Etikett: Väskinde

i lördags var besökt af ett trettiotal lärare och lärarinnor. Mötet öppnades af ordföranden, skoll. Dahlström från Follingbo, som helsade de närvarande välkomna.
Skoll. Bendelin från Veskinde höll derpå lektion öfver insekterna, hvarvid han som åskådningsmateriel förevisade ett exemplar af ekoxen (Lucaurs cervua). Efter lektionen hölls diskussion öfver densamma, hvaraf i allmänhet framgick, att man funnit den god för sin åskådlighet och reda. Ordet begärdes dervid föret af skolförest. Ljungberg, som ansåg lämpligt att vid dylik undervisning använda förstoringsglas, på det barnen må få ögonen öppnade för sdet oändligt lilla, som är oändligt storts. Läraren bör ej föredraga allt för mycket, utan leda barnen till sjelfverksamhet. Ansåg att djurskyddet äfven gentemot dessa lägre djur bör vid lektionen framhållas. Barnen böra göras uppmärksamma på att dessa små insekter ej äro några automater, utan varelser, som äga känsla, vilja, medvetande; med ett ord: själslif, ehuru ringa ntvecktadt. Fatta barnen detta, så böra de inse det grymma uti att misshandla dessa små varelser.
Pastor Sjögren ansåg det ej lämpligt att med barnen tala om ett ejälslif hos djuren, emedan detta kunde misstydas. Man bör hålla på att de ha instinkt, men derför böra de ej misshandlas. Tackade lektiousgifvaren för sin del för den hållna lektionen, som särskildt tilltalat honom. I diskussionen deltogo vidare: skoll. Hammarström, Bendielin, Dahlström samt fröknarna Lundberg från Visby och Velander från Vestsrhejde.
Skoll. Johansson från Lummelunda höll derefter lektion öfver metersystemet, behandlande dervid ytmåttet. I den derpå förda diskussionen deltogo skolföreständaren Ljungberg, skoll. Ljungberg, Bendelin och fröken Engbom från Fridhem, dervid alla enades om, att lektionsgifvaren på ett rätt sätt löst sin uppgift.
Härefter behandlades den vid förra mötet uppstälda frågan: »Huru vinna färdighet i rättskrifning?» Frågan inleddes af ordf., som framhöll hvilka svårigheter detta ämne hade i folkskolan att bekämpa. Skolförest. Ljungberg ansåg att regler ej voro tillräckliga. Ville grunda rättskrifningen på åskådning; förordade derför afskrifning dels efter bok, dels efter diktamen. Rättandet af felen ansåg han böra ske på så sätt, att de orätt skrifna orden nppskrifvas på svarta taflan och barnen få sedan skriftligen rätta dessa. Fröken Engbom ville ock grunda rättskrifning på åskådning. »Ögat ser förr felet, än förståndet säger oss det». Gillade ej sättet att uppskrifva de orätt etafvade orden på taftan, utan ansåg lämpligare att barnen sjelfva korrigera efter bok. Framhöll förtjensterna hos den nya metoden. Fröken Velander gillade ej heller sättet att uppskrifva de orätt stafvade orden. Ansåg regler nödvändiga för att barnen ej skola glömma unr orden stafvas. Ansåg vidare att barnen böra tänka efter hvarför orden stafvas så eller så och ej lära sig stafva endast af mekanisk öfning. Skull. Bendelin ville ej ha regler; instämde med Ljungberg. Ansåg att barnen lärde sig stafva bättre efter den gamla metoden än efter den nya. Hr Hammarström förordade små korta regler. Framhöll det olämpliga uti att olika läroboksförfattare stafva så olika, särskildt gälda detta ä-ljudet. I diskussionen deltogo vidare ordf. samt fröknarna Sundahl och Lundberg, hvilka yttrade sig i samma riktning som hr Ljungberg.
Nästa möte skall hållas i Visby, hvarvid hr Johansson håller lektion öfver läseboksstycket »Värmland» och fröken Lundberg öfver textorden till 4:de budet i katekesen. Öfverläggningsämne: Barnens ambition.

Gotlands Allehanda
Måndagen 9 April 1888
N:r 29