Berättelsen om den barmhertige samariten

anser kronofogden Aug. Bokström, en af revisorerna utaf prinsessan Eugenies sjukhems räkenskaper för 1895, att sagda sjukhems styrelse alldeles glömt bort. Saken förhåller sig så:
Vid slutet af förra året sökte en ung kvinna från Vamlingbo en ledig siukplats å hemmet. Hennes omständigheter voro sådana, att man ansåg henne framför andra sökande böra komma i fråga. Men det fans dock ett litet hak. Kvinnan var icke döpt, och styrelsen begynte fundera, om en dylik hednings intagande å hemmet skulle stå i samklang med stiftarinpans kända kyrkliga sinne. Då man emellertid icke kunde bortse från hennes lekamligen nödstälda belägenhet, fick hon det föreläggandet att låta döpa sig för att på ordentligt sätt blifva upptagen i svenska kyrkan. Hon fick en månad på sig till bättring och sinnesändring. Skedde sådan ej inom föreskrifven tid, finge hon icke den sökta platsen å hemmet. Redan efter 14 dagar hade den sjuka kvinnen emellertid gjort sig fullkomligt kompetent till sjukhemsplatsen på af styrelsen föreskrifvet sätt samt blef intagen.
Det är mot detta styrelsens tillvägagående kronofogden Bokström allvarligt höjer sin röst. Grundregeln för intagning å hemmet säger, att »vid intagningen skall den äga företräde, som företer de mest ömmande omständigheter med hänsyn till sjukdomens beskaffenhet, bristande vård och fattigdom». Ingenting finnes taladt om att personerna skola vara döpta. Hr B. anser att styrelsen i ovisligt nit gått öfver sin befogenhet och påekar, att om liknande vilkor skulle alltjämt fästas vid intagning å sjukheminet, flera af Gotlands obotligt sjuka skulle gå miste om en dylik fördel, då ju som bekant separatismen är mycket utbredd på Gotand.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 September 1896
N:r 141

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
(Forts.)
Om ansvar för misshandel har såsom vi förut refererat arrendatorn Gottfreid Sundéen Möllbos i Halla af åkl. blifvit instämd. Angående tiden under hvilken den misshandlade arbetaren Johan Pettersson varit urståndsatt att fullgöra sitt arbete upplyste nu ett par vitten att han under 32 dagar vårdats för de erhållna skadorna samt att han tilssammans i 50 dagar ej kunnat utföra något arbete.
Svar. bestred fortfarande att han varit vållande till de skador, som förorsakat mälsegarens arbetslöshet Han hade blott anvädt en kettingstump som nödvärn.
Svar. hade äfven för att styrka, det ett vid förra sammanträdet hördt vittne, Oscar Ahlin i Hejde voro uppenbar ovän med honom, och för att gäfva honom som vittne, inkallat ett par personer. Arbetaren Eriksson från Follingbo hade en dag under Juni månad vid släckning af en myrbrand hört Ahlin säga att han skulle gifva Suudéen smörj. En hustru Gabrielsson, som ej kände Ahlin hade dock en dag hört denna efterfråga Sundéen i dennes bostad. Som svar. ej då var hemma, hade Ablin yttrat att ban »skulle flå Sundéen lefvande och hänga upp honom i ett träd Åkl bestred att sådana lösa yttranden skulle inver ka något på Ahlins vittnesmål.
Utslag vid nästa sammanträde.

Om utbekommande brandskadeersättning å 550 kr. hade Amanda Bodin, Mickelbys i Gerum, instämt Anton Lagergren, Kyrkebols i Garda, i egenskap af kassör i Gotlands Södra Härads brandstodsförening.
Kär, hade haft sina åbyggnader försäkrade i nämda förening. Den 10 sistl. Ajril hade genom eldsvåla en flygelbyggnad uppbrunnit, försäkrad för ofvannämda belopp Den 28 Maj blef hemmanet sålt på exekutiv auktion. Den 30 Maj beslöt brandstodsföreningens styrelse att Lau sparbank som inropt hemmanet, skulle få uppbära brandskadeersättningen. Kär. ogillar detta förfarande, samt fordrar att själf få utbekomma beloppet. Svar. åter säger, att han ej kan utbetala beloppet annorlunda än så som styrelsen beslutat Kär. fick uppskof till nästa sammanträde för att uttaga stämning på hela brandstodsstyrelsen.

Om rätt till jord hade enkan Maria Larsson, Hulte i Hemse iustämt hemmansägaren Svante Jacobsson dersammastädes. Sin rätt grundar kär. derpå att hon, när hon till svar. öfver emnat sitt egande 11/48 mtl. Hulte, förbehållit sig 1/2 tunland jord. Genom något utbyte hade hon i stället från afvikne Anton Pettersson fått uppbära arrende för jorden. Då-hon numera ej får någon ersättning, fordrar hon af hemmanets innehafvare antingen jorden eller 12 kr. årlig ersättning.
Svar. förnekade kär:s rätt till ofvanvämda jordareal, och företedde en öfverlåtelsehandling, hvarigenom kär. öfverlåtit samma jordstycke till svar. Handlingen uppvisades för kär. men han hade ej någon vetskap om dess tillkomst. Hade ej heller underskrifvit densamma. Kär. antog, att Anton Pettersson, som rymt från orten för växelförfalskning, äfven förfalskat denna handling.
Målet förekommer ånyo vid tredje sammanträdet.

Ansvar för misshandel. På angifvelse af Olof Nilsson, Bjerges i Vamlingbo bade åkl., kronolänsman Lindström, instämt drängen Lars Lundgren, Bjerges, samt minderåriga Hjalmar Johansson, Stenstu. I den sistnämdes ställe hade fadern Johan Pettersson inställt sig. Misshandeln skulle ha ägt rum den 19 gistl. Aug. då målsägaren kommit i land vid ett fiskläge i Vamlingbo. Han bade då af de tilltalade blifvit öfverfallen och slagen, så att läkare måst anlitas. Täkarebetyg företeddes äfven.
Svar. Johan Pettersson påstod, att det varit målsägaren, som först med förolärspaingar och knuffar börjat bråket. Häremot ville målsägaren ej genmäla något, förrän han fått tre vittnen hörda, hvilka han för andra målet inkallat.
Dessa vittnen ville svaranden jäfva emedan de vore hvarken döpta eller komfirmerade och kanske de cj ens kunde läsa innantill. Alla vittnena upplyste om att de vore döpta och hvad läsningen angick ginge det ju an att pröfva strax. Jäfvet ogillades emellertid och fingo vittnena höras. Af deras berättelse tycktes framgå, att kär:s påstående vore det, som närmast öfverensstämde med sanningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1896
N:r 139

Riksdagsmannavalet i södra häradet.

1) J. Larsson, Smiss i Alskog 1 röst.
2) Joh. Uddin, Ungbåtels i Stånga 1 röst.
En valsedel kasserades.
3) En valsedel kasserades.
4) 5 sedlar kasserades.
5) Alla 7 kasserades emedan I. ej betalt kommunalutskylderna för Öfverburge såg. En sedel kasserades dessutom.
6) Joh. Uddin 3 röster.
7) d:o 1 d:o
8) do 1 d:o En sedel kasserad;
två aflemnade blanka.
9) En sedel kasserad. . Siege
10) Joh. Johansson d. ä 1 röst
11) d:o 1 d:o
12) Konsul Cramér, Rone, 1 röst; 3 sedlar kasserade.
13) En sedel kasserad.
14) d:o d:o.
15) En kasserad; en blank
16) En kasserad.
17) d:o
18) Kyrkoh. Gadd i Öja 1 röst.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1896
N:r 135

Valet i södra häradet

har enligt de hittills ingångna meddelandena utfallit sålunda:
kyrkoh. Sundblad: hemmansäg. Johansson:
Hafdhem 28 25
Hablingbo 62 4
Etelhem 24 2
Garda 20 6
Hemse 35 22
Öja 33 14
Stånga 37 12
Vamlingbo 23 16
Grötlingbo 20 11
Burs 31 4
När 16 1
Sanda 11 10
Eskelhem 8 9
Väte 31 8
Rone 25 10
Alfva 29 9
Tofta 6 11
Mästerby 21 10
Kyrkoherde A. Sundblad i Garda har alltså i dessa 18 af domsagans 44 socknar erhållit 460 röster och kan alltså, då dessa socknar äro de största inom valkretsen, med visshet antagas vara vald.
Hans motkandidat hemmansäg. Johan Johansson i Fardhem har i samma socknar erhållit 184 röster.
I öfrigt erhöll i Eskelhem hemmansäg. Olsson, Rovalds, 10 röster, i Burs hemmansäg. Uddin, Ungbåtels, 1 röst och i Öja kyrkoh. Gadd 1 röst.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 31 Augusti 1896
N:r 133

Nytt valmöte på Burgsvik

hölls i går e. m., föga talrikt besökt. Kyrkoherde Gadd i Öja föreslog, att mötet måste anses som ett möte för alla partier, hvilket uttalande dock förblef endast en from önskan. Ordförande blef kyrkoherde Kullin i Vamlingbo, hvilken föreslog, att man måtte nöja sig med redan uppstälda kandidater. Härpå upplästes såväl landtmannapartiets som folkpartiets program. Doktor Lundgren från Hemse trodde att landtmannapartiet på Gotland betydde det samma som f. d. nya landtmannapartiet och: häri gaf hr J. T. Jacobsson, Strands, talaren genast rätt, i det han framförde krafvet på en riksdagsman, som ville arbeta för ännu högre tullar. Landtmannapartiet vore ett framstegsparti, menade kyrkoherde Gadd, om det och tagit till valspråk »skynda långsamt». Hr Hansén, Burgsvik, förordade kyrkoherde Sundblads kandidatur och redaktör Eggertz rekommenderade det i hr Noréns lifligt arbetande hjärna utkläckta, sedermera af fjorton själavänner omfattande program met såsom det allena saliggörande, hvarpå valet borde ske. Hr Nils Olsson, Nora, ville allt ha åtskilliga tillägg tilllandtmannapartiets program, framför allt i syfte att inga eftergifter bordé göras i unionsfrågan Kyrkoherde Gadd var nog modig att yttra, att man i någon mån borde tillmötesgå krafven på streekets sänkning, hvilket hr Nils Olsson emellertid fann allt annat än lämpligt. Herr Laurin betonade olikheten mellan landtmannapartiets och hr Noréns program. Man borde klargöra för sig skillnaden. Mötet uttalade sig för det förra med särskildt betonande af tull- och unionsfrågorna samt status quo beträffande rösträtten.
Det gälde nu nämnande af kandidater. Kyrkoherde Gadd föreslog kyrkoherden Sundblad, men hr Nils Olsson tyckte, att bönder borde välja en bonde och föreslog J. Uddin, Ungbåtels i Stånga. Han tyckte för öfrigt att hr Sundblads anhängare betett. sig mindre honnett genom sina utfall mot alla andra kandidater.
Vid framstäld proposition erhöll kyrkoberde Sundblad 30 och J; Uddin, Ungbåtels, 12 röster. Af de röstande torde dock ej alla ha varit röstberättigade.
— Vid valmöte i Mästerby missionshus i går uppsattes såsom kandidat landtbrukaren Johan Johansson, Gardarfyve i Fardhem.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 24 Augusti 1896
N:r 129

Från landsbygden.

Vamlingbo, 16 Juli.
Höslåttern är nu nära nog afslutad för året härstädes. Om densamma kan sägas att den utfallit på klöfver- och timotejvallarne ganska klent, men på hårdvallsmark som varit af sidländ beskaffenhet, jämförelsevis bättre. Prisen har gällt från 20—30 kr. för klöfver och timotej och 30—40 kr. allt pr häck och för hårdvallshö.

Kornskörden ser mycket klen ut härnte på söder. Mångenstädes torde ej ens det utsådda sådda sädkvantumet erhållas, till följd af det intensiva torrvädret. Det regn som erhållits har kommit för sent, för att upphjälpa den förvissnade säden.

Rågen står någorlunda jämn på de flesta fält, och torde snart nog vara färdig för lien, ty den är alldeles hvit på höga jordar.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 18 Juli 1896
N:r 108

Från landsbygden.

Levide, 16 Juli.
Eldsvåda af åskslag. Sistlidne onsdag vid middagstiden hördes starka åskknallar öfver södra delen af Levide socken. Innan kort visade sig att åskan slagit ned i en ladugård, tillhörig sjökapten F. Berg, Tungelbos. Ladugården tillsammans med tröskverk och inventarier, samt inbergadt foder jämte en stor massa torr upphuggen ved förstördes inom en kort stund af lågorna. Som nästan total vindstilla rådde vid tillfället, kunde såväl manbygnad som närliggande ladugårdshus räddas För samme ägare ha såväl boningshus som ladugård för omkring 25 år sedan nedbrunnit, och det på samma natt som ägaren förlorade sitt fartyg genom haveri.
— I måndags natt nedbrann äfven en mindre torparstuga fi närheten af Levide kyrka.
Större delen af det förlorade lär vara försäk radt i häradets brandstodsbolag.

Vamlingbo, 16 Juli.
Eldsvåda. Natten till gårdagen nedbrann en hemmansägaren Olof Johansson, Thore i Sundre, tillhörig större vädermjölkvarn, hvilken inrymde verk för sikt. sammanmalning och ett mindre klingsågverk, äfvensom åtskilliga tunnor spanmål, tillhörande andra personer. Elden varsnades. vid ett-tiden på natten af husfolket i gården, då kvarnen stod i ljusan låga. Bud sändes ofördröjligen till närboende grannar, som genast skyndade till brandstället försedda med sprutor för att hämma elden, hvilket dock blef omöjligt. utan måste man, sedan ytterligare manskap ditkallats genom bud och klämtning i kyrkklockan, åtnöja sig med att begränsa elden så att den ej fattade i man- och ladugårdsbygnaderna, som voro starkt hotade. Omsider lyckades man dock, tack vare den Tugna väderleken, att afvärja faran för bygnaderna. Huru elden uppkommit är obekant; på f. m. hade man malt i kvarnen och vid Åttatiden på kvällen hade Johansson stängt densamma, då han ej observerat något ovanligt. Kvarnen var försäkrad i Gotlands Södra Härads brandstodsförening för knappast mer än tredjedelen af verkliga värdet.

Små sår… En flicka i tjänst vid Skogs härstädes råkade för några dagar sedan, då hon gick barfota på golfvet, att trampa på ett nedfallet köttben, som inträngde i foten och orsakade en liten rispa. Det lilla såret aktades ej utan påklädde flickan den skadade foten och fullgjorde sina skyldigheter utan men deraf. Men kort derpå började benet svullna och plågor instälde sig, hvilka hastigt tilltogo i en oroväckande grad.
Nu i dagrne har flickan måst föras till lasarettet i Visby, der läkaren genast konstaterade blodförgiftning och lär tillståndet vara ganska allvarsamt.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1896
N:r 107

Rättegångs- och Polissaker.

Södra häradsrätten.
Ransakning har idag bållits med f. kronoarbetskarlen K. Jansson-Fulltupp hvilken nyligen häktades för åtskilliga tillgrepp ute på södra landsbygden.
Svar , hvilken för icke så länge sedan frigafs efter uttjänt straff för stöld, har denna gång på en gård i Vamlingbo stulit en bägare af gammalt silfver, väl sina 100 år gammal, dessutom några fickur, en sked m. m. Bägaren värderades till 75 kr. Svar. erkände samtliga tillgrepp, men förnekade all vetskap om några smärre klädespersedlar, hvilka skulle försvunnit samtidigt med ett svart klädningstyg å en gård i nämda socken, och hvilket tygstycke svar. medgaf han lagt beslag på. Målet uppsköts.

För sedlighetsbrott med minderårig, dömdes idag af södra häradsrätten drängen Olof Teodor Pettersson, född 1877, till 4 år och 3 månaders straffarbete.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 3 Juli 1896
N:r 99

En härjande eldsvåda

lade igår snickaren Adolf Kristianssons, Sigreips i Vamlingbo, manbygnad jämte vidhängande flygel, deruti verkstaden var inrymd, i aska. Huru elden uppkom mit vet man ej. Kristianssons hustru, som arbetade ute i trädgården vid tretiden på eftermiddagen, märkte plötsligt att eldblandad rök uppsteg ur verkstadens skorsten, hvarför hon hastigt skyndade in för att efterse orsaken, men hann ej längre än fram till bygnaden, då med en knall fönstren sprängdes på verkstadsbygnaden och de hotande eldtungorna slogo ut. Genast alarmerade hon sin man och dennes arbetare, hvilka med tröskverksbygge arbetade på logen, och de jämte ett par andra personer störtade in i det brinnande huset för att om möjligt rädda något, men i verkstaden och de södra rummen var omöjligt att inkomma. Kristiansson lyckades hängande sig fast i fönsterbrädet utanföre rycka till sig en lyckligtvis olåst låda ur det i fönsternischen stående skrifbordet, deri en plånbok förvarades. De öfriga lådorna innehållande värdepapper och dylikt var deremot omöjligt att rädda. Från de norra rummen lyckades man utkasta genom fönstren en byrå, en säng ett bord, en lavoar, ett fång kläder och några småsaker, hvilket jämte litet kött, som bergades ur källaren var allt man lyckades rädda. Resten af det vackra och särdeles värdefulla lösöreboet jämte den fina uppsättningen af verktyger, ritningar, modeller och påbörjade arbeten blef lågornas rof.
Tack vare den rikliga tillgången på vatten och släckningsmanskap, som i den folkrika byn genast ankommo, lyckades man rädda den nya ladugårdsbygnaden, hvilken låg rätt i vindriktningen, genom oupphörligt sprutande med de små assuranssprutorna förr än stora sprutan hann hämtas från kyrkan, då man också genon klämtning i kyrkklockan kallade ännu mera folk tillsammans.
Antagligen har elden uppkommit i köket eller dettas skorsten och derifrån spridt sig till den derintill gränsande verkstaden, ty i den sistnämda lär ej eld varit uppgjord på öfver åtta dagars tid.
Af det brunna var bygnaden och en del lösegendom försäkrad i häradets brandstodsförening, men ganska lågt, under det en stor del lösegendom och nyare värdefullare verktyg, som inköpts de senare åren, ej alls voro försäkrade, hvadan ägaren gör en ganska kännbar och stor förlust, skrifves till Gotlands Allehanda.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 1 Juli 1896
N:r 98

Från landsbygden.

Burgsvik, 20 Juni.
Var försiktig vid badning. Då en person från en angränsande socken, som i lördags var sysselsatt med arbete å härvarande skeppsbro, under middagsrasten skulle, i den kvalmiga värmen, taga sig ett bad vid bryggan, råkade han första steg han tog ut i vattnet, trampa på en uppåtstående glasbit, hvilken djupt sönderskar foten, orsakande häftigt blodflöde och svullnad, så att mannen deraf blifvit urståndsatt till arbete.

Blodförgiftning. En pojke i Vamlingbo råkade för några dagar sedan under arbete i ett stenröse få en törntagg i ena knäet. Taggen utdrogs genast, men häftiga plågor inställde sig, derunder knäet betydligt svullnade, så att den skadade måst intaga sängen.

En ovanlig fångst fick en fiskare i Hamra härom dagen å sina nät, då de efter genomgången färgning voro uthängda på gården till torkning. En betlande gammal gumma, som är litet skral både i syn och gerningar, kom gående in på gården och utan att uppmärksamma näten styrande sin kosa rätt på desamma, dervid hon fastnade i dem och vid sina försök att frigöra sig ur den intrasslade härfvan allt djupare insnärjde sig. Vid hennes höga rop om hjälp kom ägaren till stället och fick, sedan han måst på flera ställen sönderrifva näten, klargöra den ovanliga och förskrämda fångsten.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 22 Juni 1896
N:r 94