Norra häradsrätten.
(Höstetingets 4 sammanträde vid Allekvia 26—27 Nov. Ordf. e. o. notarien Åman.) Till 50 kr. böter dömdes Lars Johansson, Batreits i Norrlanda, för det han i mål angående förskingring af utmätt gods åtalat kronolänsman G. Boberg för tjenstefel, hvarjämte hans talan ogillades.
Det hjelpte icke. För utbekommande af barnuppfostringsbidrag instämde för en tid sedan Selma Johansson, Smiss i Sjonhem, maskinisten K. M. Johansson, hvilken i målet ålades edgång. Detta var icko i svar:s smak, hvarför han besvärade sig i Svea hofrätt.
Icke heller der vann svar. något, utan målet återtörvisades hit med samma resultat, hvarför svar. nu ej torde ha annat val än att gå eden, som utsattes till vårtingets 2 sammanträde.
För utbekommande af likvid för en del dagsverken m. m, hade J. Jacobsson, Sojvide i Sjonhem, förut instämt Niklas Johansson.
Kär., som sist då målet var före anhöll om uppskof för förebringande af närmare bevisning hade nu låtit inkalla drängen Johan Klason som vittne.
Denne kunde dock endast berätta att han en dag sistlidne vinter följt kär. hem till svar.
för att närvara vid upprättande af en skuldförbindelse parterna emellan, vid hvilket tillfälle svar. var borta. Något vidare hade vittnet sig icke bekart.
På grund af — enligt kär:s påstående — svarandes förut gjorda erkännande angående dagsverkena yrkade emellertid kär. bifall till stämningen och derest förut förebringad bevisning ej ansågs tillfyllest begärde han att svar.
skulle åläggas edgång.
Svar. erkände hvad anginge dagsverkena; derför hade emellertid kär, fått låna hans hästar. I öfrigt bestred.han kär:s yrkanden och fordrade ersättniog för inställelse m. m.
Yttrande på sluttinget.
För olofilig jagt å ejder stod husbondesonen Teodor Edvardsson, Verkegårds å Fårö, tilltalad.
Svar. erkände under förklaring att det skett af misstag under fiske.
Utslag på sluttinget.
För öfverträdande af skogsförbud, dervid svar. enligt stämningen skulle ha sköflat skogen å sitt 11/2000 mtl Fide i Othem, var snickare Johan Nyman, Ytings i Othem, inkallad.
Då han emellertid endast huggit sin skog till husbehof utan kännedom om något skogsförbud bestred han till alla delar stämningen och yrkade på att bli skild från målet. Svar.
företedde äfven några köpehandlingar, enligt hvilka han skulle köpt en del bygnadstimmer till sin gård.
Yttrande på sluttinget.
Misshandel å tjensteman, Å torgdagen i Kräklingbo 12 sistlidne September hade husbondesonen Ludvig Gahnström, Lauritze i Ala, då han af kronolänsman Boberg erhållit någon. tillsägelse, som ej föll honom på läppen, öfverfallit denne och dervid med något tillhygge — af hämd — gifvit honom några svåra elag i ansigtet, hvarigenom blodvite uppkommit.
Angifvelsen försökte åklagaren t. f. kronofogden Bachér styrka genom ett skriftligt intyg af ett par vittnen samt läkarebstyg af dr Sörensson i Visby.
Svar. bestred att ha föröfvat något våld å kär.; det var denne som först skulle öfverfallit honom, hvarvid han endast värjde sig.
Uppskof för bevisning till första sammanträdets första dag, vårtinget, då svar. skall vara tillstädes vid 25 kr. vite.
Tvist om arfsanspråk. Till tinget hade gästgifvare Karl Landtbom i Visby instämt enkan Uitrika Claudelin, Norrgårda i Hellvi, med yrkande att utfå den del af ett henne tillfallet arf, som enligt en af henne dagtecknad handling skulle tillkomma honom.
Enligt detta papper af 24 Januari 1892 förband aig svar. att till kär. öfverlåta hälften af det arf som kunde komma att tillfalla henne efter en slägtings J. V. Karlesons död d, v. s. om hon öfverlefde honom, Handlingen innehöll dessutom rätt för kär. att föra hennes talan vid alla de tillfällen, der hennes rätt kunde komma ifråga. Af denna fallmakt hade emellertid kär. icke begagnat sig, utan medgivit att de personer, som utredde kyrkoherde Karlesons bo äfven fingo utreda boet efter J. V. Karleson, då dessa sterbhus genom de tätt på hvarandra inträffade dödsfallen sammanhängde.
Enkan Claudelin hade emellertid fått ut arfvet, men kär. hade icke trots påminnelser bekommit hvad han ansåg sig ha rätt att fordra. Svar. bestred målet under förklaring att omtalade handling tillkommit genom misaförstånd å hennes sida.
Målet uppsköts till vårtingets sammanträde.
För oloflig utskänkning af maltdrycker stodo Niklas Broström och hans hustru, Broa å Fårö, tilltalade.
Makarne, som inneha Broa gästgifvaregård, bade en gång å Fårö brygga tillhandahållit öl, äfven inomhus i större utsträckning, något som åklagaren genom skrifligt intyg sökte bevisa.
Svar. nekade icke, men förklarade att det var deras skyldighet tillhandahålla resande öl, några andra hade icke serverats; hvad anginge utskänkning i vilsträcktare mån, det förnekade de.
Yttrande på sluttinget.
För skadegörelse å kär:s, Natanael Stengård s, Sylfaste i Follingbo, egendom var inspektor G, Sundén å Rosendal instämd, men utsblef.
Målet uppsköts af denna anledning till vårtingets första sammanträde, då svar, skall vara tillstädes vid 10 kr. vite.
Södra häradsrätten.
(Fjerde höstetingssammanträdet 26—27 Nov. Ordf. e. o. hofrättsnotarien K. P. Lundblad.
I krånglet emellan Oskar Nilsson, Valdarfve i Eskelhem, samt August Jacobsson, Källgårds i Atlingbo, angående hästbyte tappade kär., men rättegångskostnaderna kvittales.
För att ha olofligt bortgått ur tjenst från husbonden Lars Tomasson, Prostarfve i Hogrän, dömdes drängen Reinh. Johansson att utgifva fordrade 1383 kronor 47 öre.
Den expropriation nämd, som vid tredje frimärket valdes för att ifråga om utvidgadt hamnområde å Klintehamn bestämma värdet å den jord som för samma behof skulle afsöndras från Valla och Strands hemman i Klinte, aflade föreskrifven ed. Ord. blef landtmätare Cedergren. Nämden sammanträder onsdagen 5 nästk. Dec. Målet förekommer ånyo till behandling vid vårtingets första sammanträde.
Döfstum bråkmakare. För våld och våldsamt motstånd mot polis å Visborgs slätt 19 sistl. Aug. är såsom förr än nämdt döfstumme jernarbetaren Oskar Pettersson från Visby tilltalad. Svar., som utverkat genstämning å angifvaren, extra poliskonstapeln Albert Johansson, var personligen närvarande, men förnekade, hvad som lades honom till last.
Albert Johansson upplyste att han vid försöket att värja sig för Petterssons boxningar och »danska skallar» tagit denne om ansigtet, dervid näsan sprungit i blod.
Åkl. hade inkallat 3 vittnen, af hvilka Anton Bentzell sett Pettersson flere gånger slå Johansson, (som var iklädd full uniform), för bröstet samt uppfört sig ytterst bråkigt. En käpp med blydagg hade äfven fråntagits Pettersson. Hade sett när näsan sprungit i blod, men kunde ej säga att Johansson begagnat något våld mot Pettersson.
Emil Jupiter hade sett Pettersson utan rock och hatt, blodig i ansigtet, och torkat af honom blodet. Johansson hade stått och sett på. Pettersson hade då flera gånger huggit tag i konstapeln. Johansson och flera konstaplar hade då affört Pettersson till lägervakten. Pettersson hade varit mycket bråkig, samt gjort motstånd så mycket han förmått.
Pettersson hade dervid flera gånger blitvit sparkad å fötterna, men han kunde ej säga af hvem.
Gust. Andersson vittnade ungefär detsamma som de andra vittnade, Svar. nekade fortfarande samt begärde uppskof för motbevisning. Målet förekommer ytterligare vid vårtingets första sammanträde, andra dagen.
Bråket å Burgsvik 22 sistl. April. Det sedan första sammanträdet uppskjutna målet emellan kronofogden Aug. Bokström samt Jacob Pettersson, Mickels i Vamlingbo, och Gustaf Pettersson Botvide Öja, angående våld mot t.f. kronolänsman Svante Lindström förevar ånyo.
Jacob Pettersson var ej tillstädes, emedan han för t. f. vore i Finland., Gust. P. genom ombud.
Ett par vittnen, förut hörda i målet, hördes ytterligare, men kunde icke påminna sig nåÅk mera. Målet öfverlemnades å ömse sidor.
Åkl. yrkade, bifall till stämningen samt att svarandena måtte förklaras skyldige ersätta statsverkets förskjutna medel, jämte öfriga kostnader. Bestreds af svar. Utslag vid tingets slut.
Fordring-ägaren från Kansas City, John Eriksson, mot Emma Bodin, Buters i Eskelhem, angående ersättning för vård och begrafning af dennas son Axel förekom ånyo till behandling. Som kär. glömt medtaga protokollet sedan förra handläggningen och dessutom ett långväga vittne ej kommit tillstädes, uppsköts målet andra dagen af första sammanträdet i vår.
Tvisten om utmätt gods emellan Johan Larsson Skogs i Mästerby samt A. T. Eklund Tippsarfve i Hejde.
Ett par vittnen hördes.
Hulda Vesterlund hade ett par dagar efter 12 Jan. 1892 (då det äfven varit utmätning på samma ställe) sett kär. taga några papper ur en chiffonier i manbygnaden, samt inlägga dem i en dylik möbel stående i en flygelbygnad samt tillhörig kär:s broder August. Detta vittne såväl som ett annat, hade varit närvarande vid denna utmätning 24 sistl. April, samt dervid hört kär. upplysa utmätningsmannen om att den i förra ref. omnämda förbindelsen å 1000 kr. icke tillhörde svar. Lars Larsson utan vore kär:s. Svar. bestred vittnesmålen såsom de framstälts. Uppskof lika med förra målet.
För olaga försäljning af spidituosa är husbondesonen O. Lindberg, Gudings i Alfva, tilltalad, men nekar fortfarande. Ett vittne hördes, som pingstdagen i våras af svar. bekommit tre liter punsch och konjak som voro rekvirerade från Stockholm, samt skulle betalas om 3 månader, men hade vittnet ännu ej fått betala densamma. Svar. bestred vittnesmålet emedan de ifrågavarande spritvarorna ej vore rekvirerade af honom utan af fadren. För vidare bevisning uppsköts målet till vårtingets andra sammanträde.
Arfskrånglet emellan Bernhard Larsson, från När, Lars Pettersson, Lyrungs i Lye samt Lars Petter Larsson-Lydal, Mannegårda förekom ånyo. För att motbevisa att den aflidne Lydal haft bättre vård och skötse! än hvad som af vittnesförhöret vid andra samsamträdet framgått, hade svaranden nu inkallat ej mindre än 7 st. vittnen.
Edvard Andersson hade vid ett tillfälle sedan aflidne Lydal flyttat till sonen, (svar.) hört gubben säga att han hos sonen fann sig så väl han kunde önska sig.
Oskar Gardelin, som tidvis i 16 år arbetat vid Lyrungs, hade äfven hört den aflidne säga att han trifdes bäst der. Vittnet kände väl till hur den aflidne haft det. Kunde ej säga annat än väl derom.
Herman Karlberg hade flera gånger hört gubben Lydal säga att han trifdes väl vid Lyrungs, samt att den som skötte honom på hans sista samt bekostade hans begrafning skulle hafva hans kvarlåtenskap. En gång hade det varit misshällighet emellan honom och sonhustrun, men hade gubben sagt, att det vore hans egen skuld, emedan han förfördelat sonhustrun.
De öfriga vittnesmålen voro ungefär lika med de föregående. Kär bestred dem. Utslag vid tingets slut.
För att ha stört hemmets ljufva frid, hos en hustru Andersson i Öja, hade t.f. kronolänsmannen Svante Lindström åtalat drängen Johan Johansson Dals i Grötlingbo. Enligt angifvelsen hade Johansson på aftonen 24 sistl, Oktober i berusadt tillstånd kommit och rasat vid Anderssons bostad, begärt vatten samt slagit sönder ett fönster för att bereda sig inträde i rummet, ur fönstret utkastat en blomkruka, en spegel, gardiner m. m. Uppskrämd hade hustru Andersson med sin som måst tega till flykten utan att ens hinna påtaga nödiga kläder. Hade träffat några grannar som genast gått till platsen, dervid Johansson funnits hängande i fönstret blodig och sofvande. Svar. sade sig vid tillfället varit så rusig att han omöjligt kan påminna sig, hur han burit sig åt, Erkände hvad som lades honom till last.
Utslag vid tingets slut.
Förfalskning. Kronolänsmannen Emil Eneman hade på angifvelse instämt drängen Teodor Uddin från Burs för förfalskning af annans namn. Dervid hade så tillgått att Uddin åt en dräng skrifvit en rekvisition, samt undertecknat den med husbonden Lars Hanssons Ljugenäs namn. Den ifrågavande drängen hade på denna rekvisition hos handlanden Krokstedt i När erhållit ett par skor och ett par galoscher till ett pris af 14 kr. Så fort Uddin insett det orätta han begått hade han sjelf inbetalt skulden. Svaranden erkände.
Utslag vid tingets slut.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 November 1894
N:r 186
