Sydvestra Gotland, 21 Febr.
»Spökerier». För några månader sedan afled i en socken härstädes en sjuttiofemårig undantagsman. Den aflidnes efterlefvande, till åldern jämnåriga maka var nu ensam i verlden men hon fick hvarken lugn eller frid i hemmet för den döde, utan »gick den gamle igen» och spökade både dag och natt och genom sina uppenbarelser orsakande den gamla mycken ångest. Och dock hade hon ej underlåtit något, som kunde bidraga att göra det bekvämt för den döde och ställa honom tillfreds i grafven Med den döde i kistan hade hon lagt devnes suusdosa, till brädden fyld med snus, jämte hans gamla portmonnä Nu sedan har hon vandrat till kyrkogården och lagt på grafven deu dödes hatt vch bälgvantar, hvilka persedlar dock snart försvunno från sin plats.
På tal om spökerier kan äfven nämnas ett sådant, som timade härstädes i lördagskväll.
Vid tiotiden bultåde en adertonårig yngling på hos en i närheten af kyrkan boende arbetare och bad denne med darrande röst följa sig hem.
Arbetaren, som just ej var hågad för den sena promenaden begärde först få veta hvarför han ej t rdes gå ensam. Efter någon tvekan klämde han dock fram det och berättade att han på kyrkogårdsmuren sett en svart vålnad, hvilken alldeles förskrämt honom. Detta argument verkade så att arbetaren. hvilken ej besvärades af någon spökrädsla, beslöt följa honom. Mycket riktigt fann man också på muren den svarta skepnaden, hvarför arbetaren utan tvekan sick fram till stället för att se hvaraf skepnaden bestod, under det ynglingen stannade på afstånd. Då mannen framkommit till stället började skepuaden svagt morra och sedan vifta på svansen, dermed afläggande sin spökgestalt och i stället antagande den mera förkroppsligad ställningen af — prestgårdens hund.
I vildaste sken råkade i går ett par — oxar härstädes förspända ett rislass. Oxarne blefvo skrämda af bjällerklangen från en mötande skjuts. Dylik musik tyckte stutarne ej om, utan gjorde ett par hopp åt sidan, så att lasset kantrade och körsvennen vräktes ned i en snödrifva der han höll på att kvätvas. Befriade från lass och körsven visste de ystra öken be gagna. sig af friheten genom att knoga i väg under skumpande galopp, medan körsvennen, som lyckats krafla sig upp, traskade efter under ideligt rop efter »kibbar, kibbar». Men »kibbarne» fortsatte obebindradt sin väg till hemmet, der de satte in genom en öppen ladudörr.
Ett riktigt trefligt väder ha vi haft nu under denna vecka efter allt det myckna yrvädret. Vägarne äro utmärkta. Att daremot få verkställa körslor i skogen är för snömängdens skull nästan omöjligt.
Enligt gammal tradition ha vi sista vinterdagen i dag. I morgon Petr. Cathed. eller som den på gammalt bygdespråk vanligen kallas »Per hitstein», är första vårdagen, och då skall Per med sin hetta smälta snön.
Ovanligt rikligt med örnar synes det vid hafskusten, der de ibland slå sällskap af fem—sex stycken. Äfven uppåt bygderna styra de kosan i mängd; kampen för tillvaron gör sig väl kävnbar nu i kölden.
Wamlingbo, 21 Febr.
Wamlingbo pastorats sparbanks räkenskaper föreligga nu reviderade. Behållningen från år 1893 utgjorle 429 insättares tillgodohafvanden med 79,972 kr. och bankens egen fond i penningar och inventarier belöpte sig vid årets början till kr. 6,737; — Under året ha insatts i banken kr, 9,526 och insättarnes ränta för samma år belöpte sig till kr. 3,124 samt bankens årsvinst till kr. 1,135; således ett rörelsekapital för år 1894 af kr. 100 497.
Under året ha utagits kr. 10,099 — utgifterna ha varit kr. 400 — och således behållning till år 1895 af 421 insättares tillgodohafvande med kr. 82,523 och bankens egen tillhörighet vid detta års ingång af 7,472 = 100,497 kronor. Af dessa medel voro 54 466 kr. utlånta emot namnsäkerhet, 19,903 kr. emot inteckning i fastighet och kr. 5,940 emot både inteckning och borgen samt emot säkerhet af annat hypotek- kr. 1,000 och till kommuner en summa af 5,276. Uttagua medel och förfallna räntor som ej influtit, utgjorde för 11 236: 06 kr.
Räkenskaperna och förvaltningev, säga revisererna, ha skötts på ett för banken beresnde sätt, hvadan de föreslå ansvarsfrihet.
Gotlands Allehanda
Fredagen den 22 Februari 1895
N:r 30

