Från landsbygden.

Vamlingbo, 22 Mars.
»Låtom oss skiljas» Så lyder i kortket den sats som står på dagordningen för härvarande baptist- och s. k. frireligiösa samfanden. Allt sedan det (i hufvudsak af Valdenströmmarne) uppförda s. k. missionshuset blef uppbygdt, hafva de bägge samfuaden i broderlig endrägt och kärlek »delat ljuft och ledt» ifråga om lokal för sina sammankomster, men ou tyckes en annan vind börja blåsa, som fört baptisterna derhän att de beslutat bygga eget kapell, och detta i närheten af — missionsbuset. Det finnes många som påstå att sjelfva grunden till skilsmessan hufvudsakligast skulle bestå deruti att några af ena eamfundet »nyväckta» medlemmar öfvergått till det andra samfundet och tvärtom, hvilket naturligtvis väckt afund och hat. Det ofvannämda kapellet kommer att uppföras med det första, enligt hvad Eder meddelare hört.

Äter berättas. om ett olycksfall bland kreatur som inträffat i denna vecka här på söder. Då en ung landtbrukare på morgonen kom i stallet för att fodra sina hästar, slet ett sto sig löst, ryckande med sig foderkrubban och sprang ut på gården genom den öppna dörrep, uti hvilken krubban fastnade dervid djaret störtade omkull, för att dock ögonblicket derpå åter resa sig från hindret. Efter några hopp stöp åter det ystra djuret, denna gång för att ej mera resa sig, ty under fallet afbröts högra frambenet nedom knäet och ägaren, hade ej annat än att tillkalla hjelp för att släpa djuret in, hvarpå det måste nedslagtas, till stor förlust för mannen, enär han uraktlåtit att försäkra djuret.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 24 Mars 1894
N:r 46

Visitationer

komma under året att af biskopen hållas inom norra kontraktet i Hangvar (jämte installation), Fårö och Lärbro; inom Medelkontraktet i Vänge, Hejde (jämte installation), och Klinte; inom Södra kontraktet i Ejsta (jämte installation), Öja och Vamlingbo.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 2 Mars 1894
N:r 32

Från landsbygden.

Fide, 26 Februari.
Den på dagordningen här inom socknen stående frågan, är det nu pågående laga skiftet. Det har gått rätt raskt undan, tack vare der goda väderleken på senhösten, som gjorde att mätningen och graderingen hann afslutas. På det senaste sammanträdet; var det fråga om häfdförteckningen, d. v. s. om allt var rätt upptaget, samt om alla undan tag, som kunde komma i fråga. På sistone kom ock i fråga att skiftesdelägarne skulle yttra sin mening, hvar de ville hafva sina skiften förlagda, och somliga voro rätt belåtna, när de utan protester från vederbörandes gida, fingo anamma de bästa bitarne, Måtte de bara bli lika nöjda när de sedan, i slutet af nästa månad tror jag, få se sina planer på kartan.

Väderleken har nu en tid bortåt varit någorlunda öfverensstämmande med årstidens tordringar, d. v. s. kallt, så att det har blifvit litet käle i jorden; men snö bar varit sällsynt att få se. I dag snöar det dock rätt duktigt.

En ko, som får två kalfvar, hör nog inte till det alldagliga. Häromdagen, öfverraskade dock en dylik sin ägare med ett par välskapade och krya exemplar.

Sundre, 27 Febr.
Vårtecken ha vi många härute i det sydligaste sudret, ty länge ha vi haft barjord med tämligen mildt klimat och sedan 14 dagar tillbaka ha här passerat större och mindre ångare, ibland i flottor om 6 till 8 stycken, de flesta kommande öster ifrån »with full speed» med kurs på sundet. Af segelskutor ha vi deremot ej sett en enda.

Starens, den efterlängtade käre sångarens ankomst hit är ju också ett tvärsäkert vårtecken.
På tal om staren, har en hans vän och beskyddare, boende här i socknen, låtit å olika odalgårdar uppsätta ett 50-tal hålkar förutom de 75—100 st. som han uppsatt kring sin bostad. Ett bevis på hans välvilja mot den pyttige och sällsksplige sångaren, som manar oss lite hvar till eftertöljd.

»Ett guldland dock det är». För de »midlandsinfödingar», som t. ex. från det natursköna Dalhem, Hörsne etc. om sommaren hedra oss Sundrebor med en visit i löfprydda häckar, ter vårt lilla Sundre sig nog ganska Sibiriskt och öde. Inte ett träd, eller en grön buske. Endast sten, sten och åter sten å en stor, ofantlig öde slätt med lite förbränd alf å den öfverallt i dagen stickande hällen. Ja, så ungefär, tycker den resande, Men, Sundre har nog sina små eden ändå. »Det maa de vaere rolig for, Far» ty just af dessa stenmassor förtjena vi pengar! Vid fabrikör Lindströms storartade stenhuggeri å Hoburgen gå de flesta af sockenboarna och arbeta — så många som möjligen kunna komma från hemmet så äro de der — ja, man går ibland »man ur huse» i det att karlarna arbeta i huggeriet och »kjoltygen» köra den huggna stenen, Pengar tjenas i hvarjs hem; dels genom arbete i brotten, dels genom körning för desamma och dels genom försäljning af föda åt de många arbetarna. Ja, tack vare hr Lindström, stå vi oss mangrant bra. Han har realiserat den gamla sagan att å Hoburgen skulle finnas en skattkammare — och den har han nu öppnat åt oss.

Vamlingbo, 27 Febr.
Af intresse för Gotl. Allehandas läsare torde det kanske vara att få höra något om öns sydligaste sparbanksverksamhet under förlidet år. Ur den i dagarne af revisorerna afgifna berättelsen tager jag mig derför friheten anföra följande: Behållningen från år 1892 utgjordes af 449 insättares tillgodobafvande med kronor 77,358 och bankens egen fond med kronor 5,949. Under året ha medel insatte till ett belopp af kr. 8,142. Årsräntorna för insättarne utgjorde kr. 3,095 och sparbankens årsvinst kr. 1,079 eller tillsammans kronor 95,626. Se vi på motsatta kontot fiona vi att under året äro uttagna kronor 8,625, att utgifterna under samma tid varit kr. 291 samt att behålningen till 1894 utgöres at 429 insättares tillgodohafvande med kronor 79,972 och bankens fond kr. 6,737.

Vedpinnarne äro väldigt dyra härute i sudret. Vid en skogsauktion häromdagen betingade t. o. m. ett lass stockved ända till 8 till 10 kr. säges det.

Vamlingbo pastorats kratursförsäkringsförening har i dag haft sitt ordinarie årssammanträde under ordförandeskap af Nils Olsson, Nora. Af revisionsberättelsen framgick, att under år 1893 kreatur varit i föreningen försäkrade till ett belopp at kr. 63,000. Under samma tid har för olycksfall utbetalts 155 kr. och åt biträden vid sjukdomsfall 9 kronor. Ingen extra uppbörd har under året förekommit. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen och räkenskapsföraren.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Februari 1894
N:r 32

Till kyrkoherde

i Hörsne med Bara pastorat valdes igår innehafvaren af andra förslagsrummet pastoratsadjunkten i Katarina församling i Stockholm Sigge Jacobsson med 1,562 röster. Innehafvaren af tredje rummet komminister K. Havrén i Ardre erhöll 1,275 röster. Kyrkoherde Kullin i Wamlingbo, som stod först å förslaget, erhöll ingen röst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Februari 1894
N:r 27

Från landsbygden.

Wamlingbo, 3 Febr.
Från extra kommunalstämman i går anteckna vi att till hufvudman i pastoratets sparbank valdes hemmansägaren Olof Nilsson i Bjerges. Till ombud för socknens väghållningsskyldige vid sammanträde 13 innevarande månad å Skogs, utsågos stämmans ordtörande, samt kapten H. L. Hansson i Bonsarfve. Ledamöter i årets bevillningsberedning bletvo hemmansägaren N. L. Olson i Nora och Oskar Hansson i Bonsarfve, suppleant Olof Kristianson Gervalds.

Postföringen å lisien Wamlingbo—Burgsvik en gång i veckan har af förutvarande postföraren Daniel Hansson i Sigfride öfvertagits äfven för innevarande år emot ett arvode af 30 kronor.

Olycksfall bland kreaturen förekomma rätt ofta härute i socknarne, så att de små försäkringsföreningarna få rätt dryga ersättningsbelopp att uttaxera af sina delägare. För ett par dagar sedan dog helt hastigt, utan någon nämnvärd föregående sjukdom, en häst tillhörig kyrkoherde Kullin. Djuret var försäkradt i vår förening, så att ägaren blott obetydligt drabbas af förlusten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Februari 1894
N:r 19

Från landsbygden.

Nordöstra kusten, 23 Jan.
Ofog och öfvervåld. Stor rädsla är rådande här i trakten af Bäl och omnejd allt sedan skjutsen från Tibbles i Hejdeby blef öfverfallen, såsom förut omtalats. Flera nya uppträden hatva ägt rum; troligen af samma personer. En skjuts på väg trån Visby till Gute i Bäl upphanns på vägen dit af några personer, som anropade skjutsbonden; då denne höll, frågade landsvägsriddarne om skjutsen skulle till Gute och denna fråga besvarades af körsvennen med ja. Då kunna vi väl få skjute, lär svaret ljudit med mycket råa tillmälen. Emellertid var mannen slug nog att ej direkt neka, då han anade, med hvilka ban bade att göra. Han svarade: Det kan bli skjufs bara jag kommer utför; jag skall in här ett litet ärende; gå före så upphinver jag er snart. Nu begåfvo de sig af före; när de kommit ett stycke bort, körde mannen efter och tog en stör med sig i åkdonet. För att ej komma i vidare krångel med karlarne skulle vägen tagas åt ett annat håll; detta märkte emellertid dessa och satte efter så fort ske kunde. En af dem lyckades äfven komma fatt skjutsen och höll just på att klifva upp i åkdonet, då körsvennen fattade den medförda stören och med alla krafter tilldelade honom: ett slag i hufvudet så att han föll ned från åkdonet och blef liggande medvetslös å vägen. Ursinninge försökte nu de andra, som sågo sin kamrats öde, att upphinna skjuteen; de uppaloao alla sina krafter men utan resultat. Såvida man få tro ryktet, lära de ha sprungit efter med uppfälda knifvar.
En kvinna, som häromdagen passerat i Bältrakten, lära tre stycken karlar, troligen samma nidingar, på det grufligaste sätt våldtagit och misshandlat.

Burgsvik, 25 Januari.
För ett ganska hotande olyckstillbud var postföraren å linien Hemse—Burgsvik utsatt en natt i förra veckan då ban var stadd på resa åt Hemse, medhafvande post, i det att hästarne blefvo skrämda af några från ett dansgillo hemvändande ynglingar, och satte af i sken, då tistelstången först bräcktes, hvarefter vagnen for i diket och välte, dervid postväskarne och öfriga föremål flögo hit och dit. Lyckligtvis framilade i detta ögonblick en ung rådig man som fattade tag i hästarnes remtyg, och med tillhjelp af den i tömmarna släpande körsvennen, postföraren, hejdade de skrämda djuren. Posten och de öf riga sakerna jämte spillroroa af den betydligt ramponerade vagnen hopplockades nu och inpraktiserades i en närbelägen bondgård, der ny vagn erhölls till låns, hvarpå den så ofrivilligt afbrutna resan omsider kunde for:sättas, En på skjutsen åkande person erhöll vid vagpens kullerbytta i diket några kontusioner i hafvud och på kropp. För öfrigt aflopp alltsammans med blotta förskräckelsen.

Helsgotillständet är fortfarande allt annat än godt här på södra landsbygden. Otaliga fall af infinensa m. fl. sjukdomar förekomma, hvaribland många med dödlig påföljd. Ett exempal må bär anföras. Sistlidne gårdag afled i Hamra en 25-årig hemmansägare, som en kort tid varit bårdt angripen. De öfriga medlemmarne i familjen, utom hans sedan tre månader tillbaka blifna unga hustru, äro fgamtliga sängliggande, hvadan främmande personers hjelp måste anlitas för att sköta och vårda kreaturen.

Blekingelaxfiskarena börja uu anlända, Häromdagen styrde en laxbåt österut förbi Faludden.

Södra Gotland, 25 Jan.
Vådaskott eller vårdslös handtering af skjutvapen. I söndags morgse skulle en yngre landtbrukare från Vamlingbo på jagt och skulle derför före utgåendet se om sitt vapen, en enkel centralbakladdare. Men som bössan ej på en längre tid varit begagnad, var den alldeles tillrostad och hvad som var värst var att tändstiftet, som har sin bana genom slutstycket, hade så rostat fast att det var omöjligt att få att löpa. Då det i sin intryckta ställning bindrade slutstycket och med det hanen att falla ned för patronen och det genom bultning ej kunde fås tillbaka, isatte han en skarpladdad patron samt slog med en hammare på slutstycksgrenen med den påföljd att skottet brann af, — och kastar upp slutstycket samt går tillbaka samma väg hvar ifrån det var isatt, rakt in i ansigtet & skytten. Haglen med förladdning gingo lyckligtvis rätta vägen, men patronen och krutet åt motsatta hållet. Som ett minne af denna profekjutning fick mannen, förutom att hår och hufvudbonad, sveddes äfven ansigtet öfversålladt med blåsvarta prickar. Med denna besynnerliga tatnering, torde mannen få dragas, om ej för alltid, dock för en längre tid.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 26 Januari 1894
N:r 13

Från landsbygden.

Fardhem, 12 Jan.
Nyckelbenet bräckt, två refben afbrutna samt nedre leden å ena foten sönderbruten fick häromdagen ynglingen Karl Medbom Kvie i Fardhem, då de hästar han körde kommo i sken och lasset (sågtimmer) gick öfver honom. Han vårdas i hemmet, sedan tillkallad läkare anlagt nödiga förband.

Ganska sjukligt är det f. n. på mellersta Gotland. Influensa och lunginflammation förekomma, äfvenså fall af hjerninflamation. Difteri och fall af nervfeber lära äfven förekomma.

Lif och rörelse har det varit å Mästermyr de senaste dagarne, då flera hundrade stackar med myrfoder å isen körts i land. Priset å sådant foder har i år stält sig till omkring 10 kr. för par- och 5 kr. för enbetshäck.

Wamlingbo, å. 13 Jan. 1894.
Att skenande hästar ibland kunna illa skada sig sjelfva. gafs ett nytt beyis på i torsdags, då ett par tillhöriga landtbrukaren Olsson å Nora härstädes satte at i sken. Genast i början afbröts tistelstången, och huru stumparne af densamma slogo mellan benen på hästarne ramlade dessa ikull öfver hvarandra då den ena, eit sto, afbröt ena frambenet, hvarför det måste nedsagtas, Det var försäkradt i pastoratets kreatursföreningebolag för 250 kr.

En rigtig hundpest har utbrutit härstädes till stor fromma för får och harar. Den ena hunden efter den andra försvinner från de lefvandes antal eller undflyr döden till andra socknar. Epedemiens härd är väl närmast att söka i den höga hundskatten, som är åsatt för innevarande år. Hundskattemedeln beslötogs skulle användas till inrättande af ett lånebibliotek, men få vi ej mera böcker än hundskatten gifver oss medel, till få vi laga om med lektyr.

Ånger. För några år tillbaka höll en här bekant lekman en bönesammankomst på en bondgård. Vid detta tillfälle hade några vilda sällar infunnit sig i akt och mening att riktigt kringklappa predikanten, sedan predikan slutats och han begaf sig ifrån platsen.
Lyckligtvis blef predikanatens dräng, som äfvar med, i tillfälle att få nys om sammansvärjningen, hvilket hade till följd att han vidtalade en sin bekant, som omsider förmådde afstyra den beslutade våldsbragden. Händelsen gom predikanten sedan fick veta af sin dräng hade nu fallit i glömska hos honom till häromsistens sjelfva anstiftaren af det ej fullbordade dådet en qväll vid en bönesammankomst gick fram till vår predikant och erkände sitt uppsåt samt bad om förlåtelse, ty han hade nu fått syn på att han handlat orätt. Naturligtvis fick han förlåtelse för det brott han tänkt begå, och nu är han äfven en framstående predikant. Så kunna tiderna förändra sig!

Hufvudmännen i Vamlingbo pastorats sparbank ha nu haft sammanträde dervid till styrelse uteågos: Skolläraren P. Svellingsson, Hemmansägarne Zakris Johansson i Storms, Lars Olsson i Petsarfve, Lars Lyberg i Austre, Lars Nilsson i Simunde, N. Vestergren i Jufves och N. Luckander i Vestergården, Till revisorer utsågos Hemmansägaren Olof Nilsson i Bjerger, Johan Petterson i Stenstu och Alfred Johansson i Vestergården.
Ersättning tillerkändes såväl styrelseledamöter som revisorer.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 15 Januari 1894
N:r 7

Från landsbygden.

Boge, 2 Januari.
En angenäm öfverraskning bereddes socknens i går till ottepredikan talrikt församlade menighet, då den genom de öppnade tempelportarne inträdde i den till det yttre nyrenoverade och nu rikt upplysta kyrkan, Det eljest i och. för sig prydliga altaret hade nämligen iklädts en högtidlig skrud, bestående af en ny altarduk med dertill hörande af nytt silkesplysch med silfverbrokad utsiradt antipendium.
Hvarifrån har väl detta kommit, sporde sig undrande en hvar, enär kostnaden för den pyligen uppförde tornbygnaden för närvarande omöjliggjert en sådan uppoffring. Jo, inom socknen verkar för närvarande en förening, som under namnet af Boge syförening under ett sextal af år gjort sig känd för sin nitiska verksamhet, och som nu öfverraskade församlingen med denna storartade göfva. Denna är dock ej en enastående produkt af flitiga och sparsamma händer, i det att den för några dagar sedan till vår allmänt afhållne och aktade kyrkoherde öfverlemnade ett belopp af 50 kr., i ändamål att i någon mån söka såväl skingra okunnighetens mörker bland ett hedniskt folk som ock att meddela ett tröstens ord åt kringirrande sjöfarande.
Högtidligheten ökades gerom afsjungandet af en utaf Davids härliga psalmer med orgelakompanjemang, hvilket presterades af socknens svart 30-åriga sångförening.

Södra Gotland, 4 Jan.
För att lasta marmor från Lindströmska brottet å Hoburgen inkom i natt till Burgsvik ångtartyget Visborg. Med en otalig mängd skjutsar har stenen forslats den en och en halt mil långa vägen, dertill början gjordes i lördags förra vecken och har allt aedan dess fortfarit hvarje arbetsdag.

Litet spökeri, hade ofvanskrifne marmorKörning framkallat hvilket ses af följande:
I fredags förra veckan på qvällen hade en bonde från Vamlingbo hämtat ett lass marmor vid Hoburgen för att följande morgon fortsätta till Burgsvik. Kommer i skogen mellen Vamlingbo och Sundre för att låta djuren pusta, så i detsamma en man kommer gående en byväg rakt på landsvägen. I det becksvarta mörkret såg han ingenting förr än han var blott en femtio fot från landsvägen, då han varsnade skjutsen. Men hurudan tedde sig den då för vandrarens mörkrädda blickar? Jo! marmorblocken som voro utlagda på sidorna långs skjuten sågo ljusa ut och spelade i hans förskräckta isbillnipg fram skepnaden af en — likvagn. Nu greps mannen af panisk förskräckelse och frammumlade ett »far i frid», Men då »likvagnen» det oaktadt ej ville ge sig i väg började han läsa högt en mängd böner och bibelspråk samt uppstämde till slut en aftoppsalm. Nu kunde skjutsbonden ej längre tygla sig utan utbrast i ett gapskratt då den spökrädde igenkände i den skrattande en gårdekarl. Tablå!

Gotlands Allehanda
Fredagen den 5 Januari 1894
N:r 2

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 Dec 1893:
Gothems socken: födda 13 (10 m. 3 qv.), döda 17 (12 m, 5 qv.), inflyttade 15(6 m. 9 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 4 par, folkmängd 31 Dec. 639, minskning 13, äldste lefvande 90 år.

Norrlanda socksn: födda 10 (3 m. 7 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 27 (12 m, 15 qv.), utfyttade 14 (6 m. 8 qv.), vigde 3 par, folkmängd 305, ökning 8 (7 m. 1 qv.), äldste lefvande 91 år.

Stenkyrka: födda 14 (5 m. 9 qv.), döda 15 (9 m, 6 qv.), inflyttade 33 (13 m. 20 qv.), utflyttade 47 (21 m, 26 qv.), vigde 3 par, folkmängd 790, minskning 15.

Tingstäde: födda 8 (2 m. 6 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttada 43 (20 m. 23 qv.), utflyttada 40 (17 m. 23 qv.), vigde 2 par, folkmängd 472, ökning 5.

Ejsta: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 13 (7 m. 6 qv.), inflyttade 32 (23 m. 9 qv.), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 7 par, folkmängd 593, minskning 5.

Sproge: födde 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 292 (11 m. 11 qv.), folkmängd 346, minskning 13.

Othem: födda 23 (11 m. 12 qv.), döda 24 (13 m. 11 qv.) inflyttade 89 (41 m. 48 qv.), utflyttale 104 (44 m. 60 qv.), vigde 5 par, folkmängd 1040, minskning 16.

Boge: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 7 (3 m. 4 qv.), inflyttade 20 (9 m, 11 qv.), utflyttade 28 (13 m. 15 qv.), folkmängd 454, minskning 9.

Sanda: födda 15 (13 m. 2 qv.), döda 14 (6 m. 8 qv:), inflyttade 42, utflyttade 50, vigde 7 par, folkmängd 815, minskning 7.

Mästerby: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 27, utflyttade 22, vigde 3 par, folkmängd 383, ökning 2.

Vestergarn: födda 9 (2 m. 7 qv.). döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24, utflyttade 29, vigde 3 par, folkmängd 327, minskning 92.

Eskelhem: födda 16 (8 m. 8 qv.), döda 16 9 m. 7 qv.), inflyttade 34 (16 m. 18 qv.), utflyttade 45 (24 m. 21 qv.), vigde 5 par, folkmängd 708, minskning 11.

Tofta: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 13 (4 m. 9 qv.), inflyttade 26 (13 m. 13 qv.), utflyttade 36 (18 m. 18 qv.), vigde 5 par, folkmängd 700, minskning 8.

Stenkumla: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 15 (9 m. 6 q.), inflyttade 40 (17 m. 23 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 431, minskning 8.

Träkumla: födda 8 (4 män 4 qv.), döda 2 qv., inflyttade 14 (10 m. 4 qv.), utflyttade 18 (5 m. 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 210, ökning 2.

Vesterhejde: födda 4 qv., döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 42 (15 m. 27 qv.), utflyttade 57 (22 m. 35 qv.), vigde 4 par, folkmängd 456, minskning 22.

Lärbro: födda 32 (15 m. 17 qv.), döda 23 (12 m. 11 qv.), inflyttade 77 (38 m. 39 qv.), utflyttade 90 (44 m. 46 qv.), vigde 11 par, folkmängd 1292, minskning 4.

Hellvi: födda 10 (6 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 29 (13 m. 16 qv.), utflyttade 23 (11 m. 12 qv.), folkmängd 447, ökning 7.

Rone: födde 27 (11 m. 16 qv.), döda 19 (12 m. 7 qv.), inflyttade 58 (23 m. 35 qv.), utflyttade 77 (31 m. 46 qv.), vigde 4 par, folkmängd 1025, minskning 11.

Eke: födda 6 (4 m. 2 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 15 (7 m. 8 qv.), utflyttade 13 (4 m. 9 qv.), vigde 4 par, folkmängd 243, ökning 2.

Sjonhem: födda 4, döda 4, inflyttade 48, utflyttade 25, vigde 3 par, folkmängd 341, ökning 23.

Viklau: födda 7, döda 2, inflyttade 14, utflyttade 13, vigde 2 par, folkmängd 210 ökning 6.

Grötlingbo: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 17 (5 m. 12 qv.), inflyttade 23 (11 m. 12 qv.), utflyttade 18 (9 m. 9 qv.), folkmängd 617, minskning 6.

Fide: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 14 (10 4 qv.), inflyttade 12 (5 m. 7 qv.), utflyttade 7 (4 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 316, minskning 6.

Öja: födda 22 (17 m. 5 qv.), döda 16 (11 m. 5 qv.), inflyttade 43 (20 m. 23 qv.), utflyttade 56 (27 m. 29 qv.), vigde 2 par, folkmängd 890, minskning 7.

Hamra: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 8 (6 m. 2 qv.), inflyttade 13 (11 m. 2 qv.), utflyttade 8 (7 m. 1 qv.), vigde 2 par, folkmängd 361, ökning 4.

Barlingbo: födda 7 (3 m. 4 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 87 (39 m. 48 qv.), utflyttade 79 (29 m. 50 qv), vigde 3 par, folkmängd 361, ökning 11.

Ekeby: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 7 (4 m, 3 qv.), inflyttade 21 (10 m. 11 qv.), utflyttade 19 (11 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 267, ökning 2.

Östergarn: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 10 (4 m. 6 qv.), inflyttade 21 (8 m. 13 qv.), utflyttade 25 (12 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmärgd 676, minskning 3.

Gammalgarn: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 ( m. 2 qv.), inflyttade 22 m. 10 qv.), utflyttade 28 (11 m. 17 qv.), vigde 3 par, folkmängd 462, minskning 10.

Ardre: födda 10 (8 m. 2 qv.), döda 15 (4 m. 11 qv.), inflyttade 29 (14 m. 15 qv.) utflyttade 30 (10 m. 20 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 6.

Hafdhem: földa 8 (4 m. 4 qv.), döda 17 (9 m. 8 qv.), inflyttade 39 (19 m. 20 qv.), utflyttade 29 (14 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 669, ökning 1.

Näs: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 14 (6 m. 8 qv.), utflyttade 9 (5 m. 4 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, ökning 5.

Garda: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 24 (7 m, 17 qv.), utflyttade 25 (10 m. 15 qv.), vigde 3 par, folkmängd 454, minskning 2.

Etelhem: födda 14 (9 m. 5 qv.), döda 5 (2 m. 3 qv.), inflyttade 55 (22 m. 33 qv.), utflyttade 42 (23 m. 19 qv.) vigde 1 par, folkmängd 523, ökning 22.

Vänge: födda 13 (7 m. 6 qv.), döda 10 (8 m. 2 qv.), inflyttade 53 (23 m. 30 q.), utflyttade 31 (12 m, 19 qv.), vigde 1 par, folkmängd 564, ökning 25.

Buttle: födda 8 (5 m. 3 qv.), döda 11 (7 m. 4 qv.), inflyttade 18 (8 m. 10 qv.), utflyttade 23 (11 m, 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 341, minskning 8.

Guldrupe: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 11 (3 m. 8 qv.), inflyttade 14 (7 m. 7 qv.), utflyttade 12 (4 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 273, minskning 4.

Atlingbo: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 7 (8 m. 4 qv,), inflyttade 23 (12 m. 11 qv.), utflyttade 16 (8 m. 8 qv.), vigde 2 par, folkmängd 218, ökning 3.

Alfva: födda 9 (6 m, 3 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 43 (18 m. 25 qv.), utflyttade 55 (22 m. 83 qv.), vigde 3 par, folkmängd 497, minskning 6.

Hemse: födda 30 (14 m. 16 qv.), döda 9 6 m. 3 qv.), inflyttade 67 (28 m. 39 qv.), (afflyttade 48 (20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 693, ökning 40.

När: födda 25 (8 m. 17 qv.), döda 25 (9 m. 16 qv.), inflyttade 32 (20 m. 12 qv.), utflyttade 36 (19 m. 17 qv.), vigde 2 par, folkmängd 1,025, minskning 4.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 14 (9 m. 5 qv.), utflyttade 18 (12 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 498, minskning 7.

Fardhem: födda 2 (2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 21 (14 m. 7 qv.), utflyttade 19 (10 m. 9 qv.), folkmängd 336, ingen ökning eller minskning.

Linde: födda 9 (3 m. 6 qv.), döda 3 (2 m.
1 q.), inflyttade 55 (27 m. 28 qv.), utflyttade 40 (19 m. 21 qv.) vigde 4 par, folkmängd 318, ökning 21,

Lojsta: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 1(1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 18 (8 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 292, ökning 8.

Hejde födda 9 (5 m. 4 qv.), döde 3 (3 m.), inflyttade 41 (21 m. 20 qv.), utflyttads 48 20 m. 28 qv.), vigde 2 par, folkmängd 602, minskning 1.

Väte: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 9 (7 m. 2 qv.), inflyttade 15 (5 m. 10 qv.), utflyttade 33 (18 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 566, minskning 16.

Burs: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 41 (23 m. 18 qv.), utflyttade 33 (20 m, 13 qv.), vigde 2 par, folkmängd 811, ökning 12.

Stånga: födda 11 (7 m. 4 qv.), döda 14 (8 m. 6 qv.), inflyttade 28 (12 m. 16 qv.), utflyttade 41 (19 m. 22 qv.) vigde 2 par, folkmängd 649, minskning 16.

Roma: födda 14 (8 m. 6 qv.), döda 12 (7 m. 5 qv.), inflyttade 63 (29 m. 34 qv.), utflyttade 86 (43 m. 43 qv.), vigde 5 par, folkmängd 558, minskning 21.

Björke: födda 2 (2 qv.), döda 2 (2 qv.), inflyttade 22 (13 m, 9 qv.), utflyttade 14 (11 m. 3 qv.), vigde 1 par, folkmängd 188, ökning 8.

Vamlingbo: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 3 (3 m.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 21 (13 m. 8 qv.), vigde 4 par, folkmängd 719, ökning 9.

Sundre: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 1 (1 m.), inflyttade 12 (6 m. 6 qv.), utflyttade 11 (7 m. 4 qv.), vigde 1 par, folkmängd 211, ökning 5.

Alskog: födda 9 (7 m. 2 qv.), döda 4 (3 m. 1 qv.), inflyttade 27 (13 m. 14 qv.), utflyttade 35 (17 m. 18 qv.), vigde 1 par, folkmängd 465, minskning 3.

Lye: födda 3 (3 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 25 (16 m. 9 qv.), utflyttade 23 (10 m. 13 qv.), vigde 3 par, folkmängd 291, ökning 1.

Kräklingbo: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 5 (1 m. 4 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utlyttade 19 (13 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 395, minskning 1.

Ala: födda 5 (3 m. 2 qv.) döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utfyttade 39 (20 m. 19 qv.), vigde 2 par, folkmängd 287, minskning 19.

Anga: födda 2 qv., döda 5 (3 m, 2 qv.), inflyttade 26 (14 ’m. 12 qv.), utflyttade 18 (8 m, 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 284, ökning 5.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 3 Januari 1894
N:r 1

Från landsbygden.

Hablingbo, 28 Dec.
Julgransfest. En liten glädjestund beredde lärarepersonalen härstädes sina barn i går eftermiddag i folkskolesalen. Sedan i rytmisk takt barnen sjungit de två sista verserna af psalmen 209 höll läraren bön och välkomsthelsning hvarpå följde: Allena Gud i himmelrik. De två granarne tändes den ena af flickorna och den andra af gossarne hvarvid de alla framsade ett bibelspråk åsyftande verldsfrälsaren hvarefter tonade: Fröjdens hvart sinne.
Efter en kort biografisk inledning deklamerades A. Sandbergs vackra dikt »Mr Kristens ottefärd» under stor uppmärksamhet. Åter ljöd sången: »Du strålande Batlehems stjerna som lyste de vise en gång». Ena paus uppstod då barnen fiago gå ut en stund. Lärarinnan föreläste en tilltalande julberättelse hvarpå följde ett par Davida psalmer allt under orgelackompanjemang. En transparang med Oskarsnamnet och kunglig krona omfattad af tvenne lejon utstuckna i papp på svart botten syntes derborta i ett hörn under tiden som en slag illumination, Församlingens kyrkoherde afslöt den enkla festen med ett föredrag och bön. Till sist sjöngs: Statt upp, var ljus o mensklighet. Granarne »plundrades» hvarvid fröken M. Löthberg, lärarinnan och fru Söderberg fangerade värdinnor. Öfverskott skänktes af barnen till sparbössan för hednamissionen. Att den af barn och lärare tillredda festen gjorde ett godt intryck och att den i sin mån bidrog stärka bandet mellan lärare och barn, hem och skola vilja vi gerna tro.

Från stämman i dag kan antecknas: Fyrkoch debiteringslängderna godkändes. På de 3,861 fyrken skulle en utdebitering ske på tillsammans 32 öre pr fyrk. — Slöjdskolefrågan eller upprättandet af en slöjdskola för gossar som varmt förordats af inepektör och skolråd hade en svår strid att utkämpas. Nejpartiet, som ock hade sina skäl, bland andra att »den ej vore till någon nytta och barnen blott öfverhopades med ämnen», måste draga sig ur striden med 644 nej mot 979 ja hvilka voro med om slöjdskolans upprättande med nästa års början.

Vamlingbo, 28 Dec.
En anslående barnafest Var annandag jul på qväl!en anordnad i härvarande missionshus för söndagssko!ans barn, Redan då man inträdde i missionsbusets stora sal märkte man att något högtidligt skulle försiggå, såväl af den präktiga eklärering, i hvilzen talarestolen lyste, som ock af den jättegran, som lyste och prunkade i salens fond. Barnen voro placerade i halfcirkel, gossarne å högra och flickorna å venstra sidan. Med ett sångnummer ackompanjeradt af orgel inleddes festen, dervid sången leddes och orgeln sköttes, då som sedermera under qvällev, på ett förtjenstfullt sätt af fröken Lydia Krusell från Vamlingbo.
Sedan de personer, som under året tförrättat läraretjenst vid skölan, yttrat sig till barnen, uppträdde fröken Hulda Eoeman och blef den egentliga lederskan af det hela. Omväxlande med bibliska samtal och berättelser visste hon hålla barnens intresse vaket. Särskildt vid omtalandet af berättelser förstod hon välja anslående sådana, som mest fängsla barnasinnet, och då de tillika framsades i den mest bjertliga och tilltalande ton, voro barnen idel öra.
Till sist kom den stund, som nog mest efterlängtats af barnen, nämligen plundringen af jolträdet, hvars »frukter» nu atdelades till barnen jämte en myckerhet annat bakverk och sötsaker samt biblar, barnböcker och blomsterkort. Da smås anleten dervid riktigt skero af glädja, hvilket äfven visade sig i deras sprittande rörelser. Seden några sånger ytterligare sjungits, afslöts fen angenäma festen, som var besökt af en väldig menniskomassa, ja så många att det stora huset ej förmådde rymma alla, utan stora dörren formligen belägrades.

Öfverrumplad strandtjuf. Efter en sistljdna Oktober månad strandad engelsk ångare, hvilken kastade en del af stenkolslasten öfver bord, hade en bolaget »Neptuns» agent härstädes förvärfvat bergningsrätten till den stenkol, som ilendslogs. Gång efter annan har dock denne märkt att flere »bergare» fiskads derstädes, men utan att komma dem på spårep, tills härom dagen, då ban och ett jagtsällskap fauno en man som »bergade» alit hvad krafterna förmådde. Utan att gifva sig tillkänna, skyndade bergningsrättsegaren bem efter skjäts och rd och återkom förr än tjufbergaren hunnit aflägsna sig. Denne, sistnämde nemligen, hade dock knapt varsnat den rätte egaren förr än han skyndade i väg och gömde sig i en närbelägen skogsdunge, lemvande lass coh dragare i sticket, af hvilket lasset togs sam »god pris» af de ankommande och urtömde i deras skjuts. Mannen hade dock varit fyndig nog att inköra skjutsen å sin egen mark och uppbära stenkolen dit, men detta halp honom ej.

Nidingsdåd. Då sistlidne annandag jul på qvällen vid elfvatiden en hemmansägare från Sigrep; i Wamlingbo skulle utfordra siva djur stördes han på ett våldsamt sätt deri af, att en otalig mängd stenar slungades å stallets dörrar, såväl den främre som bakre hotande dessa alt sprängas samt fruktansvärda botelser på förvändt tongomål gafs mannen. Hemmansägaren, som blef på det bögsta förskräct, upphöjde hjerteskärande nödrop, men då bjelp ej anlände, emög han sig ut en annan väg och hämtade hjelp från en granngård i hvilken man visserligen hört nidrspen, men då man allaredan gått till hvila troddo man de samma härleda sig från okynne. När hemmaastigaren med hjelp anlände fortfor ännu bombardemanget, men då vidingarne sågo sig förföljda togo de till flygten åt skogen. I det intensiva mörkret var det omöjligt att igenkänna dem, blott kunde man se att de voro tre till antalet.

Från ordinarie decemberstämmorna härstästädes kan förtjena antecknas följande:
Kyrkostämman granskade debiteringslängden till nästkommande år, som godkändes med undantag af några smärre anmärkningar. Till revisorer af kyrkokassan valdes hemmansägaren J. Pettersson, Stenstu och kapt. H. L. Harsson, Busarfve. Revisorer af byggundskassan bletvo O. Nilsson, Bjerges och kapt. O. Österberg.

Kommunalstämman delgafs fyrktals- och debeteringslängden till nästa år, hvilken granskades och godkändes utan anmärkning.

Företages följande val: Till ledamoter i kommunalnämden utsågs hemmansägarne J. T. Zakrisson, Vestlands och O. Pettersson, Storms. Supleanter blefvo K. Karsson, Liffride och K. Pettersson, Lingsarfve. I magasinsstyrelsen invaldes H. Hansson, Nora, O. Nilsson, Bjerges och J. Mårtenson, Siffride.

Revisorer blefvo: i kommunalkassan kapt. O. C. Österberg och L. Lyberg, Austra.

Af magasins- bygnads- m. fl. räkenskaper blefvo stämmoordföraren N. L. Olsson, Nora, L. Hansson, Rsmbs och L. Andersson, Augstens.
Af komiterade för magasinsbygnaden bade begära tillökning åt bygnadsentreprenedören, hvilket stämman beviljade med 20 kronor dock först efter eu längre och delvis stormande öfverläggning. Många olika och delviz oresonligt nekande förslag framstäldes. Å postgåogen emellan Vamlingbo—Burgsvik en gång i veckan nästkommande år afgafs intet anbud. Skola vi blifva utan vår torsdagspost?

Fjorton hufvudmän för sparbanken utseddes, nämligen skollärare P. Svallingson, hemmansägarne J. Petterson, Stenstu, P. Nilsson, Qvarna, O. Jakobsson, Bjerges, O. Mårtensson, Gervalis, O. Olsson, Qvarna, Z. Johansson, Storms, kyrkoherde P. R Kullin, hemmansäg. O. Nilsson, Tara, H. L. Hansson, Bansarfve, O. Kristersson i d:o, Joh. Pettersson, Storms, J. T. Zakrisson, Vestlanda och L. Andersson, Angatens.
Till ombud vid tingsstället Skogs inför kronofogden angående snöskottningsfrågan den 14 nästkommande Februari utsågos en för hvarja af de fem ploglagen, nämligen J. T. Zakrisson, Vestlands, G. Jacobsson, Bilda, P. Nilsson, Qvarna, O. Hansson, Binsarfve och L. Olsson, Lingsarfve.

Hejde, 27 Dec.
Öfvervåld. Drängen Fredrik Bogren från Tibbles var häromdagen ute och körda ett lass bygnadsvirke landsvägen från Gute gästgifvaregård till Tibbles i Hejdeby, då han blef utan vidare ordväxling öfverfallen och kullslagen af några mötande parsoner, troligen kanalarbetare från Källnugemyrskanalen. Bogren är bårdt skadad i rygg och armar, och ansigtet var täckt med blod och styckvis söndesslaget samt svullet. Om han ej blifvit observerad af närboende personer hade han varit oförmögen att komma hem, alldenstund hästarne togo i sken vägen fram.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 December 1893
N:r 202