Fide, 26 Februari.
Den på dagordningen här inom socknen stående frågan, är det nu pågående laga skiftet. Det har gått rätt raskt undan, tack vare der goda väderleken på senhösten, som gjorde att mätningen och graderingen hann afslutas. På det senaste sammanträdet; var det fråga om häfdförteckningen, d. v. s. om allt var rätt upptaget, samt om alla undan tag, som kunde komma i fråga. På sistone kom ock i fråga att skiftesdelägarne skulle yttra sin mening, hvar de ville hafva sina skiften förlagda, och somliga voro rätt belåtna, när de utan protester från vederbörandes gida, fingo anamma de bästa bitarne, Måtte de bara bli lika nöjda när de sedan, i slutet af nästa månad tror jag, få se sina planer på kartan.
Väderleken har nu en tid bortåt varit någorlunda öfverensstämmande med årstidens tordringar, d. v. s. kallt, så att det har blifvit litet käle i jorden; men snö bar varit sällsynt att få se. I dag snöar det dock rätt duktigt.
En ko, som får två kalfvar, hör nog inte till det alldagliga. Häromdagen, öfverraskade dock en dylik sin ägare med ett par välskapade och krya exemplar.
Sundre, 27 Febr.
Vårtecken ha vi många härute i det sydligaste sudret, ty länge ha vi haft barjord med tämligen mildt klimat och sedan 14 dagar tillbaka ha här passerat större och mindre ångare, ibland i flottor om 6 till 8 stycken, de flesta kommande öster ifrån »with full speed» med kurs på sundet. Af segelskutor ha vi deremot ej sett en enda.
Starens, den efterlängtade käre sångarens ankomst hit är ju också ett tvärsäkert vårtecken.
På tal om staren, har en hans vän och beskyddare, boende här i socknen, låtit å olika odalgårdar uppsätta ett 50-tal hålkar förutom de 75—100 st. som han uppsatt kring sin bostad. Ett bevis på hans välvilja mot den pyttige och sällsksplige sångaren, som manar oss lite hvar till eftertöljd.
»Ett guldland dock det är». För de »midlandsinfödingar», som t. ex. från det natursköna Dalhem, Hörsne etc. om sommaren hedra oss Sundrebor med en visit i löfprydda häckar, ter vårt lilla Sundre sig nog ganska Sibiriskt och öde. Inte ett träd, eller en grön buske. Endast sten, sten och åter sten å en stor, ofantlig öde slätt med lite förbränd alf å den öfverallt i dagen stickande hällen. Ja, så ungefär, tycker den resande, Men, Sundre har nog sina små eden ändå. »Det maa de vaere rolig for, Far» ty just af dessa stenmassor förtjena vi pengar! Vid fabrikör Lindströms storartade stenhuggeri å Hoburgen gå de flesta af sockenboarna och arbeta — så många som möjligen kunna komma från hemmet så äro de der — ja, man går ibland »man ur huse» i det att karlarna arbeta i huggeriet och »kjoltygen» köra den huggna stenen, Pengar tjenas i hvarjs hem; dels genom arbete i brotten, dels genom körning för desamma och dels genom försäljning af föda åt de många arbetarna. Ja, tack vare hr Lindström, stå vi oss mangrant bra. Han har realiserat den gamla sagan att å Hoburgen skulle finnas en skattkammare — och den har han nu öppnat åt oss.
Vamlingbo, 27 Febr.
Af intresse för Gotl. Allehandas läsare torde det kanske vara att få höra något om öns sydligaste sparbanksverksamhet under förlidet år. Ur den i dagarne af revisorerna afgifna berättelsen tager jag mig derför friheten anföra följande: Behållningen från år 1892 utgjordes af 449 insättares tillgodobafvande med kronor 77,358 och bankens egen fond med kronor 5,949. Under året ha medel insatte till ett belopp af kr. 8,142. Årsräntorna för insättarne utgjorde kr. 3,095 och sparbankens årsvinst kr. 1,079 eller tillsammans kronor 95,626. Se vi på motsatta kontot fiona vi att under året äro uttagna kronor 8,625, att utgifterna under samma tid varit kr. 291 samt att behålningen till 1894 utgöres at 429 insättares tillgodohafvande med kronor 79,972 och bankens fond kr. 6,737.
Vedpinnarne äro väldigt dyra härute i sudret. Vid en skogsauktion häromdagen betingade t. o. m. ett lass stockved ända till 8 till 10 kr. säges det.
Vamlingbo pastorats kratursförsäkringsförening har i dag haft sitt ordinarie årssammanträde under ordförandeskap af Nils Olsson, Nora. Af revisionsberättelsen framgick, att under år 1893 kreatur varit i föreningen försäkrade till ett belopp at kr. 63,000. Under samma tid har för olycksfall utbetalts 155 kr. och åt biträden vid sjukdomsfall 9 kronor. Ingen extra uppbörd har under året förekommit. Ansvarsfrihet beviljades styrelsen och räkenskapsföraren.
Gotlands Allehanda
Onsdagen den 28 Februari 1894
N:r 32
