hejdeby dömdes klockare V. Engström, Hejdeby, och husbonden O. Larsson Norrbys i samma socken att hvardera böta 25 kr. samt ersätta kär. hans kostnader i målet.

Nekade fortfarande gjorde hemmansägare Oskar Dahlström, Nickarfve i Hejdeby i det mot honom förut väckta åtalet angående djurplågeri.
Som bekant skulle svar under jordbruksarbete förlidet år ha användt en hvit. ytterligt utmagrad häst, behäftad med ett sår i lokstaden hvilken häst svar. fortfarande påstod sig icke ha begagnat.
För att ytterligare styrka förut förebringad bevisning hade åklagaren till detta sammanträde inkallat två nya vittnen, hvilka bägge sade sig förliden vår ha sett en hvit häst å svar.s gård ytterligt utmagrad och, som det stod i angifvelsen behäftad med ettsår ilokstaden af ungefär eu 2-kronas storlek. Ingendera af vittnena knonde erinra sig, hvem som dessförinuan kört med hästen, men i allmänhet var det drängen.
Svar bestred äfven dessa vittnesmål under samma anföranden som förut. Åklagaren, öfverlemnade målet, yrkande bifall till stämningen.
Utslag på sluttinget.

Förlikt förklarades målet mellan Natanael Stengård, Sylfaste i Follingbo, kär. och löjtnant Brunnström å Rosendal angående skadegörelse å kär:s egendom.

Afskritvet blef ett liknande mål med samma kär. mot landtbrukare G. Sundén i Follingbo, då kär. afstod från sin talan och svar., från anspråk på ersättning för inställelse m. m.

Förklaradt hvilande på framtida anmälan blef ett förut anhängiggjordt mål mot arbetarne O. Palmberg, A. Lindström och G. Karlsson angående ansvar för fylleri och oljud, alldenstund svar. hvilka för öfrigt ådömdes 10 kr. böter, afvikit från orten.

För öfverträdande af skogsförbud stod landtbrukare Herman Larsson, Medebys i Martebo, tillialad. Enligt stämningen skuile svar. förgripet sig å en del ungskog å ett par hemmansdelar i Medebys, som han sedan afverkat och försålt dels i sågadt, dels osågadt virke, deraf åtskillida tusen hasselbuskar, enligt svar:s uppgift, blifvit nedhuggna, men det med ägarens tillstånd — svar. var endast arrendator.
På det åklagaren skulle bli i tillfälle bevisa att utslaget vunnit laga kraft samt inkomma med ytterligare bevisning, alldenstund svar. bestred åtalet hvad angick att han skulle gjort sig skyldig till skada å afverkad ungskog, hvilken tvärtom icke skulle tagit någon skada, uppsköts målet till hösttingets första sammanträde.
Svar., som fordrade ersättning för inställelse, ålades närvara vid 10 kr. vite.

Med yrkande om ansvar för vållande till eldsvåda hade allmänna åklagaren instämt hemmansägare Edv. Larsson, Snaldarfve i Martebo, och arb. H. Gottberg, i Lummelunda.
Af kär:s påstående framgick det svar. skulle gjort sig skyldig till grof vårdslöshet vid torfbränning å egen myrmark.
Gottberg hade nämligen på L:s befallning antändt en del af myren, utan att dessförinnan ha vidtagit nödiga säkerhetsåtgärder för kringliggande marker. Ej heller hade han låtit utsätta vakt.
Enligt stämningen skulle elden som spred sig hastigt, nppbränt 100 tunnland deraf större delen tillhörde Martebo myrs utdikningsbolag, men svar. förklarade att det på sin var 30 tunnland, som skadats, deraf högst 5 på nämda bolags ägor. Bägge svar. hvilkas uppgifter sammanstämde, bestredo till sist att de skulle gjort sig skyldiga till grof vårdslöshet.
Uppskof för bevisning tillhösttingets första sammanträde då svar. skola vara tillstädes vid hvardera 10 kr. vite.

I liknande mål stod hemmansägare V. Björkegren, Snaldarfve i Martebo, tilltalad. Oaktadt stark torka och varnad af förstnämde Larssons brand antände svar. 10 Maj en risknippa å sin myr, och då stark blåst strax derefter uppkom spred sig elden med sådan hastighet, att inom kort 400 tunnland brunno upp.
Svar, som erkände att han uppgjorde eld förklarade att han vidtagit de försigtighetsmått han ansett behöfligt. Han hade nämligen innan myren antändes ställt ett par span vatten tillreds.
Åklagaren, som vidhöll sin åsigt att elden spred sig till följd af bristande tillsyn, yrkade ansvar.
Yttrande på sluttinget.

Slagsmål och rån En murare Johanson från Visby och järnarbetare J. H. Lundström, som logerade i samma rum hos. skepparen Carlsson på Slottsgatan i Linköping, hade pingstdagen råkat i delo med hvarandra, hvil ket urartade till slagsmål. Lundström tilldelade med en ölbutelj Johanson flera svåra slag i hufvudet, så att denne måste transporteras upp på sjukhuset. Derjämte lär Lundström hafva rånat sin rumskamrat på pengar och kläder.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

Sjöförklaringar

afgåfvos igår inför härvarande rådhusrätt af kaptenerna Jönsson och Larsson å vid Vestergarn och Lilla Karlsö strandade fartygen Fritiof och Peter Dickson och framgick, att olyckorna förorsakats af den då rådande starka tjockan.
I öfrigt stämde uppgifterna med förut af oss utförligt lemnadt referat; båda fartygens manskap beedigade sjöförklaringarna.
Som förut nämts är Peter Dickson totalt vrak.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 5 Juni 1895
N:r 85

En haverist

inkom idag kl. 3 på morgonen i vår hamn: skon. Fritiof, kapten Jönsson, som tagits på släp af bergningsångaren Belos.
Skon., som är hemma i Helsingborg, strandade igår natt mellan Klinte och Vestergarn.
Skutan, som är rätt gammal, omkring 40 år, var på resa från Köping till Köbenhavn med last af stångjärn, 122,242 kg. Den afgick från förstnämda plats 21 sistlidne Maj och hade godt väder under resan till och med 29 dennes, då storm med tjocka inträdde.
Fritiof befann sig då utanför Ölands norra udde och kl. var omkring 8 på morgonen. Kaptenen, som några timmar förut iakttagit den disiga luften, beslöt likväl hålla kursen, då han ej hade hamn i sigte.
Tjockan kom emellertid helt hastigt och blef med ens så tät, att man ombord knappast kunde se från fören till aktern. Samtidigt började det blåsa starkt. Till följd häraf måste kaptenen rätta sig efter vindförhållandena och styrde, som han trodde i riktning mot Hoborgen. Så förgick hela dagen under fortfarande tjocka… Kl. närmare 12 på natten skedde plötsligt strandningen, då skutan rände upp på Fogelholmsrefvet, mellan Klinte och Vestergarn. När dimman några timmar senare lättade, iakttogs att Fritiof låg endast ett par kabellängder från land.
Den flottogs igår e m. kl. 4 af Belos hvilken kl. 9 på aftonen — sedan omkring 25 ton af Fritiofs last förts ombord å bergningsångaren — tog densamma på släp hit.
Efter hvad man vet hittills har skon. läcka i botten, men hvar och hur stor densamma är, är ännu ej utrönt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 31 Maj 1895
N:r 83

Rättegångs- och Polissaker.

Länsfängelset.
Ransakning hölls i går inför rådhusrätten med år 1873 i Vestervik födde löskarlen Karl Ejnar Edlund, hvilken, likasom förut vid polisförhör, nu erkände att han natten mellan 25 och 26 sistlidne April från husägaren Johan Johansson vid Österport och smeden Bäckström stulit 8 höns, som han slagtat och sålt till en uppköperska här i staden. Han erkände ock att han vid Lilla Åkra i Barlingbo några dagar förut stulit en höna. Han hade sedan påsken varit inneboende hos den häri staden ökända enkan Kristina Hallgren, som nu slagit sig ned i Barlingbo.
Ransakningen uppsköts för inhändigande af prestbevis. Edlund lösslöpptes ur häktet nyårsdagen efter att ha undergått straff för tredje resan stöld.

Södra häradsrätten.
(Femte sammanträde å Skogs 6-7 Maj. Ordf. v. häradsh. Grenander).
Löftesbrott. F. nämdemannen Johan Engström, Mafrids i Westergarn, hade till tinget instämt Georg Nilsson, Anders och Johan Johansson från Nasume i Tofta, yrkande att dessa måtte dömas skyldiga att utbetala 500 kronor hvardera, emedan de såsom delägare i Tofta sockens 2:dra skifteslag skriftligen förbundit sig att vid vite af nämda summa icke begära laga skifte å sagda skifteslag. Det oaktadt hade svar. 1893 begärt laga skifte.
NSvaradena medgåfvo att de voro delägare 1 skifteslaget samt att de underskrifvit öfverenskommelsen, men kär. hade vid den tiden icke varit delägare, utan först vid första skiftessammanträdet blifvit upptagen som sådan. Bestredo för öfrigt krafver. Målet öfverlemnades å ömse sidor. Rätten meddelar beslut vid nästa sammanträde.

Fattigvårdsstyrelsen inom Fröjel hade anhållit om vittnesförhör vid häradsrätten för att utröna huruvida döfstumme arbetaren Jakob Niklas Jacobsson vistats så lång tid inom Hafdbems socken, att han derstädes borde erhålla hemortsrätt. För ändamålet voro tre vittnen inkallade hvilka blott visste att Jacobsson tidvis med kortare och längre mellanrum under åren 1887—1888 vistats vid Sigers i Hafdhem. Vistandet derstädes skulle enligt ett vittnes utsago utgöra tillsammans 115 dagar.

Vägbygnadsmål. Hemmansägaren Karl Söderlund, Austre i Vamlingbo, yrkade att Hans Jacobsson, Austre, m. fl. måtte åläggas skyldiga iordningställa en del vägar som på skifteskartan betecknas med numren 5, 6, 12. Kär., som hos k. bfhde gjort samma ansökan, hade 7 Mars fått saken hänvisad till häradsrätten.
Svarandena påstodo att skifreshandlingarna icke talade om någon underhållskyldighet för sagda vägar. Vägen nr 6 vore iordningsstäld, de båda andra vägarne voro icke afsedda för kär. utan ledde till helt andra skiften hvilka ägdes af svar. Dessutom vore kär. erbjuden annan mycket kortare och bekvämare väg än de omstämda. Målet uppsköts till andra dagen af höstetingets första sammanträde.

Födoråds- och penningkraf. Samuel Krusell från Bjestafs i Sanda fordrade födoråd för åren 1893—94, jämte 600 kronor af Ludvig Johansson, äfven från Bjestafs. Kär, stödde sina anspråk dels på en födorådsinteckning i 7/6t mtl. Bjestafs, dels på en penninginteckning & 700 kr. i 17/384 mtl. Bjestafs, hvilka papper dock natten till 7 Maj förra året genom inbrott blifvit honom frånstulna. Företedde länskungörelse, som visade att de bortkomna papperen efterlysts. Upplyste äfven att när svar. på hösten 1888 på köp af sin svägerska öfvertagit hemmansdelen denna då iklädt sig att utgifva det nu fordrade födorådet. Svar. åter sade att han ej visste af någon födorådsinteckning i hemmanet hvilket äfven syntes af gravationsbevis som framlemnades. Han hade visserligen utlemnat födorådet under de gångna åren, men detta hade skett på god tro. Angående penningarne hade en sådan förbindelse funnits, men den vore af svar. från kär. inlöst 23 Mars sistl. år samt i bådas närvaro uppbränd. Berättelsen om stölden vore bara en dikt. Svar. hade äfven till sin fader för omkring 14 dagar sedan på grund af detta gravationsbevis sålt hemmanet gravationsfritt. Käranden sade utt orsaken hvarför födorådsintyget ej varit upptaget i gravationsbeviset troligen vore den att den ej förnyats sedan 1869. Begärle uppskof för att styrka det skuldförbindelsen funnits några dagar före stöldens begående samt att svar. erkänt både det ena och det andra. Målet uppsköts till nästa sammanträdes andra dag.

Den sedan förra sammanträdet uppskjutna saken angående godemännens för tillsyn öfver förmyndareskap inom Fröjel aumälan om Jacob Göranssons, Snoder i Sproge, förfaringsätt med sin myndling Rosa Petterssons, Pusarfye i Fröjel egendom, förekom ånyo till behandling. Såsom ombud för Göransson instälde sig kommissarien Svallingsson som upplyste att myndlingen med det snaraste ämnade ingå äktenskap, för hvilket ändamål lysning redan vore verkstäld en gång. Prestbevis derom företeddes, äfvensom ett intyg från Rosas tillämnade man att han godkände Göranssons åtgöranden, och så fort han. blefve Rosas man skulle han utan vidare mottaga förmyndareskapet. För att blifva i tillfälle att inkomma med bevis om att han redovisat för förmyndareskapet, samt att Göransson vore af myndlingen och hennes man fritagen från ansvar erhölls uppskof till hösttingets första sammanträdes första dag.

Ett kratmål. Herr K. O. H: Carlsson, arrendator å Vestergarnsholm, hade in stämt handlanden O. H. Nyman å Vestergarn, yrkande att han måtte åläggas till Carlsson utbetala 4,042 kr. 75 öre, för 34,870 kg. råg, som Carlsson under åren 1891—92-94 levererat. Carlsson msdgaf dock afdrag med hvad Nyman kunde visa sig till Carlsson utbetalt för den omstämda rågen. Svaranden, som instälde sig genom br E. Nyman, kunde icke vid tillfället uppgifva vare sig huru mycket spanmål som mottagits, eller hur mycket penningar som lemnats, men påstod, att den spanmål, som mottagits, äfven blifvit betald, emedan aldrig någon spanmål från svar. köpts på kredit. Andra dagen nästa sammanträde förekommer målet ånyo.

Afklippt telefontråd. Samme kär. hade äfven instämt samme svar., emedan han ville att svar. skulle åläggas iordningsställa en telefonledning, som tillhör kär., men som svar. förbundit sig genom kontrakt af 2 Nov. 1891 mot en afgift af 30 kr. årl. att hålla i brukbart skick, Telefonen har för det mesta varit obrukbar. FF. n. vore den totalt oanvändbar, emedan tråden vore afklippt. I kontraktet gälde underhållet såväl hufvudledningen som ock Carlssons enskilda ledning.
Svaranden sade att han icke för sin enskilda del vore skyldig underhålla ledningarna utan borde det tillkomma Vestergarns telefonförening, som utom svar. består af prosten Uddin i Sanda samt fabrikör Hellgren i Visby.
Svar. vore blott räkenskapsförare i föreningen samt brukade verkställa inkasseringar åt föreningen. Dessutom hade kär. förverkat sin rätt, emedan han ej, såsom kontraktet säger, årligen inbetalt sina afgifter. Ett par vittnen hördes som intygade att telefonen ofta vore sådan att den ej kunde användas. Målet öfverlemnades å ömse sidor.

Fullgörande af aftal. Viktor Hansén å Burgsvik fordrade att Lars Klint, Halfvards i Vamlingbo, skulle stå fast vid ett köp som parterna enligt kontrakt af 12 sistl. Sept. uppgjort med hvarandra, dervid svar. af kär. för en köpeskilling af 5,600 kr. tillhandlat sig lägenheten Kastellet i Vamlingbo socken. I köpet skulle svar. få öfvertaga ett i egendomen intecknadt hypotekslån. Sedan nu svar. fennit att amorteringen å nämda lån vore större än han ursprungligen tänkt sig och det derigenom blefve för mycket kontanta penningar att utbetala vägrade han nu att stå fast vid köpet. Vidare upptogs i kontraktet arealen, men i det för underskrift uppsatta köpebrefvet upptogs 5/64 mantal enligt sämjodelning, som enligt svarandens sätt att se saken kun de vara rätt osäker. Genom amorteringens utbetalande till kär., skulle svar. komma att betala 7,080 kr. i st. för 6,500 kr.. Målet förekommer ånyo vid nästa sammanträde.

Öfverfallet i Fröjel. Det sedan förra sammanträdet uppskjutna målet emellan kommissarien Svallingson å ena semt drängarne Viktor Johansson och Johan Jacobsson från Klintehamn å andra sidan angående våld mot arbetaren Jakob Södergren från Lojsta 14 sistlidne Mars förekom ånyo. De tilltalade, som voro ålagde personlig :nställelse, voro närvarande. De tilltalade nekade fortfaraude trots de allvarligaste uppmaningar från domaren att tala sanning. De uppdukade ånyo samma historia, som deras ombud förra gången relaterade. Voro alltjämt oskyldiga. Akl. hade för att styrka åtalet inkallat tre vittnen, som sett hura lymmelaktigt de oskyldiga gossarne bemött de resande Lojstaboarne; isynnerhet Forreren hade varit föremål för deras våldsamheter.
Jacobsson fick .afträda för att man skulle få Johansson hörd ensam, men det lyckades ej bättre. Såväl åkl., som yrkade ansvar en ligt lag samt ersättning åt statsverket, som angifvaren, hvilken fordrade ersättning med 50 kr. för sveda och värk m m., öfverlemnade målet, och kommer utslag att meddelas vid nästa sammanträde.

För tillgrepp af några stenborrar samt en slägga värda 12 kr. hade arbetaren Isak Svensson från Hemse tilltalat arbetaren Johan Häglund från samma socken. Tillgreppet skulle ha skett för tre år sedan. Häglund sade att han fått löfte om att låna de omnämda verktygen, samt att han nu lemnat igen desamma.

Norra häradsrätten.
(Vårtingets 5:te smtr. vid Allekvia 6—7 Maj. Ordf. e. o. notarien Åman ) Edgång ålades Karl Broman i ett mot honom af pigan Selma Stening i Fleringe väckt åtal angående barnuppfostringsbidrag, hvilken utsattes till hösttingets 1 sammanträde.

Frikänd blef hemmansägare Edv. Jacobsson å Fårö i ett mot honom anhängiggjordt mål angående olaga bränvinsutskänkning och hvari han förut gått ålagd edgång.

För ärekränkning mot hustru Karin Olsson, Stafva i Barlingbo, dömdes fodermarsken S. Nygren derstädes till 10 kr. böter och att ersätta kär. konstnader i målet.

För olofligt afvikande ur tjänst stod på sin tid drängen V. Josefsson, Stenstu i Endre, tilltalad. Härför dömdes han nu att till kär., löjtnant Brunnström å Rosendahl, återgifva hvad han af löneförmåner i förskott bekommit m. m. samt ersätta kär. hans kostnader i målet.

I mål mellan sågverksägare J. A. Andersson och landtbrukare Fr. Nilsson i Lärbro angående tvist om två oxar dömdes den senare, svarande, att antingen återställa kär. desamma eller godtgöra honom deras värde med 300 kr. samt utgifva rättegångskostnader i målet.

Ogilladt blef Selma Johanssons, Smiss i Sjonhem, väckta åtal mot maskinist Johansso n angåendebarnuppfostringsbidrag; kostnaderna kvittades.

För uppsåtlig misshandel dömdes arb. G. Sjöstedt till två månaders fängelse.

För försummad snöskottning dömdes landtbrukaren W. von Corswant å Stafva i Barlingbo till 5 kr. böter.

Fordrade ersättning med 15 kr. för hvarje föregående inställelse och 50 kr. för den till detta sammanträde iakttagna gjorde, landtbrukare G. Sundéen å Möllbog i ett mot honom förut väckt åtal angående skadegörelse å kär, N. Stengårds i Follingbo, egendom; svar. yrkade dessutom som förut på att få bli skild från målet.
För löjtnant Brunnströms personliga hörande uppsköts emellertid målet ånyo till nästkommande sammanträde, första dagen, då bägge svarandeparterna skola vara tillstädes.

På hospitalet som sinnessjuk sitter fortfarande snickeriarbetare K. J. A. Andersson, Isume i Väte, hvilken på sin tid instämdes af hustra Maria Andersson i Visby, som yrkade på äktenskapsskilnad.
Målet blef sålunda ånyo uppskjutet till hösttingets första sammanträde, då svar. skall, om han är frisk, vara tillstädes vid förut stadgad påföljd.

Osammanhängande uppgifter lemnade äfren denna gång arbetaren Karl Andersson i Veskinde, som bekant tilltalad för olofligt tillgrepp, dervid hemmansägarne A. P. Andersson och Norrby blefvo bestulna den ene på hafre, den andre på sin portmonnä m. m.
I målet, som vi förut fullständigt refererat, hördes ytterligare några vittnen, som dock icke hade något af vigt att meddeia.
För vidare bevisning förekommer målet åter vid hösttingets första sunmanträde, då svar. skall komma tillstädes vid hämtningspåtöljd.

För öfverträdande af skogsförbud stodo förut i tre på hvarandra följande mål heminansägare A. Engström, Änggårda i Anga, husbönderna L. F. Gardelin, Ytings i Othem, och F. Söderström, File i Öthem, tilltalade. I första målet, som slutbehandlades faller, utslag vid sluttinget.
De två sistnämda uppskötos till hösttingets 1 sammanträde, hvartill ett vittne, i målet mot Gardelin, 15-årige Arvid Nilsson, som utan att ha kännedom om innehållet i ett intyg, han underskrifvit, för svar., hos hvilken han är anstäld, ålades infinna sig med prestbevis på att han vederbörligen undervisats i edens vigt och betydelse och vådan af mened.

Till 30 kronors böter dömdes hustru Augusta Björkander i Stenkyrka i mot henne anhängigjordt åtal angående olaga befattning med rapphöns samt att godtgöra statsverket i målet hörda vittnen.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 8 Maj 1895
N:r 70