En orkan,

hvars like i styrka ej förekommit under de tre senaste åren, utbröt i förgår qväll vid half 9-tiden och rasade med tilltagande häftighet till något öfver midnatt, hvarefter den så småningom aftog, så att jämförelsevis lugnt väder var rådande igår middag. Det märkliga var, att orkanen med ens frambröt med oerhörd kraft utan några förberedande stormbyar. Alldeles oförberedd på ovädrets utbrott var man dock ej. Baros metern föll nämligen på e.m. med stor hastighet; ett så lågt barometerstånd (732 millimeter), som var för handen vid 9tiden på qvällen, har här ej iakttagits sedan år 1882.
Under nattens lopp åstadkom stormen en del förödelser här i Visby. Ett rätt betydligt antal fönsterrutor sönderblåste, tegelpannor hazlade ned från taken och tvänne större träd kullvräktes.
— Våra ångbåtar hade att kämpa en svår dust mot stormens raseri. »Visby» inlöpte här i hamnen vid half 6-tiden på morgonen. Ångaren, som förgäfves sökt att åter ingå till Borgholm, måste under »Jungfrun» söka skydd mot de väldiga stormarne. »Tjelvar», som måst ankra i skärgården, hitkom först klockan 1 på middagen.
Ångfartyget >Gotlands> resa skildras af en passagerare på följande sätt:
Den svåraste resa, såvidt nu ombordvarande befäl och besättning å ångf.
Gotland med 10-årig erfarenhet kunna erinra sig, hade fartyget på sin färd till Stockholm natten mellan onsdagen och torsdagen i denna vecka. Ångaren utgick från Visby i vanlig tid kl. 8 e.m. Vinden var då frisk sydvest, och starkt fallande barometer bådade en oangenäm natt.
Lufttrycksmätarens utsago kom icke heller på skam, ty redan vid 10-tiden kastade vinden om på vest och öfvergick småningom på nordvest och NNV, tilltagande under nattens lopp i orkanlik styrka och försättande hafvet liksom i kokande tillstånd. Situationen saknade icke sitt allvar, och det bidrog just icke att öka passagerarnes lugn, när man erfor, att ångbåtens befälhafvare kapten Sandelin” mellan kl. 10 och 11 varit så nära att gå öfverbord, att han räddats nästan genom en underbar tillfällighet. Vakten vid detta tillfälle hade styrman Falk. Kaptenen befann sig emellertid äfven på kommandobryggan, sysselsatt att fastgöra nakterhuset, som öfverspolande brottsjöar höllo på att bortföra, då han vid en plötslig giring af båten tog öfverbalansen och hufvudstupa störtade öfver kommandebryggans räcke på styrbords sida utför rundhuset, der en liggande fribolt något bidrog att hejda hans fart mot bafvet. I samma ögonblick rusade styrman Falk, som befann sig på bryggans babordssida, fram och lyckades fatta ibenet på den rätt upp och ned hängande kaptenen, som lyckligt och väl drogs åter in öfver räcket. Fallet var hårdt och det dröjde en stund, innan kapten 8. återkom till besinning, liksom det också dröjde ett ögonblick, innan styrmannen förmådde släppa taget omkring hans ben som han omfattat med krampaktig styrka.
Vinden tilltog allt mer och mer ikraft den: ena orkanbyn aflöste den andra och brottsjö på brottsjö bröt öfver fartyget, som emellertid, väl lastadt som det var, häfdade sitt gamla anseende för en god sjöbåt.
På backen lösslets en af de hårdt fastskrufvade trosskorgarne och en stört sjö inslog rutorna på styrhusets babordsida Båten gick emellertid sin gilla gång, hejdad i sin fart af motvind och brottsjöar, hvilka senare skakade fartyget i hvarje dess fog och för kortare stunder liksom alldeles stannade farten. Framkomsten till Landsort, som i vanliga fall brukar ske mellan kl. 2—3 på f.m., inträffade derför nu icke förrän omkr. kl. 8, och vid Riddarholmen lade fartyget till först vid 2-tiden på e.m., aflemnande ett icke ringa antal passagerare, som sent skola förgäta natten 7 och 8 Oktober 1885.
— Vid 5-tiden på morgonen syntes ett på sidan flytande fartyg, mycket illa ramponeradt, redlöst drifva fram utanför kusten härstädes. Eno stor mängd folk nedströmmade till hamnen och &å strandpromenaden för att åse det hemska skådespelet. Flere personer uppgåfvo sig med kikare hafva & vraket iakttagit folk, sittande på lofvartssidan af det kullyräkta fartyget. Med stor skyndsamhet utgick vid 6-tiden lotskuttern under befäl af öfverlotsen och med fyra mans besättning. Vid kutterns framkomst möttes dess besättning af en förfärande syn. Vraket låg med masterna långs efter vattenytan drifvande omkring utanför Skälsö; hvarifrån ett par fiskarebåtar hade utgått för att bistå de nödstälde. Emellertid vågade hvarken dessa eller lots: kuttern på grund af de väldiga sjöarne lägga till vid vraket, hvars besättning uppgåfvo höga rop om hjelp. Från kuttern tillropades de skeppsbrutna, att dei lugn skulle afbida kutterns återkomst, som, sedan man hämtat en mindre båt, med första möjliga skulle äga rum. Och så styrde kuttern med fulla segel åter till Visby, medtog en mindre båt och begaf sig åter till hafs samt anlände lyckligt till olycksstället och bergade den utmattade besättningen, nio man och kaptenen.
Emellertid ankom. några minuter derefter ångfartyget »Visby» och tog ombord de skeppsbrutne, hvilka sedan klockan två på morgonen med döden för ögonen, under det vågorna vräkt öfver fartyget, måst kämpa en förtvifians kamp för att ej slitas bort från det redlöst drifvande vraket. De räddade egnades nu ombord & ångaren all möjlig vård, genomvåta som de voro samt darrande af köld och öfveransträngning. En fjorton års gosse syntes färdig att duka under för de utstånna själs- och kroppslidandena men kryade småningom till sig efter att hafva nedbäddats i varma sängkläder och fått något värmande till lifs. Några minuter efter de nödstäldes upptagande på >Vis by», reste sig vraket under svåra krängningar och stod med ens åter upprätt. Förriggen och ruffen samt däckslasten vo ro bortspolade. Fartyget togs nu på släp af »Visby», som inkom åter hit vid 12tiden, mottagen af stora folkmassor, som med oro afvaktade utgången af bergningsförsöken.
Det räddade fartyget heter Ceres, hemmahörande i Nystad i Finland, samt var på resa med last af trävaror till Köbenhavn. Fartyget, som mäter 178 tons, fördes af kapten Stenros. Radan vid 8: tiden på qvällen var fartyget utanför Vis by, då det öfverraskades af den våldsamma orkanen. Under nattens lopp blef det läck och vid 2-tiden på morgonen kantrade det på sidan, hvarefter besättningen i åtta timmar måste utstå fasansfulla lidanden & det redlösa vraket. Hade hjelpen uteblifvit ytterligare en timme, hade tio menniskolif med säkerhet gått förlorade, enär fartyget dref mot land allt mer och mer; de skeppsbrutne hade då krossats i de fräsande bränningarne.
Ryske konsuln härstädes erbjöd genast vid »Visbys» hitkomst fartygets kapten kläder, mat och bostad åt de nödstälde.
— Ea annan finsk brigg, äfven från Nystad, vid namn Olga, kapten Stål, som var på resa till Köbenhavn med trälast, inkom svårt läck igår till Klintehamn.
— Norska skeppet Petty, kapten Johansen, inkom i natt till Slite sv\’rt läck.
Fartyget var på resa fråa Liverpool till Viborg med saltlast, som troligen kommer att lossas i Slite, enär fartyget är till hälften fyldt af vatten.
— Söderhamnsskeppet Ida, kapten Lindberg, strandade natten till gårdagen vid Skansudden utanför Vestergarn. Fartyget var på resa till hemorten med stenkolslast. Bergningsångaren »Hero» är sysselsatt med att taga fartyget flott.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 9 Oktober 1885
N:r 81.

Från landsbygden.

Södra Gotland 14 Sept. 1885.
Väderlekens
växlingar äro mångahanda; ihållande regn, vindstilla, kylig luft och storm byta om nästan hvarje dag, vackert väder ha vi sällan: I natt har en vestsydvestlig, orkanlik storm rasat härstädes, som dock när detta skrifves något. aftagit i bäftighet, Att den späda rågbrodden under sådana förbållanden ej trifves särdeles väl, behöfver knappast sägas; också är den i allmänhet klen, hyartill äfven sädesmaskens härjande verkningar på många ställen i icke ringa mån bidraga. Laudtmännen vänta på blidare luft och vackrare väderlek, hvilket äfven i hög grad behöfs, om den (rågbrodden) skall få önskad framgång. En och annan har ännu ej slutat inbergningen af kornet, ty bergningstiden har varit svår.

Strömmingsfisket
har fortfarande varit klent i våra trakter. Vid Herta fiskläge i Burs socken fångades för några dagar sedan af ett båtlag på en natt ej mindre än 700 valar s. k. lekströmming, hvilken ilandfördes i tre båtar, som deraf blefvo drygt lastade. Torskfisket har äfven varit litet gifvande på senare tiden.

I lifsfara
på sjön var häromdagen en dräng i tjänst hos hemmansägaren Oskar Hansson, St. Sindarfve i. Hamra socken, då han var stadd på färd mot hemmet från torskfiske. Försegelspriet sprang nämligen ur och då drängen, som satt vid rodret, gick fram i båten för att åter isätta detsamma, lotvade båten i vind och lade bi på andra sidan med en sådan häftighet, att den kantrade, hvarvid karlen kom i vattnet och ifrån båten; med stor möda lyekades det Honom dock att åter få tag i densamma och, då den ånyo af sjön vräktes ikringy, inkomma deri och med tillbjelp af en segelmast, som han fått fatt uti och lagt tvärs öfver båten, hålla balansen, så att den ej ånyo kantrade, till dess att en aunan fiskare, som var i närheten och såg den nödstäldes belägenhet, hann änlända till stället och hbjelpa honom, så att han fick ösa båten läns och åter fortsätta sin så ofrivilligt afbrutna resa.

Fartygsstrandningar.
I söndagsnatt strandade utanför Heligholm i Vamlingbo norske skonerten »Kjaek», kapten Nilsen, lastad med oljekakor. Etter några timmars lossning, kom skonerten af grund och fortsatte resan. Fartyget var oskadadt.
I måndags kl. 11 f.m. strandade på grundet »Fiygaren» utanför Sundre engelske ångfartyget »Inverleitb», fördt af kapten Jobling och hemma i Leith i England, kommande från Grangemouth och destinerad till Kronstadt med last af stenkol. Från sagda tid tillionsdags kl. 10 f.m. stod fartyget på grund; hvarunder utkastades öfver 6,000 tunnor stenkol.
Neptunsbolagets ångare Belos ankom i tigdag kl. 6 f.m, till strandningsstället men kunde ingenting uträtta, I onsdags kl. 1/210 f.m. blef vattnet (som törut varit ganska lågt) högre, hvarefter ångaren omedelbart dref af grund. Den emellan Inverleith och Belos liggande nya och oförsökta. trossen, kom vid detta tillfälle att fastna i Inverleiths propeller, hvilket hade till följd att dykare måste afsåga den dyrbara kabeln, hvilken lär kostat 2,000 kronor. Sedan fartyget blef flott, inbogserades det af Belos till Burgsvik. Ångarén, som stod på sandbotten och i fint väder, bade icke tagit några anmärkningsvärda skador. Det är att märka att det icke fullt tre år gamla fartyget, oaktadt sin korta tillvaro, varit på grund två gånger förr, hvadan alltså denn& är den tredje. Nu äro kustborna fullt sysselsatta med upptagning at: stenkol och då det är gynnande väderlek, kan man räkna 30 båtar, deribland 1 jakt, på strandningsstället. Kolen bergas möt femtio procent.

Goodtemplarfest.
Då jag häromdagen med ångbåt anlände till Klintehamn, erfor jag att ett stor goodtemplarmöte der var anordnadt. Den i Hemse nybildade goodtemplarföreningen hade dit anländt och bidrog med sång. Sången ledd-af en skicklig föreståndare klingade friskt och rent i den stilla qvällen. Folkskolärare Stengård höll ett längre föredrag, hvari han på ett anslående sätt framstälde dryckenskapens följder samt nyttan af nykterbeten. Det var glädjefullt att se de många, som förr varit eländiga och i trasor höljda, nu snygga och ordentliga.

Fem sälhundar
dödades i förra veckan af en yngling från Sundre. Utanför »udden> (belägen mellan flis och refviken) är en mycket besökt vistelse ort för sälhundar och då det är solvarmt, ligger en sälhund nästan på hvarje sten. På en stor sten, benämd »mälsten>, kan man ofta få se 4 till 5 stycken.

Kastellet i Sundre.
Efter det jag förat något omuvämt den förmodade underjor diska gång, som troddes leda från kyrkan till kastellet och tvärtom, kan jag nu meddela, det undersökningar i dessa dagar gjorts, mén till intet resultat. Man trodde sig verkligen hafvå funnit den omtalade gången, men i och med detsamma påträffades åter fast jord och grus.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 18 September 1885
N:r 75.

Från landsbygden.

Torgdagen
nu senast i Hemse var talrikt besökt, utan att derför affärerna voro lifliga, svarare nästan tröga och omsättningen ringa vid låga pris såsom för hästar 100—150 kr., oxar 90 —185, kor 45—80 kronor.

De religiösa mötena
ha äfven sträckt sig till Rone. Särskildt var ett 30 Augusti af frikyrklige ordnadt möte besökt af mycket folk och goda predikanter. I går 6 Sept. höllo baptisterna möte på Ronehamn, dock något mindre besökt.

Väderleken,
som varit ytterst regnig och i hög grad försvårat kornets bergning, har ändtligen börjat visa annan karaktär med klar luft, hvarefter vårsädens inbergning snart torde vara afslutad, om några vackra dagar inträda. Men idag måndag på morgonen har ett starkt och ganska. häftigt åskväder med slagregn gått öfver södra delen af Gotland. Många påstå, att en slik åska med så förfärliga knallar ej i mannaminne gått fram här. Den räckte i 8 timmar, och under hela tiden var vestra himmelen klar, under det att ovädret drog sig öster på utåt hafvet. Ryktet färmäler äfven att åskan slagit ned i Hafdhems kyrka, i träd vid Öfveröstres och Gandarfve i Alfva samt på flere ställen i skogen.

Strömmingsfisket
har nu en tid bortåt vid östra kusten varit föga eller intet gifvande, hvarför priset stigit till 50 öre valen. Derför har den rika tillgången på sill varit ganska välkommen, och fastän Klintehamn vid hvarje resa medfört stora partier, hafva dessa dock haft en strykande absättning. Likaså den lilla fisk som kallas brissling, hvilken förut här på landet varit alldeles okänd, eå att då den började först hitföras ansåg allmogen den nästan för dålig, emedan de hade fördom mot densamma, men pu ätes den med begärlighet i hvarje hushåll.

Hamnbygnaden
vid Hus fiskläge, som har en rätt stor omfattning, i det 2 stora s. k. hamnarmar lagts ett stort stycke ut i sjön samt derefter sprängning, muddring och fördjupning deremellan ägt rum, är nu ändtligen i det närmaste färdig. Den har kostat fiskarena mycket arbete och många utaf dem flyttade ifrån stranden, då detta stora arbete skulle företagas, men de som troget hållit ut kunna nu glädja sig åt fullbordadt värf. Ja, att i störm och oväder kunna landa säkert utan att riskera lifvet just vid landningsstället, är allt en god fördel, som fiskaren här vet att värdera.

God skörd
kan man kalla, då efter 11/2 tunnas utsäde vid Frixarfve i Rone skördats 17 tunnor ren råg.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 11 September 1885
N:r 73.

Åska hördes igår

under ett häftigt slagregn såväl här i staden som på södra Gotland. Efter hvad vi erfarit slog hon ned i Hafdhems kyrktorn, hvarvid strålen löpte ned utefter sidan af tornet, som något skadades, och derefter fortsatte in i orgeln, på hvilken man emellertid icke kuonat upptäcka någon skada.
Vid Öfveröstres i Alfva och på andra ställen lära under de starka skrällarne en mängd fönsterrutor hafva sprungit.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 September 1885
N:r 72.

Väderleken

har under de senaste dagarne varit kall och regnig. Alla dagar med undantag af gårdagen, som hade sommarlik karaktär, har regn fallit och det i rätt betydlig grad. I dag har ännu ingen nederbörd inträffat.
Inbergningen af kornet pågår nu med ifver.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 4 September 1885
N:r 71.

Sjusofvaredagen,

som ej kunde underlåta att gråta en sqvätt, har efterföljts af regnig och fuktig väderlek. Med undantag af en och annan vacker dag har här regnat och regnat betydligt. Nederbörden i Visby utgjorde natten till i dag ej mindre än 32,5 millimeter. Förliden natt var nederbörden i Dalhem, efter hvad man meddelar, 28 millimeter och igår 15 millimeter.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Augusti 1885
N:r 67.

Från landsbygden.

12 Juli.
Den hårda torkan
fortfar alltjämt här ännu, ty hittills ha vi ej erhållit något regn, sedan jag senast sände några meddelanden från södra Gotland. Det är sorgligt att åse, huru den brännande hettan, som i går uppgick ända till 34 grader, upptorkar och förderfvar allt, både säd och det ännu ej afbergade fodret; hvilket i högsta grad gör sig gällande på de högländta och magra jordarne. Mången gång har det mulnat till och sett riktigt lofvande ut att få våtväder, men åskmolnen ha åter sjunkit tillsamman och himmelen ånyo uppklarnat, till stor grämelse för alla både höga och låga, fattiga och rika. Rågen, som till det längsta stått emot torkans förhärjaade verkningar, har nu, åtminstone på de flesta höga åkrarne, alldeles hvitnat, så att det vid ett hastigt påseende ser ut som den vore mogen för skördemannes lie. Kornet har dock mest lidit-af regnbristen, ty stora åkertegar stå förvissnade och nedfallna och mäkta ej att repa sig, om vi också snart skulle få våtväder, ty torkan har varit för mycket ihållande och långvarig. Potatis och öfriga rotfrukter äro liksom försänkta i dvala. Klöfver- och timotejskörden, som nu är afslutad, har lemnat mycket ringa afkascming; hårdvallsmarken är föga gifvande. \’ Slåttern af densamma har nu börjat. Till följd af så svåra förhållanden betingar också höet här högt pris, 40—50 kr. häcken för hårdvall och 30—35 för klöfver och timotej, under det kreatursprisen stå mycket lågt, 45 —70 kr. för goda mjölkkor o. s.v. Landtmannev är häraf dyster och nedstämd till sinnet och emotser med bekymmer den annalkande skördetiden.

Fruktsamhet.
Vid Nora gård i Vamlingbo framfödde en ko häromdagen tvänne friska och duktiga kalfvar. Detta är i och för sig sjelft ej såovanligt, fastän det kan vara sällsynt; men det säregna deruti är, att båda kalfvarne äro af precis samma färg och lika stora, så att de med svårighet kunua urskiljas från hvarandra. De befinna sig för närvarande bra och se trefliga ut.

Bra marscheradt.
Några raske ynglingar från Hemsetrakten, tillryggalade häromdagen vägen emellan Hoburg och Lingvinde gård i Hafdhem socken (omkring 2 3/4 mil) på en tidrymd af 5 timmar.

13 Juli.
En ovanlig naturföreteelse
visade sig härstädes i dag omkring 2-tiden på morgonen, då ett starkt eldlikt sken (hvilket ej var olikt norrsken, men vida större och praktfullare), visade sig på norra delen af himlahvalfvet, hvilket varade omkring 1 timme eller till dess att solen började framträda då det mer och mer förbleknade, tills det slutligen dog bort och försvann, – Vid samma tid som detta fenomen visade sig, uppsteg ett större kolsvart åskmoln alldeles bredvid och vester. om detsamma, under det täta blixtar korsade hvarandra och åskan hördes doft mulira på afstånd. Det hela företedde en särdeles anslående och storartad tafla.

Regn
föll härstädes i dag på morgonen i åtskilliga trakter, dock var tyvärr ej så förbållandet i brefskrifvarens omnäjd. På Burgsvik och Fide lär det regnat betydligt, ja så att det flödade på vägarne i strömmar.

Egendomlig fura.
På östra kusten af Vamlingbo har jag iakttagit en fura, hvars höjd är omkr. 6 fot, hvilken har grenar, som slingra sig långs jorden i en längd at närmare 30 fot. Omkretsen antages till omkring 60—70 fot.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 17 Juli 1885
N:r 57.

Regn

föll igår vid middagstiden i Bro och Lärbro socknar. Af resande på »Klintehamn» igår från Fårösund berättas, att en ganska riklig nederbörd föll under resan, ehuru den tycktes icke sträcka sig åt landet till. Det lär för öfrigt icke vara ovanligt, att Gotlands kalkgrund, vär den efter långvarig torka är starkt uppvärmd, liksom stöter regnmolnen ifrån sig.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 14 Juli 1885
N:r 56.

Från Hemse.

Ett söndagsskolmöte
hölls härstädes på inbjudan af förre skolläraren Vessman i missionshustet i söndags för att samråda om för den religiösa söndagsskolan vigtiga saker. Disskussionens ordf. vardt landtbr. Gunnar Nilsson, Ringome i Mästerby, och mötet var besökt af rätt mycket folk, hvarvid det märkliga ioträffade, att så många olika sekter här kunde fördraga ja reat af samråda med hvarandra. Här voro representerade baptister (öfvervägande antal), frikyrkliga, metodister, helgeanister, hjorteaner och s. k, luteraner, som dock i allt ej gilla statskyrkan. De tio uppstälda frågorna afhandlades i lugn och ordning, hvari mötesinbjudaren föregick med godt exempel, Det torde vara första gången något sådant möte hållits, der så i frid allt gått af som nu, emedan fordom de olika sekterna emellan rådt den största splittring och kantighet.

Gotlands söndagsskolförening,
som bildades för någon tid sedan och intager medlemmar från alla religiösa samfund emot en årlig afgift af minst 50 öre, kommer hädanefter att förena söndagsskolorna och vill söka verka för söndagsskolesakens förbättrande härstädes. Föreningens sekreterare är Gunnar Gunnarsson, Ringomé i Mästerby.

Väderleken.
Morgonen 10 dennes var härstädes endast 3, säger 3 grader blidt. En häftig hagelby med storm, hvarvid flere fönsterrutor sprävgdes, for fram vid middagstiden.
I sammanhang härmed må nämnas, att väderlekstelegrammen i Gotl. Alleh. äro för större delen af allmogen välkomna och en del har redan länge önskat att få sådana meddelägden särdeles under bergningstiden. Att det är

Olika nederbörd.
här på ön bör bevisas dermed, att då det i dagarne före och efter pingst regnade norr på landet och i Visby, hade vi här på söder det vackraste väder och knappast en enda regndroppe. Så torr vår säga sig gamla personer ej kunna minnas att här varit på 50 år.

Årsväxten.
Rågen står i allmänhet vacker, hvetet också, korn och vårsäd på lera dåligt, på mylla något bättre. Potatissättningen är i allmänhet nu afslutad.

Tre stora pansarfartyg
gingo nyligen norrut utanför östra kusten.

En hvirfvelvind
medförande en väldig risqvist skrämde 2 dennes vid Ungbåtels i Stånga en häst, fer Ae en s. k. lastvagn, så att djuret kom i vildt sken. I stark fart bar det af fram mot Bosartve, i hvars närhet vagnen stjelpto i diket, hvarvid den åkande föll under vagnen och fick den ena armpipan afbruten.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 12 Juni 1885
N:r 47.

Från landsbygden.

Väderleksförhållandena
börja ändtigen te sig något annorlunda på söder, sedan vi nu fått ett godt och välgörande regn som åstadkommit en blidare temperatur. Somliga dagar ha vi till och med haft 10—12 grader varmt; också trifves nu såväl höst som vårsädet i allo förträffligt och allt andas lif och glädje; potatissättningen är ännu ej afslutad i sin helhet.

Vackert föredöme.
Omkring 500 st. gran- samt en mindre del. bok- och ekplantor ba under inneva rande vår utplanterats i närheten af Vamlingbo skolhus af läraren derstädes: Detta manar till efterföljd, alldenstund i då södra trakterna af Gotland sådana trädsiag höra till sällsyntheterna, och trefligt skulle det te sig, om vi i en framtid finge skåda gröna grandungar här och der på den eljes så skogfattiga delen af ön.

Förmodad olyckshändelse.
Sistl. 19 Maj på e.m. begaf sig förre båtskepparne Olof Dahlgren från Gervals i Vamlingbo ut på sjön å vestra kusten i närheten af Hoburg för att fiska och har sedan dess ej afhörts, hvadan man med säkerhet antager, att den försvunne, som under de senare åren led af fallandesot, under ett anfall af nämde sjukdom fallit ur båten och funnit. sin graf i Vågorha.s Båten har af flere personer iakttagits drifva söderut sagde dag på qvällen och på följande morgon lär demännu sydts långt till sjös i söder om Hoburg. Vinden, som vid tillfället var N. O., öfyergick på natten mera åt nordlig, för öfrigt vacyert och lugnt väder. En åra lär äfven ha ilandflutit &å kusten utanför Sundre, hvilken förmodas tillhöra Dablgrens-båt, och om så skulle vara förhållandet, kan man äfven antaga, att Dahlgren i\’saknad af åror (segel hads han ej med sig) måst öfverlemna sig åt sitt öde och låta båten drifva -hvart den behagade, nota bene om han under anfallet: ej: ramlat ur båten. Någon förhoppning att D. fins i lifvet förefinnes ej, såvida ej det oförmodade in träffat, att han af något förbiseglande fartyg blifvit upptagen. Dahlgren var något öfver femtiotalet, var ogift och bodde ensam i en liten. bygnad, som. af baptisterna, till hvilkas sekt han hörde, blifvit uppbygd åt honom.

Egendomlig dödsorsak.
En tjur, tillhörig en person i Vamlingbo, utsläpptes häromdagen på bete, dervid han afbet en törnestjelk, hvilken fastnade i matstrupen, med den påföljd att djuret måste nedslagtas. Veterinär var ej tillkallad. Djuret var ej försäkradt, hvadan ägaren drabbag af förlusten.
Under nu förflutna pingsthelg har ett

Missionsmöte
varit ordnadt i Vamlingbo missionshus, dervid- ett flertal predikanter varit tillstädes. Orantliga menniskomassor ha äfven varit samlade, mera än huset beqvämligen kunde rymma. Allt har aflupit i frid och stilla endrägt, fastän stundom -under diskussionen oluka äsigter tyckts varit rädande. Jag torde en annan gäng närmare komma att. beskritva både; diskussionsämnena och predikanternas föredrag.

Hundlande
växa långs vägen inellan Grötlingbo och Hoburg svin svampar ur jorden. Bönderna buda bolag. Sina hemman lemna dessa deremot dåligt bearbetade eller undeles oskotta. Då många äro stjare, men köparne äro lå, kan man lätt inse resulatet?

Gotlands Allehanda
Fredagen den 29 Maj 1885
N:r 43.