Rättegångs- och Polissaker.

Visby rådhusrätt.
Till sammanlagdt sjuhundrafemtio kronors böter dömdes igår ledarne af den s. k. frälsningsarmén härstädes förre studeranden »kaptenen» Emanuel Hellberg samt »kadetterna» f. skomakeriarbetaren Rosenberg och f. snickeriarbetaren Aesk, emedan de 12, 13, 16, 17 och 18 dennes trots magistratens förbud hållit allmänna sammankomster.
Svarandena, som sade sig ej vilja bryta mot förbudet, anförde att sammankomsterna, derigenom att biljetter till dessa utdelades, ej vidare nu kunde kallas allmänna; några oordningar hade nu ej heller inträffat.
Åklagaren ansåg denna anordning ingalunda hafva förändrat sammankomsternas karaktär af att vara allmänna; den hade tvärtom väckt ovilja bland folket.
Den nye »kaptenen» Hellberg uppgaf sig vara född i Stockholm 1864 samt skattskrifven å egendomen Dyvik, som ägdes af hans fader, i Öster Åkers i Stockholms län.

För försummad sprutmönstring fäldes några personer att böta 1 krona 50 öreoch andra en krona. En del instämda frikändes af rätten och mot en del afstod åklagaren från sin talan, enär de företedde bevis på godkända förhinder.

Till två kronors böter fäldes ölutköraren P. Lindgren, emedan han å rådhustorget lemnat en obunden häst utan tillsyn.
Det vidriga målet mellan makarne Ölander handlades igår ånyo. Svaranden, mannen Ölander, hade instämt fyra vittnen, af hvilkas berättelser framgick, att f. artilleristen Per Flygare skulle hafva mutats af hustru Ölander för att vittna mot hennes man. Målet uppsköts.

Södra häradsrätten.
För handel med apoteksvaror, nämligen slagvatten och Hoffmans droppar, dömdes Klas Oskar Nilsson, åtalad af kronolänsman Lindström, att enligt k. förordningen af år 1688 böta trettio daler silfvermynt (12 kronor 50 öre).

För olaga rapphönsjagt dömdes Lar Lyberg i Vamlingbo till tjugufem kronors böter.

För våld, begånget under sabbat på allmän landsväg å Karl Nilsson, Roes, dömdes Oskar Dahling i Burgsvik att böta trettio kronor.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 23 Februari 1886
N:r 16.

Att Gotlands Södra Häradsrätt

genom beslut den 12 Maj 1885 förklarat bvilande Karl Jakobssons och hans fästeqvinna Maria Kristina Larssons den 6 Maj 1884 framstälda ansökning om lagfart 1/16 mantal Storms i Vamlingbo socken, som, jämte ytterligare 1/32 mantal i samma hemman de köpt af Thomas Ronander och hans hustru Kristina Margreta Ronander för trehundra kronor och undantagsförmåner, sådant varder härigenom kungjordt.
På Häradsrättens vägnvar:
C. B. LINDROTH.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Februari 1886
N:r 13.

Från landsbygden.

Vintern
innevarande år har, så att säga, på senare tiden varit utmärkt på södra Gotland, ty att ett det förträffligaste slädföre varit rådande, hvilket ej med så litet snö på många år varit förhållandet i denna trakt af länet, Också har landtmannen i körselväg fått uträtta mycket både med hemforsling af bränsle och stängsel m. m. Temperaturen har dock varit ombytlig med lindrig frost och blidväder; största kölden var 28 Januari, då den uppgick till omkr. 6—8 grader Celsius. Någon hafsis har här ej i pämnvärd mån förekommit; deremot äro myrar och smärre vattendrag allestädes isbelagda. Väderleken 25 Januari (Pålsdagen) emotses alltid med ett visst intresse af en del utaf allmogen, ty denna dags väderlek, så påstå de, innebär ett säkert förebådande tecken på den kommande sommarens väderleksförhållanden, Det säges nämligen, att om solen denna dag skiner klart på förmiddagen och det blir mulet eftermiddagen, blifver det torr försommar och våt eftersommar, eller i motsatt fall: är det omväxlande solsken och mulet, ja blott solen skiner fram så länge att man kan sadla en bäst, och dertill behöfs för en i yrket öfvad väl ej mer än omkring 5 minuter, erhåller man ett godt skördeår, och väderleken blir i allo gynsam. Såsom »Pål» i år tedde sig torde vi, om dessa förutsägelser bålla streck, få vänta oss en någorlunda våt sommar, ty solen såg man knapt nog en skymt af sagde dag, utan var det mulet och på e. m. föll regnblandad snö.

Hastigt dödsfall.
En bondson från Fardhem afled häromdagen efter blott några timmars föregående sjukdom. Misstankar lära, om man får tro ryktet, förefinnas at: den aflidne genom egen medverkan ljutit döden.

Höken,
denna rapphönsens värsta fiende, har under snöperioden skördat många offer af dessa ut: märkta fåglar. Jag har sjelf varit i tillfälle att se, hurusom denna roffågel, tvänne särskilda gånger under sistförflutna månad, kilat ned i rapphönsflocken, der den legat på den snöbetäckta marken, och fåvgat ett byte. Under vinterns lopp har här äfven varit särdeles godt om både hök och större roffåglar, och vore det önskvärdt att alla jagtvänner mera beflitade sig om utrotande af dessa roffåglar, än hvad verkligen nu är fallet. På tal om roffåglar och hvad de fånga och bortföra som sitt byte, kan jag meddela en händelse, som blifvit mig berättad af en fullt trovärdig person: En större örn hade för en tid sedan bygt sitt bo i en stor fura i trakten af Hamra socken, och då många af landtmännen blefvo bestulna på dem tillhöriga lamungar, företog man sig en vacker dag att afhugga furav, ty den var af en ansenlig höjd och så fri från grenar att det var omöjligt för någon att uppklättra i densamma. Hvad man nu i örnboet fick se, hade man dock icke väntat sig; der fans utom 2 glupska ungar, tillhöriga boets ägare, äfven nio stycken lamtiska kVära alla inelfver voro uttagna, samt 15 stycken fiskar (Id) fallkomligt uppfläckta och torkade. Huruvida örnen här sjelf varit fiskare, eller han nappat dem från någon fiskare, kan jag ej afgöra!

Vid Gotlands södra häradsrätts
första sammantäde å vårtinget handlades ett från ett föregående sammanträde uppskjutet mål af ganska egendendomlig natur. En person från Lye hade nämligen instämt en hemmansägare från Hafdhem med yrkande att erhålla ersättning med 130 kronor för en käranden tillhörig tjur, hvilken dött på elfte dygnet efter det denne blifvit af svaranden kastrerad. Svaranden bestred krafvet på den grund, att han blifvit af käranden ombedd att verkställa det ifrågavarande uppdraget, dervid han ej på något sätt iklädt sig något ansvar för kreaturet. Käranden företeddeintyg af vederbörande veterinär, att tjuren dött af kastrerandet, och ansåg, att sv. vore dertill vållande. För mera bevisnings förebringande erhölls uppskof, men parterna funno för godt att sedermera träffa förlikning på sådant sätt att svaranden betalade till kär. 63 kr. och fick äfven kär. behålla det döda djuret. Jag har velat offentliggöra detta af den orsak att på många ställen inträffar alldeles likartadt förbållande, och vore det derför bäst att i sådana fall anlita veterinären.

Långsam post.
Alt post från en eller annan mera aflägsen ort understundom behöfver en rundlig tid att komma adressater tillhanda, torde vara många förut bekant; men att post från vår stad, som är belägen 7—8 mil härifrån, behöfver en tid af nitton dygn för att framkomma till bestämmelseorten på södra Gotland låter föga troligt. Så är dock förhållandet, och vore det oss på söder boende särskildt kärkommet, om ej sådant vidare inträffade. Hvems felet är, vill jag ej här påpeka, men skulle detta oftare inträffa, torde en sådan upplysning ej uteblifva, helst då jag med säkerhet vet hvem som bär skulden härtill.
Sudergute.

3 Febr.
Karlsdagen
hade trenne vördige herrar med sina fruar och en hel massa bönder med sina gummor ordnat ett »slädparti» i Hemse, Färden anträddes vid tretiden från »gamla värdshuset» med nära ett tjugutal slädar och raska trafvare. Vägen tozs förbi »nya värdshuset» och förbi Linde kyrka, och sedan Fardhemsvägen åter till Hemse. De glada resenärerna, återkomna till sin utgångspunkt efter exa glad förd, togo in å »värdshuset», der många angenäma timmar tillbragtes med måltid och förfriskningar. Snart började de 3 musikanterna spela upp en »jublande vals» och. sällskapet svängde um med friska tag. Den glada festen slöts ej förr än kl. tre på morgonen, då sällskapet upplöstes åt skilda nåll i den vackra vinternatten.

Vid Alfva ångsåg
råder lif och rörelse. Det goda slädföret har åstadkommit att dervarande sågägare har fått fullt upp ätt göra med att hålla ånga uppe, ty en väldig mängd stockar äro der framtorslade. För några dagar sedan, kunde man under en middagsrast räkna icke mindre än tjugu par dragare derstädes, och fortsättes ännu dagligen med ditforsling. Nämde sågverk kommer fram på våren att flyttas till »Ardre» socken, emedan verkets ägare derstädes köpt ett skogshemman.

Tolf kronor
för ett väl riktadt skott erhöll en jägare vid vestra hafskusten här om dagen. Han begat sig ut för att spana efter en Jösse, men fick från hafvet sigte på en säl på något långt håll från stranden, Vår jägare lade emellertid an och denne hafvets invånare fick dödsstöten hvarefter man lyckades medels båt transportera djuret i land.

Sundre, 2 Febr.
Ett ovanligt naturfenomen
visade sig under några minuter 26 Januari mellan kl. 10—11 e.m. På sydvestra himmelen tätt ofvanför horizonten sågs liksom tvänne blodröda strimmor, der bildande en rät vinkel.
Vinkeln vardt derefter omväxlande trubbig och rät; i hvilken senare ställnirg han varade i flere minuter. Till sist ville det synas, som om vinkeln delade sig vid sin spets och strimmorna frånskildes, hvarefter de allt mer och mer sänkte sig, tills de slutligen försvunno för våra blickar. Himmelen, som för öfrigt var molnhböljd, blef kort derpå klar, och vid midnattstid inträdde en skarp bitande kyla, hvilken senare på morgonen lemnade rum för töväder.

Fynd.
Uader en sten på det ställe i Sundre, som vanligen benämnes »Bassåker», hittade några arbetare nyligen åtskilliga utländska myntsorter, af hvilka några försskrifva sig från fjorton- men de flesta från femton-hundratalet. Do äro alla 9 af koppar eller tenn. På samma ställe och vid samma tillfälle hittades äfven ett rör, liknande munstycket till ett jagthorn eller annat dylikt blåsinstrument. Äfven det är af koppar.

Olyckshändelse.
Man var för några dagar sedan syselsatt med malning i en qvarn, gammal och förfallen. Vädret blåste starkt och qvarnens lopp ökades derigenom betydligt. För att nu förekomma olycka måste man med oxar köra qvarven ur väder, d. v. s. att vingarne kommo i half vind. Denna åtgärd vardt olycksbringande nog (om det var illa kördt eller oxarne sjelfmant gått för nära vingarne vet jag icke), men allt nog en af qvarnvingarne träffade den ene af oxarne i ryggen och dödade honom ögovblickligen. Oxens kropp blef liksom skuren tvärt af.
— Husbondedrängen Lars Larsson Skoga i Sundre råkade förliden vecka att köra omkull med ett stocklass med den påföljd, att ena foten, som kom emellan vagnshjulet och vägen, bokstafligen krossades, Man fruktar för att foten måste aftagas.

Skenande hästar.
Hemmansbrukaren Jakob Petterson, Sallmunds i Hamra, blef för kort tid sedan försatt i en ganska lifsfarlig belägenhet genom skenande hästar. P. skulle nämligen färdas äfver s. k. »skråpis» och af det buller, åkdonet deavid åstadkom, blefvo bästarne förskrämda och började i vild och hejdlös fart ila fram öfver den svaga isen, som bugtade sig under deras fötter. P., som gjorde allt för att hämma och om möjligt återhålla de eldige springarne, blef emot den hårda isen ganska allvarsamt skadad i hufvudet m. fl. ställen. Hästarne blefvo i seldonen snärjda vid en icke långt från stället varande stenmur; men äfven de hade blifvit illa skadade emot den hvassa isen.

Ansenlig »hitta» vid stranden
gjorde en man från Nore i Vamlingbo för en tid sedan. Han uppbergade på en och samma dag trettiofem tolfter eller 420 stycken bräder, hvilka dock voro små och skefkantade och sällan höllo mer än 8 fot i längd. På ett annat ställe har upphittats en alldeles oskadad mansschiffonier eller s. k. dragkista, Dock fianes i den intet spår af hvem hon tillhört. Hon är synbarligen tillverkad i Stockholm, enär »Riddarholm» i stora bokstätver är inbrändt.

Tillbud till eldsvåda.
På ett ställe i Sundre utbröt sent på aftonen 23 Jan. eld i en halmstack, belägen nära intill ett ladugårdshus. Klockan kunde vara vid pass 11 e.m., då man kom i stallet för att fodra kreaturen för natten. Der kände man, att rök strömmade tillmötes och vid öppnandet af en glugg midt emot nämda halmstack instörtade eld och lågor. Skyndsamt öfveröstes balmen med vatten ur en närbelägen brunn. Efter någon stunds arbete lyckades man dämpa elden och slutligen fullkomligt släcka densamma. Hade icke halmstacken varit öfversnöad, hade släckning af elden ej varit möjlig.
Huru elden uppkommit vet man icke; men man antager, att ett oförsigtigt aflossadt skott möjligen dertill varit vållande; ty man hade några ögonblick förut bört smällen från ett gevär. Hvem gernivgsmannen är vet man icke,

Lönande fiske.
Med s. k. torskanglar har man Ian drekusten senaste tiden fångat en rätt ansenlig myckenhet af torsk. Så snart väderleken det tillåtit har man varit ue med sina fiskredszap. Häromdagen lyckades en fiskare fånga 25 tjog stor torsk, hvilket på dena tid måste anses såsom ovanligt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Februari 1886
N:r 11.

Folkmängdsförhållanden

på Gotlands landsbygd:
Fårö socken: födde 17; döde 17; inflyttade 31; utflyttade 52; folkmängd 31 sistl. December 1,195; minskning 21.
Hangvar och Hall socknar: födde 32; döde 18; inflyttade 82; utflyttade 96; — i Hangvar var folkmängden 31 December 952 (ökning 1) och i Hall 274 (minskning 1).
Vamlingbo socken: födde 14; döde 7; inflyttade 29; utflyttade 11; folkmängd 31 December 778; ökning 25.
Sundre socken: födde 8; döde 2; inflyttade 4; utflyttade 21; folkmängd 31 December 219; minskning 11.
Källunge socken: födde 6; döde 5; inflyttade 28; utflyttade 26; folkmängd 31 December 260; ökning 8.
Vallstena socken: födde 6; döde 4; inflyttade 16; utflyttade 20; folkmängd 31 December 841; minskning 2.
Gothems socken: födde 11; döde 9; inflyttade 84; utflyttade 27; folkmängd 31 December 647; ökning 9.
Norrlanda socken: födde 5; döde 7; inflyttade 23; utflyttade 23; folkmängd 31 December 293; minskning 2.
Stenkyrka socken: födde 17; döde 21; inflyttade 34; utflyttade 49; folkmängd 31 December 841; minskning 19.
Tingstäde socken: födde 18; döde 18; inflyttade 44; utflyttade 32; folkmängd 31 December 542; ökning 17.
Östergarns socken: födde 11; döde 18; inflyttade 21; utflyttade 25; folkmängd 31 December 708; minskning 6.
Gammalgarns socken: födde 12; döde 12; inflyttade 21; utflyttade 15; folkmängd 31 December 476; ökning 6.
Ardre socken: födde 8; döde 6; inflyttade 25; utflyttade 47; folkmängd 31 December 483; minskning 20.
Ejsta socken: födde 10; döde 7; inflyttade 25; utflyttade 27; folkmängd 31 December 644; ökning 1.
Sproge socken: födde 7; döde 4; ivflyttade 17; rap 80; folkmängd 31 December 846; ingen ökning eller minskning.
Garda socken: födde 9; döde 6; ivflyttade 24; utflyttade 86; folkmängd 31 December 456; minskning 9.
Etelhems socken: födde 7; döde 8; ivflyttade 49; utflyttade 46; folkmängd 31 December 495; ökning 2.
Alskog socken: födde 7; döde 8; inflyttade 16; utflyttade 23; folkmängd 81 December 520; minskning 8.
Lye socken: födde 2; döde 7; inflyttade 19; utflyttade 33; folkmängd 31 December 3801; minskning 19,
Fole socken: födde 7; döde 6; inflyttade 86; utflyttade 65; folkmängd 31 December 460; minskning 28. s
Lokrume socken: födde 7; döde 7; inflyttade 386; utflyttade 40; folkmängd 31 December 402; minskning 4.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 8 Januari 1886
N:r 3.

Från landsbygden.

Klinte, 16 Dec.
På denna jämförelsevis folkrika trakt, har man länge känt

behofvet af en läkare,
boende på platsen. Afståndet till Visby, hvarest ortens provinsialläkare har sin bostad, är ej mindre än 31/4 mil. Oafsedt den dryga kostnad, som är förenad med anskaffandet af en läkare, isynnerhet ganska känbar för den mindre bemedlade, kan det ofta inträffi, art personer få sakna nödig vård och skötsel, ja rent af dö, innan läkare hinner auskaffas. För något mera än ett år sedan såg det dock ut, som om detta behof skulle blifva til!feedsatäldt, i det förre provinsialläkaren i Hemse, doktor Bergh ej visade sig obenägen att sätta sig ned som praktiserande läkare härstädes, men som någon lämplig lokal tj då genast kunde anskaffas, förföll saken. Eftersom behofvet alltmera griper omkring sig, har frågan just i dagarne åter vakvat till lif. På senaste kommunal:timma, den. k. decemberstämman, afhandlades bland anvat äfven detta ämne. Som frågan var af så stor vigt och alltför litet förberedd, kunde något baslut icke fattas på denna stämumna, utan tillsaties en komité, bestående af herrar Dablbäck och Wöhler, som skulle uvudersöka, buruvida det vore möjligt och under hvilka vilkor Klinte och augränsande socknar kunde bilda ett eget läkaredistrikt med station för läkaren på Klintebamn. Skulle något hinder möta för förverk ligandet at detta önskningsmål, ville stämman avhålla, ait Klinte församling finge höra till Hemse läkaredistrikt i stället för till Visby, enär afståndet till Hemse enda.t är omkring 2 mil, Önskligt vore, att saken snart finge en lycklig lösning, helst så att vi finge en egen läkare, Det största hindret att öfvervinna är väl anskaffindet af medel för läkarens aflöning, ty staten lär väl icke vilja bekosta detta eller ens bidraga dertill. Låtom oss derför göra allt hvad vi kunna för denna sak, som för vår ort är af sådan vigt.
Frågan om att få till stånd

en telefonledning
från Visby till Klinte jämte några flere betydande platser på södra Gotland, hvilken, som af tidningen syntes, förlidet år lifligt afbandlades, tyckes nu, efter att hafva legat i dvala en längre tid, ånyo hafva dykt upp igm. Då frågan förlidet år var för, beslöt Klinte kommun att teckna sig för 500 kronor, om någon telefonledning komme till stånd. Ryktesvis har försports att något slags möte bållits i dagarne i och för ordnandet af denna vngelägenhet. Kostnadsförslaget för denna linie skulle hafva beräknats till något öfver 2,000 kronor. När man då frånvräknar de 500 kronor, för hvilka Klinte kommun tecknat sig, skulle således återstå något öfver 1,500 kronor. Denna summa tänkte man sig anskaffa på så sätt, att de personer, som äro ivtresserade för företaget, bilda ett bolag cch gemensamt taga eit amorteringslån, hvilk:t af intressenterna, i mån af den nytta, hvar och en kunde an-es hafva af företaget, så småningom inbetaltes. Detta är också ensträfvan, åt hvilken önskas all möjlig framgåvg. Nu är den tid kommen, då det åter visar sig litet lif och rörlighet bland folket härstädes, Alla skola ju handla till jul, förse sig med sitt julbehof, hvaribland hos många

julbränvinet
intager ett vigtigt rum. Till följd derat fick man förliden måndag bevittna en sorglig syn, vittnande om stor råhet. En ung båtsman hade, åtföljd af sin minderåige bror, ev 12 års pojke, äfven kommit hit. Att nu afprofva julbrävinet var ju eunaturlig sak, huru så ulle man annars veta om, att man varit på hamnen? Båtsmannen tycktes älska sin nästa åtminstove sin bror som sig sjalf, ty han de\’1de med sig åt sin lille bror så mycket af den svenska nektarn, att gossen vard! a!ldeles redlös. . Denne försökte sjelf flere gånger att resa sig upp, men förgäfves. Brodren, som då var resfärdig, ville kasta den stackars gossen som ett oskäligt djur bak i vagnen, då tilldragelsen kom till kronolänsmannens kännedom. Denne tog hand om pojken och lyckades slutligen få honom från brodren in till en person i grannskapet, der han fick sofva ruset af sig.

Vamlingbo, 16 Dec.
Den våldsamma storm,
som rasade härstädes 5 dennes, har lemnat många spår efter sin vilda framfart. Som hvar och en väl vet är under sådana förhållanden, då stormen tjuter i hvarje vrå, hafvet våldsamt upprördt, hvadan det ser ut som ett haf af skum, — när det brusar emot stranden och stänker sina vågor högt upp på land; ej underligt då att äfven hafvets fiskar få göra bekantskap med torra landet, hvilket härstädes förut nämda dag inträffade, ty mycket fisk såsom gädda, torsk och strömming kasta des långt upp på torra landbacken, der de sedan hittats lifslefvande, såsom förhållandet var med en gädda, som vägde omkr. 5 skålp. hvilken ännu sprattlande följande dags morgon påträffades af en person å vestra kusten, En s.k.storbåt, hvilken var högt uppdragen på torra landet, slungades af stormen ut i sjön och vardt, sedan han passerat tvärs öfver en liten vik, ilandslagen och totalt ramponerad.

Väderleksförhållandena
ha på sista tiden varit vinterlika. Under sist förflutna vecka har en sträng köld varit rådande, som ib!and uppgått till 10—12 grader; äfven har snö fallit dock i ringa mängd på sydligaste delen af Gotland.

Billigt bränsle.
Nära nog hela hösten har stenkol efter engelska ångaren »Iuverleiths» list ilandslagits af vågorna på kusten utanför Sundre. Att detta lockaten mängd personer till platsen, är ju helt naturligt; också ha både qvinnor och män, fattiga och rika, i den närmast belägna trakten ti!l mer eller mindre grad plockat och hemforslat deraf. Somliga hafva nu kommit på den idén att begagna detta till bränsle, ty det ter sig ju alls icke dyrt, då stenkol sålts vid plockningsstället för det låga priset af 1—1:25 för gammal tunna. Annat pris är det nu för tiden på ett lass ved, ty på auktioner, som nyligen hållits, ha betalts ända till 4—5 kronor för ett litet lass björk- och furuved.

Villebrådstillgången
är, särskildt bvad rapphöns och hare beträffar, fortfarande god i våra trakter. Under den lilla snöturen vi nu haft, ha äfven många »jössar» fått bita i gräset. Ripphönsen daremot ha, tack vare den knappa tillgången på snö, säkerligen undgått tjufskyttens spaningar och ej heller lidit brist på föda.

Sundre, 14 Dec.
Olyckstillbud.
En arbetare på Hallströms gård härstädes sköt en afton kort förrän ban gick till sängs, kakelngusspjellet för tidigt. I kakelugnen voro stenkoleu (här brännas öfverallt steckol) knappast halfbrända, hvilket gjorde att gas utströmmade i rummet. Hans sömn blef ej lång; ty af rök och gas fyldes snart rummet och han höll på att qväfvas. Hans försök att resa sig upp ur bädden misslyckade»; icke heller ropa förmådde han. Då man vid middagstiden händelsevis tittade in i den olyckliges rum, befans han bjelplös liggande vid dörren (han hade likväl sent omsider förmått komma ur sängen) till utseendet liflös, – Man utbar honom genast i friska luften, hvilket verkade att han inom några timmar visade tecken till lif. Nu är ban fullkomligt återstäld.

Den storm,
som fredagen 4 Decamber rasade så häftigt, hade illa tilltygat skonerten »Venus» från Hel: singborg. Månd, 7 Dec. sågo vi att en liten segelsliten farkost (den ofvannämde helsingborgare:) kröp in i Noreviken, der han lade sig för ankar. På måndags qvällen, oaktadt stormen, gick folk ifrån land ut med båtar och blefv) då underrättade att fartyget var i ett högst betänkligt tillstånd. Fyld med vatten, rodrat frånslitet och saglen m. m, blå ste öfverbord var det för den nödställda skonerten ingeluada tänkbart att kuana hålla öppan sjö. Fartyget hade trävarulast, hvilket gjorda att hela skrofvet flöt på lasten, Besättningen, som bestod af sex man, var utarbetad vid pumparne och illa medfaren isynnerhet en minderårig gosse, som härmed gjorde sin första seglats. I tisdags vid 11-tiden ankom Neptunbolagets ångare Hero, som för tillfället låg i Burgsviks hamn, och bogserade »Venus» till Slitebamn, der han skall undergå en fullständig reparation.

Hablingbo, 14 Dec.
Kyrktaket å Hablingbo kyrka
pröfvades också af den senaste starka stormen. Å takets norra sida afblåste många tegel, hvilka med kraft slungades till marken. Nämde tak blef för några år sedan utdömdt af en viss kyrkoherde härstädes att aftagas och omläggas, men de vördige bondgubbarne satte sig mot förslaget, då de trodde det vara hållbart, emedan det icke mera än en enda gång förut i mannvaminne rubbats af storm, och detta var den 15 Februari 1882.

Småskollärarinneval
förrättades i Hablingbo för kort tid sedan, då vederbörande kyrko- och skolråd valde bland de nio qvinliga sökandna lärarinnan Ebba Nordvall, från Atlingbo. — Läslokal kommer för tillfället att inredas å den befintliga sockenstugan till vårterminen. En ny skollokal kommer stundande sommar att uppföras; ett nytt folkskolhus kommer säkerligen att byggas och det gamla kommer att inredas till småbarnsskola och bostadsrum för lärarinnan.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 December 1885
N:r 101.

Öfver den stormiga resa

skonerten Venus hade att utstå från 23 sistl. Nevember till 7 dennes från Helsingfors aflade dess befälbafvare kapten N. M. Johansson sjöförk!aring igår inför rådhusrätten. Fartyget, hemmahörande i Helsingborg, afgick 23 November från Helsingfors med last af plankor och bräder på Köbenhavn samt öfverfölls 27 November utanför Östergarn af en svår storm, hvarvid fartyget började att läcka. Resan fortsattes under ständig pumpning; under de närmast påföljande dagarne sönderblåste segel, hvarjämte kajutan fyldes med vatten af instörtande stormsjöar och rodret bräcktes. För att rädda last, fartyg och lif beslöts att söka land. Den 7 dennes avkrade fartyget i Noreviken vid Vamlingbo, hvarifrån bergnivgsångaren Hero följande dag inbogserade det till Slite. Sjöförklaringen beedigades af tvänne matroser.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 15 December 1885
N:r 100.

Från sjön.

Skonerten Tjelvar, kapten Sandström, afseglade i förgår från Kagliari till Känsö för order.
— Helsingborgsskonerten Venus, som svårt läck ankrat i Norevik vid Vamlingbo, inbogserades i förgår till Slite af bergningsångaren Hero för att der undersökas.
— Bergningsångaren Poseidon. har inkommit till Burgsvik.
— Gamlebyviken isbelades i förgår.
— En vestlig storm, stundtals öfvergående till orkan, rasade i lördags natt vid Skånes kuster,. hvarvid flere sjöolyckor inträffade.
Barkskeppet »Nanni» från Bergqvsara, kapten Larsson, stadt på resa från Grimsby till Karlshamn med kollast och tillfälligtvis förankradt å Helsingörs redd, dref ner på Knuts haken, der det nu står strandadt, fullt af vatten. Besättningen, åtta man, räddades af lifräddningsbåt från Helsingborg. Ångaren »Framåt» har utgått till undsättning.
Skeppet »Betzy», liggande i Helsingborgs hamn, lösslet sina förtöjningar, dref in på kajen och ramponerades i förstäfven. Fartyget skulle försäljas.
Ett barkskepp, som lär heta »Keyaton» och höra bemma i North Shieldlis, har i natt från Helsingörs redd drifvit in i lägervall strax utanför Helsingborgs hamn, der det stoppat upp för ankarne.
— Halmstadsångaren Neptum, kapten Tulin, strandade i lördags under myckst hårdt väder i närheten af Halmstad. Sedan lasten lossats, kom ångaren flott följande dag.
— Helsingborgsskeppet Kärnar, kapten Nordfelt, har under resa fråa Newcastle till Aspinvall med kollast förlist i närheten af Colon i Centralamerika. Fartyget är vrak men besättoingen räddad.
— Från Helsingborg skrifves: Det vid Grafverna strandade manlösa fartyget har befannit vara skonerten Teodor från Riga, destinerad från Libau med kol\’ast till Shields.
Teodor hade blifvit påseglad afettryskt barkskepp, & hvilket Teodors besättning räddat sig. Fartyg och besättnivg äro hitförda.
— Från Varbergs lotsstation iakttogs i söndags ett okändt afmastadt fartyg drifva omkring två mil vester om Varberg. En norrifrån kommande ångare tog vraket i släp: tåg med sig söderut.
— Enligt meddelande från danska marinministeriet skall ett ångfartyg, lastadt med trävaror — antagligen »Walkire» från Bremen — ligga sjunket på 80 m. djup i föl jande pejlingar: Kullens yttersta spets i: 8., Morupstånges fyr i NNO., Tylöns fyr i 0S0: 1/2 O. Masttopparne äro under vattnet. En del timmer af däckslasten flyter, fasthållen vid fartyget med en ketting.
— Om Verbergsbriggen »Solid», som för: en vecka sedan sjönk i Nördsjön, hafva nu ingått närmare underrättelser. Solid påseglades nattetid af ett franskt fartyg. Kocken på Solid sökte springa om bord på fransmånnen, men föll mellan fartygen och krossades; Det öfriga manskapet klargjorde egen båt och upptogs sedan af engelska fiskareslupar samt fördes till Grimsby.
— Den starka stormen i förra veckan åstadkom flere mindre sjöolyckor i Kalmarsund.
I Kalmar hamna lösrycktes tre fartyg, som blefvo mer eller mindre skadade.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 December 1885
N:r 99.

Från sjön.

Helsingborgsskonaren Venus, kapten Johansson, ankrade i dag på f.m. i Norevik utanför Vamlingbo svårt läck. Fartyget var på resa från Helsingfors till Köbenhavn med planklait.
Bergningsångaren Hero har i dag afgått från Burgsvik för att biträda fartyget.
— Bergningsångaren Poseidon afgick i dag på f.m. vid 10-tiden härifrån Visby styrande kurs rakt vesterut.
— Till Klintehamn inkommo 2 dennes jakten Josefina, kapten Snöbohm, från Vestervik, samt 4 dennes jakten Två Bröber, kapten Ahlström, från Rostock och jakten Ina, kapten Eskelund, från Vestervik — alla utan last.
— Barlastade norska jakten Marie, kapten Björnsen, afgick i förgår härifrån Visby till hemorten. Fartyget hitkom så som vinddrifvare för några dagar sedan.
— Sjöfarten på Norrtelje upphörde i onsdags.
— Trafiken på Göta kanal stängdes 1 dennes.
— Vesterviksskonerten Emblem, kapten A. Lundquist, sjönk i förra veckan i Nordsjön.
Besättningen, som räddades på ett annat fartyg, har ankommit till Hull, Fartyge var sr från Hartlepool till Sönderborg med kollast.
— Förl. torsdags morgon strandade vid Vållö skonerten Robert, kapten K. J. Lundqvist. Fartyget var barlastadt och stad på resa från Tyskland wll hemorten Figeholm.
Med tillbjelp af ångaren Per Löfvenius, som ett sticke från strandnvingsstället var sysselgatt med ångaren Malmöhus upptagande, togs skonerten af gruad och betingade sig åvgaren en bergning samma af 1,000 kronor. Skonerten har inbogserats till hemorten Figeholm.
— Från Oskarshamn skrifves i lördags: Söderhamsskeppet Id, som i måndags fjorton dagar sådan intogs i härvarande verkstads skeppsdocka, har nu i det värmaste blifvit repareradt från de vid grund-tötningen erhillur skadorna och kommer att rästa måndag lemna dockan: Reparationsacbetet har utförts med ovanlig raskhet, trots de icke obetydliga skadorna, och länder såväl till verkstadens som dess arbetspersonals heder. Sedan skeppet lemnat dockan, kommer der oförtöfvadt att intagas det här i hamnen af dykeribolaget N»-ptun för 3,700 kronor inköpta kondemnerade skeppst Ulrika samt ångaren Frej.
Norska barken Drafn, som nyligen undergått reparation vid norra varfvet, har nu intagit sin vid verkstaden upplagda brädlast och kommer att idag afsegla, så framt icke ogynsam väderlek inträffar.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 December 1885
N:r 98.

Utdikningsföretagen

börja, skrifver man till Gotl. Alleh. från sddra Gotland, att allt mer och mer vinna förtroende hos landtmännen, helst då dessa kommit till insigt om hvilken nytta sanka markers torrläggning medför, då dessa äro så beskaffade, att de med stor fördel konna odlas, hvilket nära nog allestädes är förhållandet, der utdikning blifvit påtänkt och föreslagen. I Vamlingbo, der många utdikniogsföretag äro beslutaa, har innevarande höst kanalgräfning påbörjats, för att såmedels erhålla fritt aflopp åt vattnet, som på många ställen stiger öfver en del af den besådda och odlade jorden. Äfven den ouppodlade jorden, som nära nog merändels är af utmärkt beskaffenhet, tarfvar utdikning, om jordbrukaren med fördel skall kunna använda dén. Visserligen är det ytterst svårt na i dessa bårda tider att kunna skaffa medel till dessa företags utförande, helst en del helt pyligen undergått laga skifte, hvilket alltid medför dryga kostnader, med hvar och en ser den stora fördel, som man i en framtid erhåller, och man försöker att, så vidt möjligt är, öfvervinna svårigheterna.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 December 1885
N:r 97.

Landtbruksingeniörens årsberättelse.

Följande förrättningar, numrerade efter reseplanen, hafva verkstälts:
N:ris 1, 7, 17, 23, 83, 42 och 57 Visby: I landtmäterikontoret hatva kartor blifvit kopierade, kompletterade eller sammandragna öfver omkring 1,000 hektar, hvarjämte omkring 60 tjensteskrifvelser aflåtits eller mottagits.
N:ris 2, 29 och 41, Stockvik: År 1882 uppgjordes af undertecknad plan till afdikning af Hongänna myr med omkrivgliggande sankmarker inom Öja, Vamlingbo och Hamra socknar; planen omfattade då 665 hektar 97 ar, och erhölls för arbetets utförande bidrag af sllmänpa medel efter de grunder för erbållande af lån och anslag, som tillämpades före år 1834.
Vid sammankomst 16 sistlidse Oktober baslöto intresseuterna att efter en ny, under tiden uppgjord utvidgad plan, som omfattar 1184 hektar 79 ar, fullfölja torrläggningsarbetet medels lån ur deu vya odlingsfonden ecligt 1883 års riksdagsbeslut. Den till k. m:t red[n ingifoa, underdåniga ansökan om detia lån är af mera allmänt intresse de\’s derför, att det är det första förslag, som från Gotland uppgått till sökande af lån ur den nya fonden, dels derför, att deri utvecklas skälen, hvarför det vid odlingsfonden häftande odlingstvåuget är olämpligt för Gotlands jordbruksförhållanden, ty odlingsfonden blir för Gotland nyttig och användbar endast om odlingstvånget upphör. Förslaget har erhållit k. m:ts befallningshafvandes lifliga förord i den antydda rigtningen.
N:ris 3 och 31 Burs: Sedan en förut uppgjord plan till afdikning af Kuts myr blitvit kompletterad i öfverensstämmelse med instruktioner af 14 September 1883, beslöto intressenterna att göra underdånig ansökan om lån ur odliogsfonden till arbetets utföravde och kommer denna plan att under vintern utarbetas.
N:ris 4 och 82 Krämplösa: Förlidet år verkstäldes den yttre undersökningen för atdikning af 366 hektar 35 ar Luudsmyr, till hvilken förrättning herr Johan Procopé2 på Krämplösa var ensam sökande och störste intressent; hvarjämte redan då beslöts, att lån ur odlingsfonden till företagets utförande skulle sökas, Under vintern har förslaget blifvit utarbetadt i öfverensstämmelse med nyssnämda instruktion af 14 September 1883, men vid utlyst sammankomst denna höst för handlingarnes aflemnande upplystes, att sökanden under tiden sa konkurs och afrest till Amerika samt Krämplösa öfvergått i anvans ego, och ansågs i följd deraf frågan om arbetets utförande åtminstone tills vidare förfallen, till stor skada för saken, enär myren är särdeles duglig till odling.
N:ris 5 och 48 Källunge: Förliden sommar verkstäldes den yttre undersökningen för afdikning af omkring 300 hektar vattensjuka marker inom Käliunage skifteslag. Sedan planen under vintern blifvit utarbetad och uudersökningen på stället blifvit kowpletterad med delar af Ekeby socken, beslöts vid sammanträde med delägare och ombud, att quderdånig ansökan om lån ur odlingsfonden skulle göras, hvarvid såsom nödvändigt vilkor utta lades, att hvarje odlingstvång borde såsom skadligt förkastas.
N:ris 6 och 47 Fardume: Undersökning för sänkning af Fardume träsk inom Rute och Helvigs socknar fullbordades under 1884 års sommar; under vintern har alternativa förslag för sänkningen med kostnadsberäkning blifvit utarbetad och förevisades för intressenter och ombud vid sammankomst förliden Oktober men som, enligt § 13 af lagen om dikning och annan vattenafledning af den 20 Juni 1879, sjösänkning ej får äga rum, der ej de, hvilka om företaget sig förena, äga mera än hälften af den jord, som skall vivnas eller förbättras genom företaget och de som önskade sjösänkningen ägde endast 23 hektar utaf 136, som i företaget ingick, så måste frågan för det närvarande förfalla af brist på den i lagen föreskrifna majoriteten.
Nr 18 Thomase: Undersökning för torrläggning af 203 hektar 88 ar vattensjuka marker inom Thomase m, fl. hemman i Lokrume soc: ken verkstäldes 1884 års sommar och ville redan då sökanden till förrättningen göra lån ur odlingsfonden; förslaget har under vintern blifvit uterbetadt i öfverensstämmelse med ofvan nämda instruktion, men som öfrige intressenter fortfarande äro obenägne för torrläggningen, och företaget syntes sökanden för stort att ensam genomföra, så önskade han, att saken skulle tillsvidare få hvila.
N:ris 19 och 20 Qvarna: Förrättningen afsåg undersökning af skifteslaget Eskelhem 7 nr 1 i och för afdikningsplans upprättande, I följd af förvaltningsutskottets skrifvelse af 9 Februari detta år till k. m:ts befallningshafvande, hvilken skrifve!se åtföljde de till landtbruk;akademien insända agronomiska reqvisitionerna för året, hvari meddelas utskottets beslut att icke vidare bekosta lösen af de plankartor med profiler och kostnadsförslag, som blifva en följd af dessa slags förrättningar, utfördes denna förrättnivg endast på det sätt, att de föreslagna kanallinierna uppdrogos i blyerts på skifteskartan. Någon arealuppgift om vattenskadad mark eller beräkning af gräfningskostnaden kan derför ej meddelas. Förrättningen torde få anses ofullbordad.
Nr 20 Gerum: Förrättniogen afsåg afdikningsplans uppgörande för skifteslaget Gerum och bebandlades lika med föregående. Sammanträdet bevistades utaf skiftesförrättaren, som framstälde den högligen beaktansvärda åsigt, att den första afdikningsplanen öfver ett skifteslag bör vara endast provisionel, hvaremot kanalliniernas bestämmande bör ske i sammanhang med den provisionela planens utläggning. Såsom en följd deraf beslöts, att förrättningen icke nu skulle afslutas, utan slutbehandlas i sammanhang med provisionela planens förevisande.
N:ris 21-och 53 Vamlingbo: Vidlaga skifte & skifteslagen Vamlingbo n:ris 1 och 2 hade beslutats, att gräfning af de vid skiftet utlagda kanalerna skulle vara verkstäld inom viss tid efter skiftets fastställelse. Förrättningen afsåg derför att i öfverensstämmelse med dikningslagen uppgöra delningsgrund för gräfningskostnaden. Vid sammanträdet valdes bestyrelse samt aflemnades provisionel delningsgrund för hvar och en af de 9 kanalerna inom skifteslaget, hvarjämte beslöts att gräfning geflöt Skalle böris.
N:ris 22 och 44 Tjengdarfve: Vid skiftet i Spr ge uppgjordes sådan afdikningsplan, hvarigenom tvänne olika afdikningsområden, hvilka dittills baft olika utlopp, gåfvos ett gemensamt sådant. Förrättningen afsåg att bestämma delningsgrund och gräfningskostnad för det mindre af dessa områden, innan afdikning af det större området, som barodde på det ännu icke faststälda skiftet i Ejsta, hunne komma till verkställighet. Som sökandena oriktigt förestälde sig, att detta särskiljande skulle minska deras gräfningskostnad, låg det i sakens intresse att uppskjuta förrättningen, till dess Ejsta laga skifte blifvit afslutadt.
N:ris 24 och 55 Buttle: Förrättningen afsåg syn med jordvärdering för afdikning af 76 hektar Kyrkmyr, hvarpå plan förut är uppgjord; men som myren var full af vatten och således graderingen, om ej alldeles omöjlig, dock skulle blifva mindre tillförlitlig, ansågs nödigt uppskjuta förrättningen till tjenligare årstid.
Nr 25 Norrbys: Enligt reqvisitionens ordalydelse skulle denna förrättning beröra endast ett par hemmansdelar, men vid okulär besigtning på stället befans frågan gälla en mycket stor del af om ej hela Linamyr, ty de uti ansökningen berörda sankmarkernas torrläggning syntes förutsätta utvidgning af Lina myrs utlopp. Intressenterna beslöto emellertid att till frågans utredning begära k. m:ts befallningsha\’vandes förordnande för vederbörande förrättningsman.
Nr 26 Barlingbo: Reqvirenten hade begärt, att-statens landtbruksingeniör skulle åt honom afväga afloppet för en åker. Vid sammanträdet framgick emellertid, att förrättningen ej var så obetydlig, som reqvisitionen syntes antyda, ty frågan angick omkring 80 hektar åker af god beskaffenhet tillhörande ett tiotal ägare, hvarjämte upptagandet af en ny trumma under jernvägen syntes vara enda rätta sättet för frågans lösning. K. m:ts befallningshafvandes förordnande till förrättningen skulle begäras.
N:ris 27 och 50 Myre: Föriidet är hade uppå ansökning k. m:ts befallningshafvande utfärdat förordnande att fullfölja den redan uppzjorda afdikningsplaven öfver Fjale myr genom verkställandet af jordvärdering för gräfningskostnadens fördelning.
Då vid sammanträdet ue tre sökandena till förrättningen bland ett trettiotal intressenter blefvo nästan ensamma i sin önskan att fullfölja afdikningen, och vid sådant förhållande äfven fökandena icke vidare påyrkade fullständig torrläggning, utan endast öfverflödsvattnets aflägsnande, så och då gällande dikningslag icke förutsätter annat än fullständig torrläggving, var hela frågan nära att förfalla.
Sedan emellertid intressenterna blifvit upplysta om de närmare vilkoren för erhållande af lån ur odlingsfonden för fullständig atdikning, och derjämte meddelats, att en ansökan om odlingslån för Hongänna myrs afdikning redan blifvit till k. m:t ingifven, i hvilken dess delägare begära och k. m:ts befallnvingshafvande tillstyrter lån till kostnadsförslagets hela belopp för dikningen, utan odlingsskyldighet, så beslöts att frågan om Fjäle myra afdikning skulle hvila, till dess kändt blifvit, om ansökningen angående Hongänna myr vunnit nådigt bifall.
Nr 28 Tjouls: I arbetsredogörelsen för förlidet års förrättningar påpekades, att, vid upp görande af afdikningsplan för ett skifteslag i Eskelhem, afloppskanal för en vattensjuk del af skifteslaget hade blifvit utlagd med hänsyn mera till skiftesläggningen än till det afdikningsområde, som skulle med kanalen torrläggas, och hvaraf största delen låg utom skifteslaget. Då nu frågan skulle företagas till vidare behandling, delade sig intressenterna i två grupper, af hvilka den ena påyrkade kanalens gräfning i det läge den vid skiftet fått, emedan hvarje förändring deruti skulle framkalla ruobning i den egoareal hvar och en vid skiftet blifvit tilldelad; den andra gruppen åter afsade sig all delaktighet i kostnaden för gräfning af denna kanal, emedan den hade sådant läge i ena kanten af dikningsområdet, att den ej kunde torrlägga detsamma. Den senare gruppen beslöt att begära k. m:ts befallningsbafvandes förordnande för frågans behandling i laga ordning.
N:ris 30 och 49 Lye: Förlidet år utfärdade uppå ansökan k.m:ts bafallningshafvande förordnande för uppgörand> af sådan afdikningsplan för torrläggnirg af Laus myr med omgifvande sankmarker, att på grund deraf lån ur ödlingsfönden kunde sökes. Den yttre undersökningen är fullbordad, men saken har bland intressenterna långt ifiån pluralitet. De, som icke vilja företaget, söka motarbeta det genom att förklara de omkring 250 hektar träsk, hvilka ligga inom afdiknisgsområdet, såsom sjöar och således, i kraft af § 13 af gällande dikvingslag, förrättningen omöjlig i brist på den pluralitet, som för sjösänkving fordras. Dessa träsk med undantag utaf en göl på omkring 10 hektar, som alldeles aknar utlopp, uttorka om sommaren och deras botten är då så hård, att öfverallt derå kan köras med tunga fordon; de hafva således icke sjöars egenskap i vanlig mening, och det är alltså tvifvelaktigt, om den p!uralitet, som diknivgslagen fordrar för sjösänkningar eller sjöaftappningar, här ens är behöflig. Vid sammanträdet meddelades vilkoren för odlingslånet, hvarjämte den upplysninge, att det dervid häftande odlingstvånget antagligen alls icke skulle blifva på Gotland tillämpadt, syntes göra på de närvarande ett fördelaktigt intryck, och beslöts, att förrättningen skulle fortsättas samt värdering af de vattenverk, som ligga i myrens utlopp, skulle, så fort omständigheterna det medgåfve, företagas.
Nr 34 Dune: Ett par reqvirenter hade begärt k. m:ts befallningshafvandes förordnavde för landtbruksingeniör att uppgöra. afdikningsp\’an för vattensjuka marker inom Kaungs hemman i Dalhem socken; ansökningen ver remitterad utan resolution. Förrättningen var af ringa omfattning, enär den rörde ett afloppsdike på 300 meter med 3 intressenter. En frivillig förening i denna obetydliga dikningsfråga var emellertid alldeles omöjlig, och då sökandena icke påyrkade frågans fullföljande i laga ordning, ansågs förrättningen hafva förfallit.
Nr 35: Garde: Denna förrättning afsåg afdikningsplan för de 3 skifteslag, som tillsammans utgöra Garde socken. Vid sammanträdet voro skiftesförrättarne nätvarande, och liksom vid förrättningen Gernm framhölls här nödvändighefen af att afdikningsplan uppgöres före skiftesläggningen, men planens definitiva bestämmande sker i sammanhang med den provisionela planen för skiftet. Denna förrättning afslöts derför ej, utan skulle ännu en gång behandlas.
Nr 36 Stenkumla: Sedan kungörelse om förrättningen var utfärdad, blef den skriftligen återkallad, emedan efter det den yttre undersökningen nu är afslutad intet vidare ansågs deråt kunna göras förr än kändt blifvit, om odlingslån utan odlingstvång kunde för Gotland erhållas.
N:ris 37 och 46 Wall: Sedan, på grund af k. m:ts befallningshafvandes förordnande, kungörelse blifvit utfärdad för sammanträde med intressenterna i Wall sockens skifteslag att uppgöra afdikningsplan för skifteslagets vattensjuka marker i och för odlingslång er hållande, blef förrättningen skriftligen: återkallad under nppzift att intressenterna sins emellan öfveren2skommit om så väl gräfning som: kostnadens fördelning.
N:ris 38 och 54 Simunde: Några intressenter i Öjle myr hade redan förlidet år begärt k. m:ts befallningshafvandes förordnande för uppgörande af dikningsplan till odlingslåns erhållande, men ett vida större antal intressenter hade skriftligen protesterat emat förrättningen. Karta med kostnadsförslag var uppgjord redan 1874. Vid sammanträdet beslöts, att frågan skulle hvila, till dess kändt blifvit, om lån ur odlingsfonden kunde erbållas utan odlingsskyldighet, i bvilket fall saken hade utsigt till framgång.
Nr 39 Hägvalls: K. m:ts befallnivgsbafvande hade uppt an-ökan af 3 reqvirenter utfärdat förordnande för bläggande af en dikningstvist i öfverensstämme!se med diknvingslagen, inom Hägvalls m, fl. gårdar i Vallstena socken. Vid utlyst sammanträde med intressenterna blef tvisten utan tillkallande af gode män och utan jordvärdering bilagd gevom frivillig förening, som uppsattes och underskrefs.
Nr 43 Dalhem: Hos k. m:ts befallningshafvande hade förordnande begärts för landtbruksingeniör att uppgöra äfdikningsplan för sanka marker inom Siggurds hemman af Dalbem socken. Ausöknivgen varremitterad utan resolution. Vid sammanträdet kuude saken uppgöras geuom frivillig öfverenskommels, som uppsattes och undertecknades, Nr 45 Ekeby: Hog k. m:ts befalluingshafvande hade b-gärts förordnande för landtbruksingeniör att upprätta afdikning-plan för Hemmyr och Ängsmwyr inom Ekeby socken, der laga skifte nyligan blifvit afslutadt. E\’ter verkstäld okun är besigtning befans afdikningen beröra minst 200 hektar af skifteslaget, hvarå afdikningsplan ej blifvit upp2jord isammanhang med skiftet; och beslöts, att lån ur odlingsfonden skulle sökas, för få vidt sådant kunde erhållas ntan odlingsskvidighet. Resor lution å ansökningen skulle hos k. m:ts befallningshafvande begäras.
Nr 51 Sundre: Förrättningen afsåg afdikningsplan för Muskmyr inom Sundre och Vamlingbo socknar; men som myren mycket sällar kan beträdas och knappast undersökas annorledes än på is, samt företaget ej tillvunrit sig något större intresse, ansågs frågan böra föralla.
Nr 52 Kräklingbo: Ett par hundra meter norr om Sojdesmyr går ett vatterdrag från vester till öster utan att beröra myren. I myrens: norra kant ligger Boters såg vid ett ursprungligen mycket obetydligt vattendrag. För att öka vattentillgången till sågen bar sedan lång tid tillbaka dot förstnämda vattendraget blifvit afdämidt och des: vatten ledt till sågen. Sedan vattnet begagnats för sågdriften, faller det ut i myren och förorsakar öfversvämning på närliggande åkerfält. Nu var intressenternes afsigt den att få den ofvannämda fördämnivgen för olaglig förklarad, hvarigenom vattnet skulla återtaga sitt forna lopp och icke vidare ivkomma i myren; men då det upplystes att sågen var åtminstone 200 år gammal och således kunde åberopa gammal häfd samt dammen således «j kunde borttagas utan inköp af sågen, så tillstyrktes intressenterna att utau rubbniag af sågeu med dertill hörande dam söka undanrödja olägenheten af öfversv-moingar genom npprensnivg af myrens nuvarande urlopp. Myren var i sjelf fullt odlingsbar och omgifven af rätt be\’ydliga åkerfält, men då intressenterua ej sjelfve trodde på myrens odlingsbarhet, så kunde intet beslut om dess torrläggning genomdrifvas, I stället nppsattes en förening om upprensning af myrens utlopp till aflägsnande af öfverflödsvattuet, hvilkea förening af samtiige intressenter underskrefa.
Nr 56 Möllner: K. m:ts befallnirgshafvandes förordnande var urfärdadt för undersökning i och för säukning af Möllner träsk på Fårö. Intresseuterna i företaget voro ej i ansökningen nppgifna, hvadan det första sammanträdet endast kunde afse erhållande af uppgift om hvilka som voro intr-ssenter. Frågan syntes afse vinst af omkring 85 hektar odlingsbar, af sjöas nuvarande vattenstånd beroende sankmark, deri Fårö prestgårl var största intressent. Karta öfver prestgårders andel saknades, Ehuru töretaget icke tycktes hafva stora sympatier, önskade dock sökanden förrättningens fortgåvg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 November 1885
N:r 95.