Etikett: Vallstena

Vallstena socken ligger i inre norra Gotland.
Gårdsnamn: Allkvie, Alvne, Annexen, Bjärges Lilla, Bjärges Stora, Bjärs, Grinds, Gudings Lilla, Gudings Stora, Gännor, Hägvalds, Medebys, Norrgårde, Nygårds, Rå, Slumre, Uppgarde.

Publicerat

Jordfästningar

I Öja kyrka jordfästes i lördags stoftet efter hemmansägaren Verner Pettersson, Unghanse i Öja. Kistan var i förväg bisatt i koret, som nästan helt fylldes av den överväldigande bloms-terskörden. När deltagarna samlades utförde kantor Åke Bergqvist stilla orgelmusik, och akten inleddes sedan med ps. 89:3—4. Kyrkoherde Joh:s Siltberg höll en betraktelse med text från Luk. 1: 45 och förrättade jordfästningen, varefter följde ps. 73: 2—4 samt begravningsmässan och till sist ps. 332. Under musik och klockringning bars kistan sedan ut och sänktes i graven. I samband med kransnedläggningen förekom korta minnesord av grannar till den avlidne, Helge Söderström och Henning Martell. Officianten lyste till sist frid över graven, varefter sjöngs ps. 400: 11. Efteråt hölls minneshögtid i hemmet.

— Till den sista vilan fördes i lördags stoftet: efter f. hemmansägaren Albert Kolmodin, Allekvie i Vallstena. Samlingen skedde i Vallstena kyrka, i vars synnerligen vackert med kransar och blommor och levande ljus smyckade kor kistan i förväg placerats. Under samlingen utförde ”kantor LarsEwe Nilsson stilla orgelmusik.: Den högtidliga akten inleddes med ps. 579: 1—3, varefter kyrkoherde Thure Åberg höll en betraktelse med textord från Hebr. 11:16 om det himmelska fäderneslandet och hur hjärtats djupa längtan att en gång nå detta himmelska mål är utmärkande för Herrens folk och fromma under alla tider. I ett minnestal tecknade officianten några drag av den hänsovnes liv, hans redlighet, rättrådighet och hjälpsamhet och hans kärlek till gudstjänsten i helgedomen. Efter jordfästningen sjöngs ps. 567: 24. Kantor Nilsson sjöng sedan »Gud, lär, mig dock besinna…» och under orgelmusik utbars så kistan och sänktesti familjegraven. Här nedlades en mycket rik och vacker blomstergärd till den hänsovnes minne, som också hedrats genom gåvor till Vallstena kyrkas blomsterfond. Efter en psalmvers som avslutning lyste kyrkoherden frid över det sista vilorummet. I bygdegården var efter begravningen en minnesstund anordnad och den avslöts med en aftonpsalm samt några minnesord.

Gotlänningen
Måndagen 28 Mars 1960
N:r 73

Publicerat

Dödsfall

Efter en tids sjuklighet avled i fredags mekanikern Konrad Löfgren, Hammars i Lokrume. Den bortgångne, som i förra månaden fyllde sjuttiofem år, var innan han kom till Lokrume lantbrukare i Garda, där han också var född.
I sin ungdom ägnade han sig åt arbeten på det mekaniska området. Efter anställning vid Etelhems mejeri kom han till Visby, där han hade anställning dels vid mudderverket i Visby hamn, dels också vid Visby-Västerhejdebanan. För omkring 45 år sedan återkom han till Garda, där han övertog sin svärfaders gård vid Autsarve, en 1500-talsgård, och där nedlade han ett intresserat arbete på gårdens skötsel samt gjorde omfattande förbättringar särskilt när det gällde byggnaderna. Sin ungdoms intresse för det mekaniska släppte han inte heller, utan han hade ordnat en välförsedd verkstad, där han var bygdens folk behjälplig med allehanda arbeten, särskult när det gällde jordbruksmaskiner . Förett femtontal år sedan överlämnade han gården till dotter och måg och flyttade själv till en son i Lokrume, som ävenledes är mekaniker, och var sonen behjälplig med arbetet i verkstaden. På senare år har han företrädesvis ägnat sig åt snickerier och bl a tillverkade han den kända gotlandsljusstaken.

I det kommunala livet tog Konrad Löfgren på sin tid livlig del under tiden i Garda. Sålunda tillhörde han kommunalfullmäktige, var ordförande i fattigvårdsstyrelsen i många år, vidare föreståndare för sockenmagasinet m. m. I den religiösa verksamheten deltog han alltsedan ungdomsåren. Under många år var han ordförande och kassör i Garda friförsamling samt föreståndare för dess söndagsskola. Då församlingen uppförde sitt missionshus tog L livlig del däri och gjorde f ö upp ritningarna till detta. Den praktiska utformningen denna lokal fått är till mycket stor del hans förtjänst. Slutligen kan nämnas att den nu bortgångne, sedan han kom till Lokrume, anförtroddes ordförandeskapet för Martebo friförsamling, inom vilken han också var föreståndare för söndagsskolan.
Närmast sörjes den avlidne, som var änkeman, av dottern Astrid och hennes make i Garda, sonen Bertil, verkstadsägare i Lokrume, och hans maka samt barnbarn och systerar.

Förre hemmansägaren Johan Hansson, Grinds i Vallstena, avled på söndagskvällen i sitt hem. Han skulle på tisdagen ha fyllt 89 år. I unga år övertog han fädernegården vid Grinds och brukade den sedan på ett mönstergillt sätt, byggde och reparerade. Han anförtroddes också under åren en mängd kommunala uppdrag såsom ledamotskap av kyrko- och skolråden, kommunalnämnden m fl. I jordbrukarnas föreningsrörelse och dess politiska sammanslutningar tog han livlig del och var även med som initiativtagare och kassör i Linamyrs utdikningsföretag. Gården hade han sedan en del år överlåtit till en av sönerna. Den bortgångne hedersmannen sörjes närmast av barnen, Hilding, lantbrukare vid Nygårds i Vallstena, Klara, gift med bilmontör Lennart Hellgren, Visby, och Gustav, som övertagit hemmet, samt sonhustrur och barnbarn. Makan avled för 30 år sedan.

Gotlänningen
Måndagen 28 Mars 1960
N:r 73

Publicerat

En större bro

å allmänna vägen mellan Banna gård och Hörsne kyrka kommer att rifvas och omläggas onsdagen och torsdagen 18 och 19 dennes. I stället kan begagnas vägen endera genom Gothem och Vallstena eller genom Dalhem och Ganthem.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 September 1889
N:r 105

Publicerat

Länets pröfningsnämd

som sammanträder 18 September, består af: häradshöfdingen Alfr. Waldenström, lektor K. J. Bergman, bäradsskrifvaren K. Nordahl, hemmansägaren H. P. Hellgren Hanes i Endre, kyrkoherden O. Klintberg i Vestkinde, kronolänsmannen J. Håkansson i Bro kyrkoherden K. Sik i Lärbro, hemmansägaren Ferd. Pottersson Othemars i Othem, kyrkoherden F. Friberg i Källunge, vämdemannen N. E. Eriksson Alfvena i Vallstena, hemmansägaren Aug. Larsson Altheime i Buttle, skolläraren L. P. Qviberg i Gammalgarn, hemmansägaren John Eneqvist Kube i Stenkumla, skolläraren A. T. Saöbom i Levide, handlanden Karl Smitterberg i Klinte, hemmansägaren Jakob Rosendahl Kattlunds i Grötlingbo, handlanden Viktor Hansén i Öja, handlanden Lars Cramer d. y. i Rone, folkhögskoleföreståndaren T. Sätervall i Hemse, handlanden J. F. Fagerberg i Burs, hemmansägaren Ol. Pettersson Hallute i När.

Gotlands Allehanda
Fredagen 12 Juli 1889
N:r 78

Publicerat

S. k. Slumrebro

å allmänna vägen mellan Bara och Vallstena socknar kommer att omläggas torsdagen och fredagen 23 och 24 innevarande månad, hvarigenom samfärdseln å sagde väg under dessa dagar blir afbruten; i stället kan begagnas vägen förbi Bjerge i Vallstena.

Gotlands Allehanda
Fredagen 17 Maj 1889
N:r 56

Publicerat

Folkskoleinspektörens berättelse

öfver skolväsendets ställning inom norra skolområdet under sistförflatna året har nu afgifvits, och innehåller i hufvudsak:
Skoldistrikten äro fortfarande 42; de egentliga folkskolorna 45, mindre folkskolorna 2, och småskolorna 22, således en mindre än föregående år 1887, emedan en småskola indrogs i Visby vid höstterminens början förlidet år. Blott en småskola (i Lärbro) har varit flyttande, de öfriga fasta. Samman af folkundervisningsanstalterna inom området har således varit 69.
I dessa 69 skolor ha varit anstälda 46 ordinarie lärare, 1 ordinarie lärarinna (i Fleringe) 1 e. o. lärarinna (Visby) 3 biträdande lärarinnor (Visby), 2 lärarinnor vid mindre folkskolor (Kappelshamn och Akebäck) och 22 småskolelärarinnor, eller tillsammans 75.
Fortsättningsskolor med statsunderstöd ha fuonits 2 inom området, men flere skoldistrikt ha beslutit att under året upprätta sådana. Repetitionsskolor ha flerstädes varit igång, men omfattas på landsbygden med mindre intresse.
Slöjdundervisning för gossar har ytterligare anordnats i 3 distrikt (Roma, Vänge och Slite), så att sådan undervisning nu meddelas i 9 distrikt, Rörande flickornas undervisning i qvinlig handaslöjd har i några distrikt en bättre auvordning blifvit införd (Visby, Othem. Dalhem m. fl.) På de flesta ställen saknas dock ordning, progress och mål.
Inga vakanta lärareplatser funnos vid 1888 års slut. — Ordinarie läraren vid Barlingbo fasta folkskola har afgått med pension. — Nytt skolhus för småskolan har uppförts i Lärbro.
Enligt skolrådeos uppgifter utgjorde vid 1888 års slut folkmängden inom hela området 28,406 personer och hade alltså sedan 1887 minskats med 85. Antalet barn i skolåldern (7—14 år) var vid 1888 års slut 4,105; en minskning med 78 alltså.
Af dessa barn hade under året undervisats i folskolor, mindre folkskolor och småskolor 3,473, i allmänna läroverk, special- och enskilda skolor 249, hvaremot 348 barn saknat skolundervisning i skolorna, nämligen: efter slutad lärokurs enligt folkskolestadgans & 48 98 barn, enligt § 47 123; i hemmen hade undervisats 55, på grund af sjukdom frånvarande voro 13, af annan anledning 59; om 35 saknades uppgift.
I medeltal hade hvarjs lärare haft i folkskolan 50 barn, i småskolan 32.
Om man undantager kostnaderna för lokalers anskaffande och underhåll, så kostade skolorna inom norra området. 65,803 kr. 65 öre, till hvilken summa staten bidragit med 26,861 kr. 59 öre.
Medelkostnaden för hvarje barn inom området blef 11 kr. 21 öre. Fördelas distriktens kostnader för skolundervisningen på hela befolkningen inom området, så belöpa sig utgifterna på hvarje person till 1 kr. 37 öre.
Under året hade inspektören besökt alla skolor, ntom Slitehamns samt en och annan afdelning och fortsättningsskolorna. Kretsmöten hade hållits med Rate- och Kräklingekretsarne, Vidare hade inspektören utfärdat utförliga skrifvelser rörande förbättringar till 9 distrikt. På flere ställen hade han rönt tillmötesgående. Så har besintits nya småskolors upprättande i Rute och Vänge, nya skolbygnaders uppförande i Barlingbo och Vänge.
Redogörelsen åtföljes af en omsorgsfullt utarbetad statistik öfver skolgången i de olika distrikten, räknad i procenttal. Så hade den i Fårö, Källange och Vallstena, Lokrume, Viklau, Bro, Halla, Visby, Hejnum och Bäl, Ardre, Östergarn, Endre och Hejdeby samt Sjonhem belöpt sig till 97—90 proc.
I Othem, Bunge, Tingstäde, Hörsne med Bara, Hangvar, Fole, Gothem, Dalhem, Norrlanda, Kräklingbo och Anga, Lärbro, Boge, Roma, Stenkyrka, Ganthem, Barlingbo med Ekeby, Buttle, Rute, Ala, Lummelunda, Follingbo med Akebäck och Hellvi uppgått till 89—80 proc.
I Veskinde, Björke, Vänge, Martebo, Fleringe och Gammalgarn till 79—70 proc.
Skolbesökens medelprocent öfver hela området var 87,59 procent.

Gotlands Allehanda
Fredagen 3 Maj 1889
N:r 50

Publicerat

Gotlands folkmängd

utgjorde samtidigt 52,065 personer, sedan den under år 1887 ytterligare minskats med 491 personer, d. ä. 0,93 proc. Denna minskning är visserligen relativt lägre än i Kalmar och Elfsborgs län, mea högre än i hvart och ett af de öfriga åtta länen, der folkmängdsminskning förekom under året.
Vid jämförelse med förhållandet under de närmast föregående åren visar sig, att minskningen af Gotlands folkmängd var under år 1887 högre än för hvartdera af åren 1883—1886, ehuru lägre än för 1880—-1882. Gotlands invånareantal har nämligen sedan 1879 minskats på följande sätt:

Folkmängden har sålunda under den tidrymd nämda uppgifter omfatta minskats med sammanlagdt 3,216 personer, hvilket haft till följd, att länets folkmängd numera ingår i rikets folkmängdssumma med endast 1,09 proc. i stället för 1,21 proc. vid 1879 års slot.
Ofvan anförda folkmängd vid slutet af &r 1887 fördelade sig med 45,315 inv.
på landsbygden och 6,750 inv. på Visby stad. Den förras befolkning hade under året minskats med 504, men den senares tillväxt med 13 personer.
Hvad de båda häraden beträffar, tedde sig förhållandet så, som nedanstående öfversigt närmare utvisar, hvarvid märkes, att folkmängden i Norra häradet minskades relativt mera än i det Södra.

De landskommuner, i hvilka folkmängden ökades under året, voro följande 28: Visby norra landskommun, Hejdeby, Barlingbo, Roma, Fole, Lokrume, Vallstena, Lummelunda, Hangvar, Bunge, Dalhem, Viklau, Guldrupe, Ardre, Anga, Vall, Atlingbo, Mästerby, Hamra, Sundre, Hafdhem, Fide, Eke, Hemse, Fardhem, Gerum, När och Garda. I Väte var folkmängden lika som vid slutet af det näst föregående året, men i samtliga återstående landskommuner hade invånareantalet mer eller mindre nedgått.

Gotlands Allehanda
Måndagen 16 Juli 1888
N:r 57.

Publicerat

Rättegångs- och Polissaker.

Norra häradsrätten.
För tillgrepp af rapphönsägg hade, på angifvelse af arbetaren Lars Vilhelm Pettersson, Hägvalls i Vallstena, länsman J, Håkansson instämt kronobåtsmannen Johan Frimodig från Norrgårda i Vallstena. Svaranden skulle nämligen 5 Juni 1887 från ett fågelbo i en hage i Vallstena tillgripit rapphönsägg. Som emellertid ej blifvit utredt att det verkligen varit rapphönsägg samt ej edgång kunde åläggas svaranden ansåg häradsrätten att Frimodig ej kunde fällas till ansvar mot sitt nekande, Svaranden och angifvaren fingo sjelfva vidkännas kostnaderna för rättegången.

För misshandel hade gästgifvaren M. P. Broström, Broa å Fårö, iustämt rättaren T. Stenström dersammastädes, hvilken senare å sin sida stämt käranden för samma förseelse, Häradsrätten ålade Stenström att aflägga värjemålsed på att han ej 29 December 1887 på o.m, å vägen vid Broa med knif eller annat vapen tillfogat Broström sår i ansigtet. För edgången lemnades betänketid till första rättegångsdagen af hösttingets första sammanträde och hänvisades Stenström till själasörjaren för att erhålla undervisning om edens vigt och betydelse.

Till ansvar för i enslighet födt foster hade länsman B. Bolin instämt ogifta Katarina Gertrud Jakobsson, Lanuritse i Ala. Svaranden frikändes enär ingenting annat ådagalagts än att hon haft missfall.

För misshandel och ärekränkning hade drängen A. Persson, Rosendal i Follingbo, instämt sin husboade landtbrukaren O. W. Åhlander, Som Åhlander erkänt att han 6 April detta år på f. m., då Person på förebråelse af svaranden för ovarsamhet vid förspännandet af hästar svarat sturekt samt ej åtlydt husbondens befallningar, medlen fingertjock enkäpp tilldelat Persson åtskilliga slag å låren, hvilka slag, då Persson sökte afvärja dem, träffat bans bänder och ansigte, dömde häradsrätten Åhjander att för misshandel, deraf ej skada följt, böta 25 kronor, att godtgöra Persson för sveda och värk med 10 kronor samt ersätta rättegångskostnaderna med 5 kronor. Såväl Åhlanders invändning, att han mot Persson endast användt sin rätt till husagea, som Perssons ansvarsyrkande för ärekränkning, bestående i åtskilliga tillmälen, lemnade rätten utan allt afseende.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Maj 1888
N:r 38

Publicerat

Väghinder.

En större bro å allmänna landevägen mellan Bjerge och Alleqvia i Vallstena kommer att omläggas måndagen 14: och tisdagen 15 dennes, så att .resande i stället få begagna vägen från Börlunds ut till laudsvägen vid Burs i Källunge och derefter vägen. förbi Gute i Bäl till Alleqvia.
— Den 14, 15 och 16 dennes kommer att anläggas en bro å allmänna vägen mellan Hallfreda och Björkebos i Follingbo, under hvilka dagar i stället får begagnas landsvägen till Stafva och derifrån vägen genom Barlingbo till Endre socken.

Gotlands Allehanda
Fredagen 11 Maj 1888
N:r 38

Publicerat

Auktion Medebys i Vallstena.

Genom offentlig auktion som lördagen den 21 April från kl. 11 f.m. förrättas vid hemmansägaren Olof Larsson, Medebys i Vallstena, då kommer till mestbjudande att försäljas all lösegendom efter aflidne undantagsmannen Hans Petter Jacobsson, bestående af något husgerådsaker, en byrå, kistor, säng, stolar, sängkläder och linne; den aflidnes gångkläder, fiskredskap såsom ström mingsgarn, torskauglar, en fiskbåt, eka och segel m. m. Vid samma tillfälle försäljas 2:ne hästar, ett par oxar, och ett parti torrt virke af ek och alm.
Med betalningen lemnas anstånd till den 1 September.
Hörsne den 11 April 1888.
L. P. CHRISTENSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen 13 April 1888
N:r 30