Från landsbygden.

Södra Gotland, 21 Febr.
Husfrid eller lifvet! (Antingen, eller!) Ja, husfrid eller ett lod hemmagjord hagel i ryggen, serveradt medelst en gammal rostig lod-bössa — se, det var just hvad som var frågan om vid nedannämde tillfälle.
Här om qvällen då ett par af det unga Sundre, tillhörande det otäcka könet, skulle gå till vår sockens provisoriska poststation för att hämta sina tidningar, företogo de sig ett dumt, men kanske ej så illa ment skämt, men hvilket skämt dock kunnat hafva vanskliga och ödesdigra följder med sig.
Alla vägar voro, vid tiden för detta tillfälle, tillyrade, hvarför man tagit s. k. bivägar litet hvarstädes. Så har nu vägen förbi en odalmans ensliga och fridfalla tjäll. De två posthämtarne visste på förhand det samtliga af familjen voro borta med undantag dock af en af sönerna, hvilken, inom parentes sagdt, säges vara litet egen. Nu togo de sig före, att först bomma igea dörren till stora ingåogen medelst träklossar, störar och annat dylikt. Sedan detta var gjordt, gå de til ett fönster, der de gifva sig tillkänna genom klubbslaglika dunkningar samt allehanda kasperliknande grimascher derutanför rutan i mörkret och väcker såmedelst den unge mannen derinne, hvilken slumrat in framför hemmets varma bränntorshärd. Uppskrämd af de mindre vanligt levererade »knackniogarna» samt de fula vanskapliga grinen och anletsdragen från de pelsmösseklädde nattstörarena, hvilka i den innevarande ynglingens ögon sågo ut, som minst sagdt, eskimåer, rusade han först fram till fönstret, hvarest han riktigt öfvertygade sig om att det verkligen var »spöken» eller andra odjur, och sedan — va’ hart den, va girt den — till dörren för att komma ut, men — stängd var den och hans krampaktiga ryckningar och slitningar i densamma förblefvo fruktlösa. Nu siger hans vrede till raseri — sannolikt mest af skrämsel. Han kommer in i rommet igen och gömmer sig, som de derute trodde, i köket. — Men, o fasa! Döm om deras förskräckelse då de fingo se den unge förtviflade och uppskrämde mannen komma ut bakvägen (hvilket de ej beräknat) med en gammal lodbössa, höjd till affyrning och mad spänd hane riktad mot fridstorarne, hvilka mera förskrämda än någonsin deras för skämt utsatta föremål varit — ty de sågo ju döden för ögonen, — togo till harvärjan. — Men — pang — och ett skott med en förskräcklig smäll brann af. Det var den sekelgamla lodbössans väl tilltagna, åt rapphöns sannolikt ämnade, ammunitiorsförråd som exploderade.
Vare sig ou skytten »sköt i vädret eller skottet var s, k. »löst», förmäler ej historien, men nog af är att de nattliga fridstörarae den gången sluppo undan med lifvet.
Lyckligt emellertid att allt så väl aflöpte, men det kunde, som sagts, haft allvarliga och sorgliga följder detta, för öfrigt, dåliga skämt!
Att bössan var skarpladdad, är högst antagligt, ty sällan hänger väl ett lösladdadt gevär å den jagtidkande bondens vägg?
Att också de tvänne bondsönerna ej så snart gifva sig ut för att förströ sig med sådana landsvägsriddarlika upptåg, är äfven ganska antagligt.
Jaha! Så här var berättelsen i hela sin längd och ärade läsaren tänker kanske: »ja, jaugar sagesmannen så jaugar brefskrifvaren!» Men nej värderade läsare häraf, tyvärr, höll jag på säga, är det en liten egendomlighet med detta meddelande, Den nämligen: att vara alldeles sannfärdigt. — Jag är så mycket mer öfvertygad derom som den förfördelade ifråga är — »intervjuad».
Sundrebo. — Älskare af frid och lugn och i all synnerhet — hemfriden.

Vamlingbo, 21 Febr.
Religiöst föredrag hölls i härvarande folkskolesal i går qväll af kyrkoherde Kullin och predikant Brun. Kyrkoherde Kullin besteg först katedern och höll ett sakrikt föredrag öfver ämnet: Kristus frestas af djefvulen, med anslutning till frälsarens förnedring. Derefter predikade Brun öfver Ebreerbrefvets 12 kap.
Den ganska stora salen var till trängsel fyld af en appmärksam åhörareskara. Efter föredragens slut lät sångförenirgen under god samsjungning höra några vackra nummer.

En för årstiden ovanlig naturföreteelse iakttogs i söndags natt från nordost af några personer, nämligen ett par blixtar, åtföljda ganska hårde åskknallar. Det plägar ju efter gamla märken vara förebud till stark och långvarig köld fast det snart kunde vara tid att tänka på motsatsen, ty köld ba vi haft och ha tillräckligt af.

Hötjufvar börja sina operationer härute. En natt i förra veckan bortstals från tre hemmansägare i en gård foder i mängd. Kölden ger väl god aptit hos fyrfotingarne. — På tal om tjufvar kan nämnas, att för kort tid sedan gjordes inbrott i en källare härstädes en natt, dervid tillgreps diverse födovaror. Någon spaning på tjufvarne lär man ej ha.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 22 Februari 1893
N:r 30

Från landsbygden.

Sundre, 14 Febr.
Drifis, jämte annan is, hvilken senare bildats genom några dagars stiltje, har någon tid legat härutanför i sådan mängd att ögat ej på något håll kuvnat nå öppet vatten, med undantag af i riktning till ost och ost nordost. — En ångare syntes bärutanför i går f.m. ungefär mellan Karlsö och fasta landet, arbeta i isen — sannolikt var det Klintehamn på hitgående från Idö med post. — På e.m, försvann ångaren ur sigte.

Marmorbrytningen till de fria konsternas akademi i Stockholm som, i bref härifrån, för någon tid sedan nämdes skola börja först i sommar, har allaredan nu tagit sin början, i det en större arbetsstyrka, för fabrikör Lindströms i Visby räkning, för några dagar sedan hitkom och nu är i full gång med att spränga och hugga.

Rapphönsen härute lida nu stor brist på föda till följd af den isskare som de senare dagarne bildats af dels tö- och frysväder. All åker och mark är, som sagdt täckt af skare för att ej säga is. — Derpå ligger ett hårdt snölager, hvilket allt omöjliggör all åtkomst af föda — Iogen bryr sig om att här, som på andra ställen, på något vis omhulda och vårda de stackars huagrande djuren genom att utströ någon mat eller utsättandet af något som helst skydd mot deras fisnder och oväder. Tvärt om! Ty de förföljas rätt ofta af »tjufskyttar»!

Plank hittades för någon tid sedan, som man påstår af en af tjenstemännen å Hoburgs fyr, till ett antal af samma summarum en.
Haru härmed sig rätteligen förhåller vet man ej med säkerhet. — Nog af att den stora rätt vackra plankan ligger uppdragen å refsudden och väntar med första vårdag att få be. öx af »Tullrar» för att vederbörligen bl. behandlad — så framt ej någon dessförinnan »behandlar» henne genom att köras hem, uppläggas på något »lukt» och strö halm öfver, hvilket förfaringssätt förut lär ha’ praktiserats.
Några andra händelser eller nyhater ha vi ej härute på »verldens ände». Alla ha god helsa; godt om mat och snö fins här också — kanske mest af allt annar.
När söndagsmorgonen inträder, taga vi på oss vår bästa »söndagseftermiddagsgåborsrock», gå till kyrkvallen, hvarest vi ställa oss i en skock och invänta der vår omtyckte och vänlige kyrkoherde, hvilken är hygglig nog att i kölden fara bit ut för att predika Guds ord för en åbhörareskara af ibland ej fler än 6 å 7 personer, »ham self», klockaren och orgelnist-skan inberäknade, hvilket är det enda afbrottet i vår dystra ensamhet.

Södra Gotland, 14 Febr.
Helsotillståndet på södra landsbygden är allt annat än godt. Halssjukdomar, hosta och snufva, sviter efter den starkä kölden, ha hemsökt de flesta familjer. Skarlakansfeber har äfven utbrutit i en familj från en sydlig socken, der flera barn lära vara angripna, och der läkare måste ingripa.
Högt stå prisen härute, i denna skogfattiga delen af ön, på ved. Så t. ex. betaltes härdagen å en auktion ända till tretton kronor för en kast furuved, och å de fåtaliga skogseuktionerna springer stundom priset upp en tredjedel kögre, så att nog kan man säga att »vedpinnarne» äro dyra så det förslår, och kölden, ja den blir allt värre och värre.
Från Vamlingbo der entrepenadauktien sistl. lördag bölls å uppförandet at ett nytt magasinshus jämte materialer dertill, meddelas, att uppförandet betingade ett pris at 230 kronor, och att kalk osh trävirket (å hvilket ett skriftligt anbud från Buttle afgifvits, som antogs) betaltes med omkring 450 kronor. Hela kostnaden för bygget beräkna; till cirka 1,000 kronor.

Burgsvik, 14 Febr.
En egendomlig historia omtalas från en socken på söder. Der tjenade nämligen på en bondgård en tjuguårig dräng, välväxt och groflemmad, samt en något äldre flicka, äfven hon af herkulisk kroppsbygnad. En dag för kort tid sedan var husbondefolket borta i något ärende, då de hemmavarande hjonen af en liten anledning kommo i gräl, hvilket kort derpå öfvergick till fullkomligt slagsmål. Under det vilda handgemänget erhöll drängen flera skråmor å ensigte och händer af sin qvinliga motståndsre, hvilken till slut i sitt upphetsade tillstånd bokstafligen tog ungersvennen i sin famn och bar honom bort till en soffa, der hon tämligen hårdhändt nedlade den sprattlande bördan, hvarefter en grundlig kringklappning följde för den stackars drängen. När detta väl var öfverståndet föll det hjeltinnan in att fösa ut kamraten på gården, men han höll sig fast så godt han kunde i soffan. När nu den raska tösen märkte detta, gör hon ett väldigt ryck och se, den splitternya soffan springer sönder så att spillrorna yta omkring, och inom mindre tid än 2 minuter befinner sig drängen, barhufvad och sönderrifven, utanför förstugudörren, hvilken slås i lås bakom honom. Huruvida den utkagtade lyckades eller ens tordes komma in, förrän husbonden kom hem, förmäler historien ej.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Februari 1893
N:r 27

Från landsbygden.

Södra Gotland, 11 Febr.
Mannen, hustrun, grisen och kärestan.
En här bosatt gift f. d. yankee hvilken i det stora landet i vestern troligen hyllat »de sista dagars heliges» äktenskapsteori, inledde för en tid sedan en kärlekshandel med en gift qvinna härstädes, hvars man länge legat dödssjuk och nu i vinter skattat åt förgängelsen, Häromdagen skulle vår yankee slagta en gris, men tyckte då att hans kära famma äfven kunde behöfva en bit, hvarför ban oaktadt sin hustrus kraftiga protester knogade i väg med halfva grisen till sin kära. Efter välförrättadt arbete återvände han hem, men möttes der af sin hustru, som lik en furie, gripen af svartsjukans demon, rasade och öfveröste honom med de kraftigaste tillmälen och för att göra mera eftertryck åt sina moralpredikningar fattade hon sopqvasten och började dermed bearbeta sin otrogne man på de ömmaste ställen på hans fattiga lekamen. Högt skrikande retirerade han till brygghuset hvars dörrar han lyckades rigla. Seende sig nu i säkerhet, hopsamlade han der liggande inelfvor efter grisen och stoppade alltsammans i en säck samt under det hans vredgade hustru sökte spränga ena dörren smög han sig tyst och obemärkt ut genom den andra med säcken på ryggen och så i väg mot sin tillbeddas bostad. Hustrun, som omsider lyckades bända upp dörren, fann buren tom och fågeln flugen åt skogen samt såg hvad som medföljt. Anande allt för väl hvart flykten stälts, skyndade hon efter och kom just lagom att få se sin man jämte börda försvinna genom dörren, som efter honom slogs i lås. Från ett öppnadt vindsfönster såg hon mannen jämte sin rival, hvilken senare öfveröste henne med ovett, hvarefter de bägge kuttrande dufvorna lät höra en segersång förmodligen yankeedoodle.

Vamlingbo, 11 Febr.
Religiösa föredrag ha under nu gångna veckan kållits fyra gånger i härvarande missionskapell af predikant Roos från Småland. Talaren visade sig som framstående andlig predikant. I torsdagsqväll upptogs kollekt till bestridande af predikantens resekostnader, hvilken kollekt uppgick till 10 kronor samt en stor och vacker — guldring, förmodligen skänkt af någon af det täcka könet, kom på detta sätt velat frambringa sin hyllning.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Februari 1893
N:r 25

Från landsbygden.

Vamlingbo, 8 Februari.
Vid i dag härstädes hållen extra kommunalstämma, ha till ledamöter i årets bevillningsberedning utsetts hemmansägarne Nils Olsson Nora och G. Jakobsson Bilds, den senare genom omröstning med 530 fyrk. Närmast i röstetal kom Olof Nilsson Bjerges med 489 fyrk, som blef utsedd till suppleant.

Rapphönsen ha haft en särdeles svår tid att genomgå för att kunna lifnära sig på den frasna marken. Många exemplar ha hittats döda, ibland delvis uppätva af roffåglar. Senast i dag var Eder meddelare m. fl. åsyna vittne till hurusom en rapphöna ifrigt förföljdes af en hök ute på en sädesåker. Många gånger var höken så nära sitt offer, att han nära nog fått borra sina klor i den förskrämda flyktingen men denna senare slant dock lyckligt undan, Plötsligt flyger hönan i sitt snabba lopp direkte i en — gärdesgård med den påföljd att hon ögonblickligen uppgaf andan. Men der som blef lurad på konfekten, det var herr hök som gick förlustig sitt byte denna gång.

Mycket främmande har vår lilla grannsocken Sundra nu erhållit, Från Visby anlände nämligen dit i förgår omkr. 25 st. stenarbetare, hvilka för br H. Lindströms räkning skola börja med marmorbrytningen å Hoburgen. Sedermera lär ytterligare ett sextiotal arbetare hitförväntas, så att nog blir det lif och rörelse i denna tysta »landsända» nu en tid så att det törslår. Flera storartade företag, enligt nutidens fordringar, lära äfven vara i görningen, enligt hvad mig berättats, såsom att en rälsbana skall anläggas från sterbrottsplatsen till Refvikena lilla hamn och landningeplats för nedforslande af stenen, samt att telefonlinien skall utsträckas från Vamlingbo prestgård till öns sydligaste plats Hoburgen, hvilket allt ej ens den m-st fantasirike Sundrebo vågat drömma om för ett par tiotal år tillbaka, Att denna »stenaffär» i ej så liten mån blifver inkomstbringande äfven för de der bosatte skattdragande innevånarne är sjelfklart.

Slädparti var af de unga anordnadt härstädes i söndags eftermiddag. Vid tretiden samlades man vid skolhuset, men till följd af det ruskiga vädret, — som vapnligt snöyra — var deltagarnes antal ringa i förhållande till de anmälda. Var dagen ruskig så blef qvällen så mycket trefligare. Ej en vindfläkt rördes och någon kyla kändes knappt till.
Färden stäldes till Burgsvik, der uppehåll gjordes en stund, hvarefter hemfärden företogs och inträffade i Vamlingbo vid något öfver ejutiden. Man samlades nu kring glasen der skålar druckos och besvarades under angenämt fraterniserande, hvarefter ännu muntration varade till sent på qvällen, då uppbrott skedde och man skildes åt storligen belåtna med sin qväll och tacksamma mot arrangörerna, som tillstält deona välkomna förströelse på den på nöjen så fattiga södra udden.

Källunge, 8 Febr.
Difteri, den hemska gästen, har grymt hemsökt en hemmansägarefamilj härstädes. Inom mindre än 8 dagar ha nämligen i denna sjukdom aflidit famiIjens alla tre barn, en gosse och två flickor, 7, 10 och 12 år gamla.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Februari 1893
N:r 23

Styrelsen

för Gotlands södra härads brandstodsförening har tillerkänt brandskadesrsättning åt landtbrukaren Lars Hansson, Jogenäs i Burs kr. 13:37; fattigvårdsstyrelsen i Vamlingbo 50: — enkan Johanna Bolia, Forsa i Hejde 76: 84: dottern Maria Bolin 85: — hemmansägaren Johan Vahlgren, Bogs i Stånga 54: 75 och kyrkoherden K. Lange i Alfva 24: 50.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Februari 1893
N:r 19

Entreprenadanbud.

För uppförande af ett skolhus i Akebäck af sten under sommaren 1894 kunna af hugade spekulanter anbud ingifvas före den 8 nästkommande Mars till skoll. E. Dahlström i Follingbo, der ritning, åtgångstörslag och kontrakt finnas tillgängliga, med förbehållen rätt för kyrkostämman att antaga eller förkasta blifvande anbud.
Bygnadskomitén.

Genom auktion till den minstbjudande, som förrättas i Vamlingbo skolhus lördagen den 11 nästk. Februari kl. 10 f. m., upplåtes för pastoratets räkning följande reparationsarbete och materialier i prestgårdsbygoaden: diverse snickeri-, murnings- och en mängd måleriarbeten, som verkställes under innevarande sommar; 15 tolffer goltbräder samt 1 tolft 7 alns 10 tums dito.
Vidare meddelag vid auktionen. Pröfningsrätt å afgifna anbuden förbehålles.
Vamlingbo den 31 Januari 1893.
Bygnadskomitén.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Februari 1893
N:r 19

Genom auktion

till den minstbjudande låter Vamlingbo kommun lördagen den 11 västkommande Februari kl. 12 på dagen i skolhuset försälja leveransen af materielier till ett nytt spannmålsmagasin af sten jämte upp förande af detsamma, 40 fot långt, 20 fot bredt och 13 fot bögt under brädtak. Materialier: 14 läster kalk, 17 rior, 4 rifodriogar, 6 -bund, 20. sparrträ och handbjälkar, 8 laktar, 3 tolfter plank och 40 tolfter bräder.
Närmare upplysningar vid auktionen.
Förbehålles pröfningsrätt af gifna anbuden.
Vamlingbo den 24 Januari 1893.
Bygnadskomitén.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Januari 1893
N:r 15

Från landsbygden.

Vamlingbo, 18 Januari.
Från en härstädes i går hållen extra kommunalstämma kan följande förtjena att antecknas: Först kom den så länge omtvistade magasinefrågan före, tvistig i så fall att en del ledamöter ville hafva bort magasinet helt och hållet, en del ville att den skulle qvarligga i kyrkan, ehuru förut är bestämdt genom kyrkostämmobeslut att säden skall utrymmas derifrån innevarande år, och åter en annan del ville bygga nytt magasin, hvilket senare förslag också delvis förut gått igenom. Efter en långvarig och ofta tämligen het diskussion beslöts omsider, beträffande sjelfva grunden för byggandet, att all jordbruksfastighet med undantag af prestgården skulle efter fyrktalet deltaga i upptörandet af nytt magasinshusinstundande sommar (bygnaden skulle vara färdig till 1 Aug. d. å), i enlighet med komiterades förslag. Såväl anskaffavdet af all behöflig material (sten och trä) som ock sjelfva uppförandet af huset skulle utbjudas på entreprenadauktion. För att betäcka kostnaden för det nya bygget beslöto de närvarande (ganska talrika) stämmoledamöterna att hälften skulle genom försäljning af säd ur magaeinet anskaffas, och andra hälften upplånas i pastoratets sparbank på en tid af fem år, hvarunder till -betäckande af ränta och möjlig amortering, årligen omkr. 12 hektoliter säd (hälften råg och hälften korn) från förenämda magasin skulle afyttras.
Härefter företogs val af ombud för kommunen att vid nästa sammanträde med södra häradsrätten utse s. k. vägnämd eller styrelse er enhälligt valdes stämmans ordförande.
Kom derefter fråga före om att till k. m:t bef. i länet ingå med anhållan om nya vägars upptagande till allmänt underhåll, dervid åtskilliga (jag tror fyra eller fem särskilda), särdeles behöfliga vägar inom socknen föreslogos. För att till länsstyrelsen ingifva ansökan i berörda syfte utsågs en komité af fyra personer, näml. ordföranden, kapten Hanson, Bonsarfve, Johan Pettersson, Stenstu och Hans Jakobsson Austre, hvilka med det första skulle vidtaga åtgärder i detta afseende.

Norra Gotland 21 Jan.
»Ett Herrans väder» rådde här i förra veckan. Snöyra, den intensivaste man kan minnas och köld att man åtminstone denna månad, näppeligen sett maken. Det lägsta termometern visat var i onsdags afton, då kl. 7 var ej mindre än 24 grader kallt. Våra landtbor ha haft ett horribelt arbete med att hålla vägarne öppna. Dermed börjades tisdags eftermiddag förra veckan och först i tisdags middag denna vecka blef vägen så i ordning, att man kunde) sätta snöplog på den. Först hade man naturligtvis fått kasta, ibland ett par hundra meter öfver »famnshöga» drifvor, 6 meters bredd och så fasta, att de ibland buro en häst och alltid menniskor.
Bivägar ha måst tagas, och tacka Gud, det har hjelpt. I torsdags e, m. började kastningen igen, och dermed har man bållit på tills »skrifvande stund». Qviorna till gårdarna har man ej haft tid att röra ännu.
En liten skuld till detta eviga snökastningaarbete har man nog sjelf, Om ock ej det ginge an, att fullt taga bort gärdesgårdarna längs vägen borde man åtminstone sätta ned dem i ett gräft dike. Somliga ha gräft diken och satt tunnor i dem i st. svår väg kanten och der har man sluppit ifrån med blott plöjning.
Idag är mindre drifis synlig sättande längs kusten.

Potatisen har frusit litet hvarstädes, Somliga har förlorat hela sitt förråd. — Då i allmänhet fjorårets skörd af denna rotfrukt var klen, blir skadan stor ej blott för ägarne utan äfven för dem, som nödgas köpa, genom höjdt pris på denna nödvändighetsprodukt.

Södra Gotland, 19 Januari.
Ovanlig fångst. En fiskare från Hamra som härom dagen kom ned till stranden till sina på landbacken till torkning utsträckta ryssjor, fann i den ena ea fångst af — nio stycken rapphöns, ännu lefvande. De arma djuren hade troligen velat söka skydd för den bistra kölden och dervid råkat i fällan. Hura länge de varit instängda är ovisst alldenstund mannen ej på en längre tid sett åt sina fiskredskap, men att döma af deras högat medtagna tillstånd torde det varit flera dagar. Gladt begagnade de sig af den skänkta friheten.
Apropå rapphönsen, så är kampen för tillvaron bård för dessa i denna tid af snö och köld, Dagligen synes å hvarje rågsådd åker, någon eller några flockar arbeta att genomtränga det djupa och hårda snötäcket för att skaffa sig föda, men med klent resultat, hvarför de ock begärligt uppsöka den till dem af någon ömmande person utstälda födan.

Egendomlig sjukdomsorsak. Ett svinkreatur sjuknade för några dagar sedan och kunde ej förmås att intaga någon föda, hvarför det måste nedslagtas. Det befans då att djuret sväljt ea större nål af messingsråd, hvilken fastnat i tarmarne och vållat sjukdomen.

Isbelagdt så långt ögat kan nå är hafvet här utanför på östra kusten.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 25 Januari 1893
N:r 14

Kronouppbörden

för året äger rum i norra fögderiet:
Januari 30 kl. 9 f. m. med Vänge pastorat i Bjerges jernvägsstationshus; 31 kl. 9 f. m. med Sjonhem pastorat dersammastädes;
Febrnari 1 kl. 9 f. m. med Östergarns pastorat vid Kräklings i Kräklingbo; 2 kl. 9 tf, m,. med Norrlanda svcken och Kräklingbo pastorat dersammastädes; 3 kl. 9 f. m. med Dalhem pasterst i Dalhem skolhus; 4 kl. 10 f. m. med Visby norra landsförsamling och Endre pastorat å kronofogdekontoret; 6 kl. 10 f. m. med Barlingbo pastorat dersammastädes; 7 kl. 10 f. m. med Roma pastorat dersammastädes; 8 kl. 10 f. m. med Follingbo pastorat tersammastädes; 9 kl. 10 f. m. med Fole pastorat dersammastädes; 10 kl. 10 f. m. med Veskinde pastorat dersammastädes; 11 kl. 10 f. m, med Martebo pastorat dersammastädes; 18 kl. 10 f. m. med Stenkyrka socken dersammastädee; 14 kl. 10 f. m. med Hörsne pestorat dersammastädes; 16 kl. 10 f. m. med Tingstäde socken vid Myrväller; 17 kl. 9 f. m. med Hangvar pastorat hos M.
Osterman, Snäckere; 18 kl. 9 f. m. med Lärbro socken bos handlanden H. Hägvall, Storunge; 20 kl. 9 f. m. med Fårö pastorat hos fru Sandström, Fårösund; 21 kl. 9 f. m. med Rute pastorat dersammastädes; 22 kl. 10 f. m, med Helvig socken vid Norrgårda; 23 kl. 9 f. m, med Boge och Gothem socknar i värdshuset vid Slitehamn; 24 kl. 9 f. m. med Othem socken dersammastädee; 25 kl. 9 f. m. år Källunge och Hejnum pastorater vid Gute;
Mars 3 kl. 10 f. m. med arrendatorerne af kronans domäner å kronofogdekontoret.

I södra fögderiet:
Februari 3 kl. 8 f. m. med Garda och Alskoga pastorater i Etelhems skolhus; 4 kl. 9 f. m. med Närs pastorat i Närs skolhus; 6 kl. 9 f. m. med Burs pastorat i Rone skolhus å hamnen; 7 kl. 9 f. m. med Rone pastorat å samma ställe; 8 kl. 9 f. m, med Hafdhems och Hablingbo socknar i Hafdhema skolhus; 9 kl. 9 f. m. med Öja pastorat och Fide socken i Öja sockens skolhus å Burgsvik; 10 kl. 9 f. m. med Vamlingbo pastorat i Vamlingbo skolhus; 11 kl. 9 f. m. med Grötlingbo och Näs socknar i Grötlingbo skolhus; 17 kl. 9 f. m. med Levide pastorat samt Fardhems och Löjsta socknar; 18 kl. 9 f. m. med Ejsta pastorat och Silte socken; 20 kl. 9 f. m. med Alfva pastorat och Linde socken, alla å Burge gästgifvaregård; 21 kl. 9 f. m. med Klinte pastorat i Klinte sockens skolbus å hamnen; 22 kl. 9 f. m. med Hejde pastorat i Hejde skolhus; 23 kl. 8 f. m. med Sanda pastorat i Sanda skolhus; 24 kl. 9 f. m. med Eskelhems pastorat i Eskelhems skolhus; 25 kl. 9 f. m. med Stenkumla pastorat i Stenkumla skolhus; 28 kl. 1/210 f. m. med Vall och Atlingbo pastorater i Vall skolhus;
Mars 15 kl. 5 e, m. med Visby södra landsförsamling och arrendatorerne af kronans domäner å södra kronofogdekontoret.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 18 Januari 1893
N:r 10

Från landsbygden.

Vestra Gotland, 11 Jan.
Huru man skor en stadig häst, så att han aldrig gör något motstånd mera. En ung hemmansägare i en socken på vestra Gotland skulle: häromdagen sko en unghäst för första gången. Att vända sig till en hofslagare kom naturligt icke i fråga, utan med tillhjelp af goda vänner och trogna grannar skulle husbonden verkställa det kinkiga arbetet. Hästen, en riktig sprakfåle för resten, ville dock ej med godo öfverlemna sina fortkomstledamöter i plågoåndarnes våld, utan gjorde det häftigaste motstånd genom att antingen slå bakut eller lägga sig och slet derunder at två grimskaft af jern, För att hindra honom från att kasta sig kull, fastgjorde man nu hästens hufvud med ett par tömmar vid en bjelke i taket, men det halp icke, han vräkte sig ändå och höll på att strypa sig, hvarför man med en yxa måste kapa tömmarne. Ännu ett medel — ett riktigt radikalmedel — försöktes man fastgjorde djurets hals orörligt vid takbjälken med en ketting, den skulle nog hålla menade man, Och höll gjorde den, ty när hästen nu som förut sökte kasta sig kull, bröt han helt enkelt nacken af sig.
Ägaren gör en förlust af 2—300 kronor, men borde han slippa dermed månne? Att hänga hästar är nog icke nyaste metoden för hästslagt utan torde vara belagdt med några kronors böter.

Vamlingbo Januari.
Barnfest var sistl. Trettondedagsafton anordnad i härvarande missionshus. Oaktadt det svåra väglaget och kölden hade omkring ett sextiotal barn infunnit sig till denna för de små så glädjerika fest. En väldig julgran prunkade i salen, som med sina många skimrande ljus och »läckerheter» för de små utgjorde deras förtjusning. För öfrigt var det rymliga huset fullproppadt af äldre personer, som dels af- åstundan efter uppbyggelse, dels af nyfikenhet hade församlat sig. Efter omväxlande tal, sång och god orgelmusik bjödos de små på kaffa med dopp, hvarpå de till minna af festen erhöllo hvar sin bok »Kring granen och brasan» m, m, under det att de som fyldt tretton år flogo hvar sin bibel. Omsider plundrades granen på sina skatter, hvaraf de glädjeyra småttingarne fingo sin del, under det att frid och förnöjsamhet strålada ur deras blickar och anleten.

För kort tid sedan omtalades i denna tidning, att en person härifrån afskickat per post en penningsumma till Kalmar, som enligt underrärtelse derifrån icke framkommit. Nu har emellertid till parsonen ifråga ingått underrättelse att adressaten (en fabrikefirma) verkligen emottagit pengarne, men förbisett att bokföra summan. Deraf detta antegande att pengarne förkommit på vägen.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 14 Januari 1893
N:r 8