Etikett: Träkumla

Träkumla socken ligger söder om Visby på västra Gotland.
Gårdsnamn: Anglearve, Annexen, Gottskalk, Ingvards (Ängvards), Kue, Tjängdarve, Traume.

Publicerat

Auktion i Träkumla.

Onsdagen d. 26 Juli från kl. 1e. m. låter enkan Maria Olsson, Gotskalks i Träkumla, i avseende till af resa fiån orten genom offentlig auktion till den högstbjudande försälja hela sitt lösörebo bestående at koppar, jernblecksaker, porslin, träkärl, möbler, såsom 2 st. byråer, sängar, bord, stolar och speglar, samt diverse handredskap m. m. som här icke uppräknas; och lemnas åt godkände inropare anstånd med betalningen till den 1 näst kommande November.
Eskelhem d. 18 Juli 1893.
JOHAN OLSSON.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 21 Juli 1893
N:r 111

Publicerat

Fattigvården å Gotland.

Under 1891, det senaste år, för hvilket uppgifter föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 å landsbygden. Af dessa senare Var ett fördeladt i rote och ett i distrikt. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 83 fattighus med utrymme för för 856 personer, deraf ett i Visby för 120 personer, en fattiggård för 30 personer och 24 mindre fattighus för 138 personer, deraf ett i Visby för 8 personer.
Hela antalet personer, som under 1891 åtnjöto kommunalt understöd inom länet, utgjorde 1,487, deraf 1,139 å landsbygden och 348 i Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående år minskats med 14 personer eller 1,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1891 utgjorde 2,59, eller den lägsta och fördelaktigaste inom riket. Högst i fråga om fattigvårdsprocenten kommer fortfarande Vermlands län med 5,96. I fråga om Gotland är att märka, att antalet understödstagare i en del af länets fattigvårdssamhällen eller Norrlanda, Viklau, Träkumla, Öja och Gerum utgjorde endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 373 män och 779 qvinnor, deraf å landsbygden 278 män och 629 qvinnor samt i Visby 95 män och 150 qvinnor. De indirekta noderstödstagarne, d. v. s barn tillhörande understödstagare, utgjorde innalles 335, deraf å landsbygden 232 och i Visby 103. De direkta understödstagarne fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 12, moderlösa oäkta 27 och andra barn 107. Hela antalet barn som under 1891 åtojöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt, uppgick alltså till 484.
De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 343, af hvilka 57 qvinnor med dem tillbörande 101 barn;
gifta: 250, deraf 68 med 133 tillhörande barn;
enklingar, enkor och frånskilda: 414 deraf 45 med 101 tillhörande barn.
I afseendo på kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 373 mankön och 779 qvinkön. Härvid gör sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förra räknade 76 mankön mot 69 qvinkön, hvaremot af de senare 297 voro män och icke mindre än 710 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggjordes deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 177 af qvinkön eller 181 på landsbygden och 167 i städerna.
Ser man till proportiooen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så fioner man, att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 9,3 proc., af äldre personer voro 23,8 ogifta med 7,9 proc. tillhörande barn, 16,90 proc. gifta med 6.0 proc. barn samt 296 proc. enklingar, enkor och frånskilda med 6.5 proc. barn. Således inalles 79.6 proc. direkta och 20.4 proc. indirekta understödstagare.
Understödets varaktighet och storlek.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 200 män, 265 qvinnor och 43 barn, deraf å landsbygden 127 män, 190 qvinnor och 83 barn samt i Visby 738 män och 75 qvinnor. Delvis understödda voro 117 män, 394 qvinnor och 207 barn, deraf & landsbygden 107 män, 327 qvinnor och 138 barn samt i Visby 10 män, 67 qvinnor och 69 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 56 män, 120 qvinnor och 85 barn, deraf & landsbygden 44 män, 112 qvinnor och 51 barn samt i Visby 12 män, 8 qvinnor och 34 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 111 män, 136 qvinnor och 3 barn, deraf å landsbygden 95 män, 119 qvinnor och 3 barn samt i Visby 16 män och 17 qvinnor. I sjukvårds anstalter vårdades 19 män och 28 qvinnor, deraf å landsbygden 10 män och 19 qvianor samt i städerna 9 män och 9 qvinnor. I egna hem understödda voro 128 män, 379 qvinnor och 223 barn, deraf å landsbygden 114 män, 319 qvinnor och 134 barn samt i Visby 14 män, 60 qvinnor och 89 barn. På annat sätt understödda voro 3 män, 22 qvinnor och 2 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 62 män, 102 qvinnor och 61 barn, deraf å landsbygden 45 män; 78 qvinnor och 27 barn samt å Visby 17 män, 24 qvinnor och 34 barn. Under året afledo 30 män och 56 qviunor, deraf å landsbygden 28 män och 42 qvinnor samt i Visby 2 män och 14 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 46 män, 63 qvinnor och 70 barn, deraf å landsbygden 25 män, 45 qv nnor och 31 barn samt i Visby 21 män, 18 qvinnor och 39 barn. Till nästa år qvarvarande voro 297 män, 660 qvinnor och 265 barn, deraf å landsbygden 225 män, 542 qvinnor och 201 barn samt i Visby 72 män, 118 qvinnor och 64 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1891 utgjorde 70,889 kronor, deraf för landsbygden 45,572 kr. (3,959 kr. för hus och inventarier, 38,560 kr. för understödstagarnes vård och underhåll samt 3,053 kr. för öfriga utgifter) samt för Visby 25,317 kr. (995 kr. för hus och inventarier, 18,126 kr. för vård och underhåll samt 3,196 för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands landsbygd 40 kr. 1 öre, deraf underhållskostnad 33 kr. 85 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 40 kr. eller i medeltal 104 kr.
Fördelade på länets olika härader och Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnaden sålunda:

Gotlands Allehanda
Måndagen den 17 Juli 1893
N:r 109

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Norra häradsrätten.
(Femte sammanträdet).
Utslag afkunnades: emellan hemmansägaren Ludvig Högberg, Vies i Veskinde, m. fl. och hemmansägaren Johan Källgren, Klintegårda i samma socken, ang. ansvar för oloflig harjagt. Svar. dömdes att böta 10 kronor samt ersätta kär. för den skjutna haren med 1 kr;

— emellan landtbrukaren Per Stare, Burga i Lummelunda, samt landtbrukaren Herman Landergren och hans hustru, Lunds i Martebo, ang. ansvar för olofligt borttagande af en gärdesgård. Svar. Herman Landergren fälldes enl. Straffl. 10 kap. 20 § att böta 30 kronor samt svar:na, hvilkendera af dem bäst gälda gitte, att ersätta kär. för det borttagna gärdselvirket med 10 kronor.

— emellan Lars Nordström, Råby i Hejdeby, och enkan Johanna Sjösten å Kapelshamn, angående ansvar för förskingring af anförtrodt gods samt ersättning. Svar. dömdes att för uppsåtlig förskingring böta 50 kronor samt att till kär. utgifva ersättning med 300 kronor;

— emellan hemmansägaren Johan Pettersson, Medebys i Hall, kär. samt arbetaren Johan Oskar Lundberg och hustru Elisabet Karlsson derstädes svar. ang. ansvar för ärekränkning; svar:na dömdes att hvar för sig böta 50 kronor;

— emellan t. f. kronolänsman Arvid Jacobsson, åklagare, och hemmansägaren Johan Flodman, Nors i Veskinde, svar. ang. ansvar för misshandel.
Svar. frikändes och angifvaren, skomakaren O. Sjögren Klitengårda i Veskinde, ålades att gälda kostnaderna i målet.

— Målet emellan f. löjtnanten E. Björkman i Hellvi socken, kär. och inspektoren Herman Nyberg å V flings i samma socken, svar., ang. redovisning m. m. uppsköts till 2:ra rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— Målet emellan kaptenen Frans Classen i Linköping, hufvudkär. och ägaren af Fole mek. verkstad, Joh. Vigström, genkär. ang. fordringsanspråk och utbekommande af värdehandlingar till värde af 6,000 kr. hade utsatts till denha dag för edgång af genkär. Genkär. betygade med ed, att han icke för nämda belopp eller någon del deraf häftat i skuld till kär:s numera aflidne fader.
Utslag i målet å slutsammanträdet.

— Målet emellan landtvrukaren H. Landergren och hans hustru vid Lunds i Martebo samt landtbrukaren Per Stare å Burge i Lummelunda ang. gäldande af utflyttningskostnad i sammanhang med skifte, öfverlemnades af båda parterna.
Utslag å slutsammanträdet.

— Målet emellan Klaes Andersson, Etebols i Lummelunda och Oskar Nyström, Hellvigs i Fole, ang. åverkan förevar ånyo.

Ä kär. sidan hördes 5 vittnen, af hvilka drängen Karl Pettersson och arbetaren Joh. Forsgren hade de för svar. mest graverande vittnesmålen. Pettersson hade tjenat såsom dräng hos svar. under åren 1890 och 1891 samt under denna tid biträdt svar. med skogshygge i den s. k. Malmhagen, i nvilken dock kär., enligt hvad svar. för vittnet uppgifvit, på groud af kontrakt ensam hade afverkningsrätten. Äfven vittnet Forsgren hade hjelpt svar. med skogsafverkning i nämda hage, nämligen under våren 1892.
Svar. bestred att han huggit skog å någon annan mark än der han varit berättigad att hugga.
Målet uppsköts.

— Målet emellan O. V. Ålander å Rosendahl och statdrängen K. F. Eriksson, ang. ansvar för olofligt afvikande ur tjenst, uppsköts till 1:a rättegångsdagen af nästa sammanträde.

— Till tinget hade kronolänsman G. Boberg instämde drägen Olof Teodor Johansson från Smedegårda i Björke med yrkande om ansvar för det Johansson olofligt kört å jernvägslinien. Svar. erkände förseelsen, men uppgaf att han omedelbart efteråt, då han erhållit kännedom om att körande å jernvägslinien icke vore tillåtet sjelf anmält förhållandet hos trafiikschefen och då fått fö sona förseelsen med erläggande af 10 kronor, å hvilken betalning svar. nu äfven medhade trafikschefens qvitto. Sedermera hade emellertid saken angifvits till åtal och trafikschefen hade då återsändt 10-kronesedeln och i bref bedt att återfå qvittot, hvilket utbyte svar. dock ej velat gå in på.
Målet uppsköts.

— Målet mellan Anders Herlitz, Bengts i Östergarn samt Johan Herlitz derstädes och lotsförmannen Olsson, ang. klander af utmätning, förevar nu ånyo. Två vittnen hördes, af hvilkas vittnesmål tycktes framgå, att ett för Johan Herlitz:s skuld utmätt kokreatur vid tiden för utmätningen tillhört kär.
Kär. återtog emellertid ansvarsyrkandet emot svar. Olsson, hvarefter målet för vidare bevisning uppsköts till 2:a rättegångsdagen af hösttingets 1:a sammanträde.

— Målet mellan Olof Johansson, Butrefs i Norrlanda, och Johan Larsson derstädes ang. ärekränkning, handlades nu åter. Ärekränkningen skulle hafva bestått deri, att svar genom häntydningar föranledt att rykte uppkommit om brottsligt förhållande emellan svar. och en annan persons hustru.
Svar. bestred, att han gjort sig skyldig till någon ärekränkning; han hade endast till den ifrågavarande qvinnans man yttrat några ord för att göra honom uppmärksam på att ett dylikt rykte vore i omlopp.
Målet uppsköts till hösttingets första sammanträde.

— Fabrikören Emil Mellström i Enköping hade å egna och sina syskons vägnar till tinget instämt Sofia Bernhardina Bergström i Rute socken med yrkande att såsom slägtingar till aflidne landtbrukaren J. V. Karlesson efter honom utbekomma arf. Slägtskapen mellan kär:na och den aflidne skulle enl. Mellströms uppgift ledas tillbaka till Mellströms morfader, hvilken vore farfader till Karlesson och hans jämväl aflidne broder, förre kyrkoherden i Hangvar och Hall Martin Karlesson. Enligt svar:s uppgift, hvilken äfven med ett bref gjordes ganska sannolik, var Karlessonernas fader icke son utan fosterson till Mellströms morfader.
För närmare utredning uppsköts målet till hösttinget.

— Ed såsom god man vid skiftesförrättning aflades af f. nämdemannen Lars Granberg i Dalhem.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets femte sammanträde å Skogs i Levide; ordf. e. o. hofrättsnotarien M. Wedberg) Följande ntslag afkunnades:

— I redovisningsmålet mellan J. P. Jakobsson, Bockes i Fröjel, och sakförare C. E. Björkegren, Vestergara, ogillades käromålet.

— För oloflig rapphönsjagt dömdes kakelungemakare Gustat Hultström, St. Kruse Alfva, att böta 25 kronor.

— Med ed ålades Fina Vestberg i Lye att betyga, det hon ej till hustru Sjösten fält ett yttrande att Petter Lydals hustra stulit ett par kardor.

— Ärekränkningsmålet Edman—Johansson, Väte, uppsköts till första dagen af höstetingets första sammanträde, då svaranden skall förete bevis att han anhängiggjort rättegång mot käranden med yrkande om ansvar för skogsafverkning.

— I det stora skiftesmålet mellan icke-hemmansägare och hemmansägare inom Närs socken afkunnade rätten det beslat, att målet uppskjutes till första rättegångsdagen af nästa vårtings andra sammanträde, till hvilken tid kärandena skola hafva delgifvit stämningen åt alla svarandena, Svar:s invändning, att kär:na vore oberättigade föra talan i målet, lemnades utan afseenda af rätten.

F. nämdemannen Joh. Engström, Mafrids i Vestergarn, hade till denna gång instämt Gabriel Bolin från samma gård och socken med yrkande att dels utfå 58 kronor och dels erhålla tillbaka den andel i fjällfiske, som tillhört 17/128 mt! Mafrids och som blifvit fråndömd Engström, — Detta visade sig vara den gamla bistorien om hemmansköpet at 1885, köpe- och landtmärerihandlingarne, ibland hvilka två halffärdiga reverser blifvit instuckna, dem Engström omsider på laglig väg tvingats betala o. s. v., för hvilket allt vi på den tiden utförligt redogjorde. Denna gång voro Karl Karlson, hans hustru och dotter instämda som vittnen, men utebletvo. Svaranden bestred E:s påståenden och yrkade ansvar å honom för rättegåvgsmissbruk, då saken redan förut blifvit afdömd. Sedan som vittnen hörts kronolänsman Svallingson och bustra Josefiaa Gustafsson uppsköts målet till andra rättegångsdagen af hösttingets 1:a sammanträde, då de tre idag frånvarande vittnen skola vid vite af 5 kr. hvartdera vara närvarande. För deras försummelse idag dömdes de att böta 1:50 hvartdera.

Barnaföda. Det från tredje sammanträdet uppskjutna målet emellan Agnes Kristina Johansson Mallgårds i Levide och husbondesonen Hjalmar Siggelin, Pejnarfve i samma socken, behandlades. Svaranden bestred ganom ombud de vid förra rättegångstillfället afgifna vittnesmålen. Målet öfverlemnades, käranden yrkande bifall till kärnmålet eller, om detta ej kunde bifallas, att svaranden måtte ålägges edgång. Utslag faller på första dagen af nästa sammanträde.

Djurplågeri. I det föret omnämda målet mot statkarlen Alfr. Engström och drängen Viktor Hansson från Uggårds i Rone ang. djurplågeri 21 sistl. Februari vid stenkörning mellan Rone och Grötlingbo, hördes i dag ytterligare två vittnen, Lars och Zakarias Lindström. De berättade samstämmigt att de sett Viktor Hansson vid omstämda tillfället köra öfverdådigt fort och rycka i tömmarne oupphörligt. Hästen hade efter körturen varit mycket svettig och darrat i hela Malar Deremot hade intet af vittnena sett biéå flyta ur hästens mun. — Hansson påstod fortfarande att han ryckt i tömmarne blott för att få hästen att stanna. Engström begärde att bli skild från målet och begärde en ersättning för sina besvär af 50 kronor.
Utslag vid tingets slut.

I målet mellan Anna Meria Siggelin och handl. Ant. Jakobsson, Fardhem, förekom ingenting nytt. Saken öfverlemnades från båda sidorna. Utslag afkunnades vid nästa sammanträde.

Uppträdet vid Korsby. I detta af oss förut refererade mål mellan krouolänsman J. A. Lindström å tjenstens vägnar och Nils Petterssop, Kattlunds i Grötlingbo, m. fl., återtog åklaren idag yrkandet om ansvar för rån, men yrkade i stället laga ansvar å Nils Pettersson enl. 15 kap. 22 paragr. straffl., för att han genom rättsstridigt bot tilltvingat sig penningar samt å Arvid Lindquist för delaktighet deri och för att han mottagit en del af de bekomna penningarne. Å da öfriga tilltalade yrkades ansvar för fylleri och öfverdådig framfart å allmän landsväg. — Svarandena bestredo genom ombud de gjorda yrkandena och ville å sin sida att drängen Laurin skulle stånda ansvar för falsk angifvelse.
Utslag vid tingets slut.

Utmätningsmålet Johan Larsson, Skogs i Mästerby, mot Alfr. Ferd. Ekelund, Tipsarfve, förekom till förnyad handläggning. Parterna skulle i dag öfverenskomma om storleken af den förlust, Larssons egendom kunde anses hafva lidit genom att hafva varit i Ekelunds sons vård, men detta hade sig icke så lätt. Som vittnen hörles slagtarne Herman och Vistor Lindström samt hemmansägaren Lars Eriksson. Da berättade tämligen samstämmigt, att kreaturen före 3 Mars — utmätningsdagen — varit ganska hulliga, men att de den 25 April, sedan de varit i Exelunds vård 7 veckor, blifvit så magra och eländiga, att man kunnat »hänga upp mössan på de ntstående knotorna». Vittnena ansågo, att hästarne förlorat i värde 100 kr. och oxarne 50. Till 4 kr. för dag och par uppskattade vittnena den skada, som Larsson skulle tillskyndats geaom förlusten af bästarne och 3 kr. i fråga om oxarne. I fråga om selar och redskap, möbler o. d. hade de skilda uppfattningar. — Målet uppsköts på svarandenas begäran till andra rättegångsdagen af höstetingets första sammanträde.

Äktenskapsskilnad. O. P. Lindström-Skogslund i Träkumla, utvecklade nu närma re sina idéer om i hvilka stycken hans hustru Ida Charlotta brustit i fullgörandet af det äktenskapliga kontraktet. Hon hade icke hållit sitt löfte att sätta upp sitt testamente, hon hade varit vred emellanåt och skrämt mannen, hon hade tagit hand om mjölkpenningarne m. m., m. m.; först och sist saknade han testamentet. Mannen Lindström framhade fem vittnen: f. fjerdingsmannen Matias Österberg och smedssonen Axel Holm had3 sett O. P. L.; taga två kastar ved på gården, hvarvid han brutit sönder ett vedbodlås; K. P. Jonsson hade odlat upp ett halft tonnoland jord för frun och fått sin betalning af henne; skrädd. F. A. Malmborg hade sett frun arg en gång år 1889, dock icke på Lindström; och Jonas Andersson hade äfvenledes sett hustru L. ond en gång på samma årtal. — Fru L. företedde inför rätten förste proviusialläkarens intyg att O. P. L:s uppgifter vid förra rättegångstillfället voro osanna. Hon påstod att mannoen nekat deltaga i skötseln af hushållet och jordbruket, utan bade hon fått taga det ensamt på sin lott. Han hade aldrig bidragit till hennes underhåll, utan tvärtom. Varit gnatig och jämt tyckt, att hon ätit för mycket och arbetat för litet.
Utslag afkunnas vid tingets slut.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 10 Maj 1893
N:r 72

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(Vårtingets tredje sammanträde å tingsstället Skogs; ordförande e, o. hofrättsnotarien M. Wedberg.).
Barnaföda. Agnes Kristina Johansson, Mallgårds i Levide, yrkade af husbondesonen Hjalmar Siggelin, Pejnarfve i samma socken, utfå en summa af 60 kronor årligen till uppfostringshjelp för ett gossebarn, födt 24 Jan. i år, till hvilket käranden påstår Siggelin vara fader. Svaranden hade icke iakttagit inställelse. Käranden framhade två vittnen, hvilka hördes inför slutna dörrar. Jämte det Siggelin för förfallolöst uteblifvande dömdes att böta fem kronor, uppsköts målet till andra rättegångsdagen at femte sammanträde, då svaranden vid 25 kronors vite skall vara tillstädes.

Utmätningsmål. Johan Larsson, Skogs i Mästerby, instämde A. F. Ekelund, Tipsarfve, med yrkande om diverse ersättningar, och kronolänsmannen M. E. Svallingson med yrkande om ansvar för oriktigt förfarande vid utmätning. — Joh. Larsson och hans far stodo i skuld till Ekelund för en revers å 600 kr., för hvilket belopp jämte räntor, tillsammans 919 kr., efter vederbörligt utslag utmätning företogs i Mars 1891 hos Johan Larsson, såsom den hvilken ägde tillgångar. Svea hofrätt upphäfde emellertid utslaget i hvad som angick Johan Lasson, hvarpå Larsson af Ekelund återfick sin egendom. Larsson påstår nu att egendomen under tiden skadats och de utmätta kreaturen vanskötts och förlorat i värde hvarför han ville ha sammanlagdt 1,099 kronor 67 öre. Kommissarien Svallingson skulle enligt kärandens uppfattning ha förfarit oriktigt deruti att han företagit utmätningen utan att ställa borgen för egendomens rätta skötsel under tiden domen hvilade i hofrätten. — Ekelund sade sig icke ha med hela saken att skaffa; han hade aldrig haft hand om de utmätta sakerna, hvilka utmätningsmannen nedsatt i tredje mans vård. — Länsman Svalingson upplyste, att Larsson redan förut hos länsstyrelsen och i Svea hofrätt klagat öfver oriktigt förfarande vid nämda utmätning, utan påföljd, och yrkade derför bli skild från målet. Efer utmätningen gafs anledning antaga, att Larsson skulle förskingra de utmätta sakerna, hvadan S. anså? sig böra öfverlemna sakerna i tredje mans vård. Å Larsson yrkade dessutom Svallingson ansvar för påbördande af tjenstefel, å hvilket ansvar skulle följa. — Käranden genmälde, att det var till ingen nytta att sakerna lemnats i annan persons vård, ty denne tredje man var Eklunds son, som bor tillsammans med fadren och har sin egendom tillsammans med honom. — Svaranden begärde uppskof till femte sammanträdst. Häradsrätten afkunnar beslut å första rättegångsdagen af nästa sammanträde,

Skilnad i sitt äktenskap med sin hustru Ida Charlotta yrkade handl. O. P. Lindström, Skogslund i Träkumla, på den grund att hon skulle vara ondsint och besitta ett så våldsamt lynne, att fridsam samlefnad var omöjlig. Derjämte skulle hon redan före äktenskapet ha varit behäftad med obotlig sjukdom, som gjort henne till äktenskap obeqväm, om hvilket förhållande hon ej underrättat sin blifvande man. Härför yrkade han äktenskapsskilnad enligt 13 kap. 8 paragr. giftermålsbalken eller, om detta ej kunde bifallas, ekiluad till säng och säte enligt 14 kap. 1 para r. giftermålsb. — Hustrun hade uttagit genstämning, i hvilken hon likaledes ville skilnad, hvarjämte hon yrkada ansvar för den beskyllning, mannen i sin stämning framstält. Hon begärde dessutom att få efter skilsmässan bsasitta Skogslund, hvilken lägenhet hon ägde före giftermålet. — Lindström förstedde intyg att makarne blifvit varnade inför kyrkorådet. Han påstod att hustrun var så vildsiat, att han måst flytta ifrån henne för att rädda sitt lif, Han hade tagit ett vittne med sig, som skulle intyga huru för skräckt han var. Om hon skulle sitta qvar på Skogslund och besitta lösegendomen, så yrkade han att få 400 kronor årligen i underhåll från hustrun, — Det åberopade vittnet, K. M. Pettersson från Skogslund, berättade, att han tidigt på morgonen 30 Jan. i år sysslade i sin ladugård, då Lindström kom springande och ropade:
— Hjelp mig, Pettersson, min hustru vill mörda mig !
— Kors, herr Lindström, inte kan ett fruntimmer mörda en karl, hade vittnet då svarat.
L. hade varit så upprörd, att när han fick höra fruntimmerssteg på gården — det var vittnets hustru, som skulle u: att mjölka hade ban blifvit så förskräckt att han hufvudstupa sprungit ut i ladan och gömt sig.
— Nå, sade domaren, då sprang ni ju för en annans hustru och inte för er egen. Såg vittnet säkert att käranden var rädd?
-— Ja då, han såg mycket eländig ut. Jag måste följa honom hem sedan på qvällen och ligga hos honom om natten, för han tordes inte vara ensam.
Rätten afkunnar beslut öfver de många olika yrkandena vid nästa sammanträde.

För oloflig rapphönsjagt var kakelugnsmakaren Gustaf Hultström, St. Kruse i Alfva, instämd af t. f. kronolänsmannen Svante Lindström. Svaranden erkände genom ombud att han i Februari i år skjutit två rapphöns. Utslag afkunnas å första dagen af femte sammanträdet.

Djurplågeri. På anmälan af lotsålderman A. Vigsten, Rone, åtalade kronolänsman S. Lindström statkarlen Alir. Engström och drängen Viktor Karlsson, båda från Uggårds i Rone, för att de 21 Februari i år vid stenkörning mellan Grötlingbo och Rone kört öfverdådigt fort, ryckt hästen i munnen så att blod flutit och till sist, då hästen af öfveransträngning fallit kull, med slag och sparkar sökt få honom att resa sig. — Hansson förnekade att han kört fort och att han slagit hästen, men medgaf att ban ryckt i tömmarne. Detta skedde dock blott för att hålla in hästen, som var van att skena. Blodet kom från ett ej fullt läkt sår i munnen, som redan förut fans. Engetröm förnekade att han hade alls med saken att göra. Då hästen fallit kull — vid ett försök att slå upp, icke af öfveransträngning — hade E. blott hjelpt till att få djuret på benen genom att spänna af selarne, hvarefter han höll i hufvudet för att hindra hästen springa sin väg då han kom upp.

Två vittnen hördes, af hvilka det ena åkt ett stycke på vägen med Hansson, men steg af när han såg huru vildt körsvennen for fram, Intet af vittnena kunde dock påstå att Engström slagit eller sparkat hästen, — Målet Sp för vidare bevisnings försbringande till andra dagen af femte sammanträdet.

Norra häradsrätten.
Den 13 Mars.
Utslag. Uti målet emellan hemmansägare Oskar Nyström, Helvigs i Fole, kär. och landtbrukaren Karl Larsson, Bondarfve i samma socken, svar., ang. ersättningsanspråk för det svar., som af k. bfhde förordnats att såsom syssloman ombändertaga och förvalta kär:a till exekutiv försäljning dömda fastighet 1/4 mantal Helvigs, förbjudit kär. att befatta sig med fastigheten, ogillades käromålet.

— Uti målet emellan samma kär. och f. hemmansägaren E. H. Fagerlund, i hvilket kär. fordrat ersättning, enär svar. vid försäljning till kär. af 1/4 mtl Helvigs i Fole skulle hafva förtegat en fastigheten graverande intessning å 3,257 kr. 15 öre, ogillades käromålet.

— Uti målet emellan handl. Otto Alfred Gustafsson å Fårö samt hemmansägaren Mikael Ekström, Stora Gåsemora derstädes, hvari kär. yrkat ansvar å svar. för olofligt tillegnande a flös egendom, blef åtalet ogilladt, hvarjämte kär. ålades att ersätta svar. med 90 kr.
för deones rättegångskostnad.

— Uti målet emellan kaptenen Frans Claassen och handlanden Lars Bachér i Vänge, kär. och genkär., ang. fordringsanspråk qvittades svar:s uppgifna fordran emot kär:s samt utdömdes af svar, öfverskjutande beloppet med 148 kr. 90 öre.

— Uti målet emellan sakföraren A. K. Stenmårk och Roma fattigvårdsstyrelse, angående utbekommande af ett kokreatur, dömdes svar. att till kär. utlemna kon samt i rättegångskostnader utgifva 74 kr. förutom protokollslösen, För bestämmande af den ersättning, som bör tillkomma kär. för den tid han varit i mistning af kon, hänsköts saken till skiljemän.

— Uti målet emellan kaptenen Frans Claassen och ägaren af Fole mek, verkstad J. Vigström, kär. och genkär., ang. fordringsanspråk och utbekommande af värdehandlingar till belopp af 6,000 kr. förelades svar. edgång, som skall fullgöras vid tingets 5:te sammanträde.

— Uti målet emellan Anders Petter Andersson, Etebols i Lummelunda, kär. samt skräddaren Johan Carlsson och enkan Johanna Sjösten derstädes svar. ang. ansvar för åverkan, ogillades åtalet och rättegångskostnaderna qvittades emellan parterna.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 15 Mars 1893
N:r 42

Publicerat

Auktion i Träkumla.

Medels offentlig, frivillig auktion, som onsdagen den 15 dennes kl. 1 e. m. förrättas hos klockaren P. Hartman i Träkumla, försäljes till den högstbjudande: 1 ko, som snart skall kaltva, får, arbetsvagn, släda, 1 par kälkar, vändplog, foderhäck, enbetssele, 1 besparingsspis, jernketting m. m. För godkände inropare lemnpas anstånd med betalning till den 1 nästk. September.
Träkumla den 7 Mars 1893.
Auktionsförrättaren.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 10 Mars 1893
N:r 39

Publicerat

Dödsfall Carolina Elisabet Christina

Tillkännagifves att min innerligt älskade maka Carolina Elisabet Christina född Egidiusson, afsomnade i tron på sin Frälsare, efter en långvarig och tärande sjukdom, fredagen den 10 Februari 1898 kl, 4 f.m, i en ålder af 43 år, 2 mån., 12 dagar; djupt sörjd och innerligt saknad af mig, fyra barn, moder, broder, slägt och talrika vänner.
Tjengdarfve, Träkumla den 10 Febr. 1893.
Johan Lundström.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 13 Februari 1893
N:r 25

Publicerat

Folkmängdsuppgifter

från Gotlands landsbygd 31 December 1892.

Endre: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 6 (1 m. 5 qv.), inflyttade 56 (27 m. 29 qv.), utflyttade 39 (19 m. 20 qv.), vigde 3 par, folkmängd 357, ökning 16.

Hejdeby: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 1 qv., inflyttade 13 (9 m. 4 qv.), utflyttade 12 (7 m, 5 qv.), vigda 1 par, folkmängd 190, ökning 4.
Pastoratets folkmängd 547.

Grötlingbo: födda 13 (6 m. 7 qv.), döda 13 (9 m. 4 qv.), inflyttade 19 (10 m. 9 qv.), utflyttade 31 (14 m. 17 gv.) vigde 7 par, folkmängd 623, minskning. 13.

Fide: födda 6 (4 m, 2 qv.), döda 5 (3 m. 2 qv.), inflyttade 9 (3 m. 6 qv.), utflyttade 9 (3 m. 6 qv.), vigde 3 par, folkmängd 319.
Pastoratets folkmängd 942.

Hafdhem: födda 15 (10 m. 5 qv.), döda 9 (5 m. 4 qv.), inflyttade 34 (19 m. 15 qv.), utflyttade 34 (18 m. 16 qv.), vigde 1 par, folkmängd 668, ökning 6.

Näs; födda 5 (1 m, 4 qv,), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 2 qv., utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), folkmängd 390, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,058.

Roma: födda 12 (10 m. 2 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 65 (28 m. 37 qv.), utflyttade 63 (27 m. 36 qv.), vigde 4 par, folkmängd 574, ökning 10.

Björke: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.), utflyttade 35 (16 m. 19 qv.), folkmängd 180, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 754.

Fardhem: födda 10 (4 m. 6 qv.), döda 4 (2 m. 2 qv.), inflyttade 15 (10 m. 5 qv.), utflyttade 25 (16 m. 9 qv.), vigde 3 par, folkmängd 337, minskning 4.

Linde: födda 8 (3 m. 5 qv.), döda 2 m., inflyttade 52 (27 m. 25 qv.), utflyttade 20 (5 m, 15 qv.), vigde 6 par, folkmängd 297, ökning 38.

Löjsta: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 23 (8 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 283, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 917.

Ejsta: födda 10 (4 m, 6 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 11 (6 m. 5 qv.), utflyttade 19 (9 m. 10 qv.), vigde 3 par, folkmängd 598, minskning 10.

Sproge: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 7 (4 m. 3 qv.), inflyttade 10 (6 m. 4 qv.), utflyttade 19 (8 m. 11 qv.), vigde 5 par, folkmängd 359, minskning 10.
Pastoratets folkmängd 957.

Eskelhem: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 17 (8 m. 9 qv.), inflyttade 31 (20 m, 11 qv.), utflyttade 43 (22 m. 21 qv.), vigde 6 par, folkmängd 719, minskning 23.

Tofta: födda 12 (9 m. 3 qv.), döda 12 (8 m. 4 qv.), inflyttade 28 (11 m. 17 qv.), utflyttade 39 (24 m. 15 qv.), vigde 2 par, folkmängd 708, minskning 11.
Pastoratets folkmängd 1,427.

Garda: födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 2 m., inflyttade 21 (9 m. 12 qv.), utflyttade 31 (19 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 456, minskning 8.

Etelhem: födda 8 (6 m. 2 qv.), döda 12 (4 m. 8 qv.), inflyttade 31 (14 m. 17 qv.), utflyttade 41 (20 m. 21 qv.), vigde 1 par, folkmängd 502, minskning 14.
Pastoratets folkmängd 958.

Kräklingbo: födda 3 (2 m. 1 qv.), döda 10 (6 m. 4 qv.), inflyttade 19 (8 m. 11 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 2 par, folkmängd 401, minskning 5.

Ala: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 6 (3 m. 3 qv.), inflyttade 11 (7 m. 4 qv.), utflyttade 14 (8 m. 6 qv.), folkmängd 304, minskning 4.

Anga: födda 3 (1 m. 2 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 8 (4 m. 4 qv.), utflyttade 10 (1 m. 9 qv.), vigde 2 par, folkmängd 286, minskning 10.
Pastorats folkmängd 991.

Hörsne med Bara: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 3 (2 m, 1 qv.), inflyttade 22 (8 m. 14 qv.), utflyttade 23 (I1 m. 12 qv.), vigde 5 par, folkmängd 375, ökning 0.

Burs: födda 11 (3 m. 8 qv.), döda 22 (8 m, 14 qv.), inflyttade 47 (23 m. 24 qv.), utflyttade 44 (22 m. 22 qv.), vigde 6 par, folkmängd 798, minsknning 8.

Stånga: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 13 (5 m. 8 qv.), inflyttade 52 (28 m. 24 qv.), utflyttade 29 (9 m. 20 qv.), vigde 4 par, folkmängd 665, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,463.

Alskog: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 15 (7 m. 8 qv.), inflyttade 22 (9 m. 18 qv.) utflyttade 21 (9 m. 12 qv.), vigde 3 par, folkmängd 468, minskning 8.

Lye: födda 5 (4 m. 1 qv.), döda 7 (1 m. 6 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 8 (5 m. 3 qv.), vigde 2 par, folkmängd 292, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 760.

Östergarn: födda 21 (9 m. 12 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 16 (6 m. 10 qv.), utflyttade 25 (15 m. 10 qv.), vigde 2 par, folkmängd 679, ökning 2.

Gammalgarn: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 12 (6 m. 6 qv.), inflyttade 7 (5 m. 2 qv.), utflyttade 11 (9 m. 2 qv.), vigde 1 par, folkmängd 472, minskning 4.

Ardre: födda 4 m., döda 8 (2 m. 6 qv.), inflyttade 13 (3 m. 10 qv.), utfyttade 16 (6 m. 10 qv). vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,634.

Vänge: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 9 (1 m. 8 qv.), inflyttade 37 (19 m. 18 qv.), utflyttade 40 (21 m. 19 qv.), vigde 4 par, folkmängd 539, minskning 3.

Buttle: födda 9 (4 m. 5 qv.), döda 4 (2 m. 2 qr.), inflyttade 17 (9 m. 8 qv.), utflyttade 17 (5 m. 12 qv.), vigde 1 par, folkmängd 349, ökning 5.

Guldrupe: födda 6 (3 m. 3 qv.), döda 4 (1 m. 3 qv.), inflyttade 18 (9 m. 9 qv.), utflyttade 14 (7 m, 7 qv.), folkmängd 277, ökning 6.
Pastoratets folkmängd 1,165.

Klinte: Födda 23 (16 m. 7 qv.); döda 20 (12 m. 8 qv.), utflyttade 143 (68 m. 75 qv.), inflyttade 91 (38 m. 53 qv.), vigde: 3 par, folkmängd 1,178, minskning 49.

Fröjel: födda 7 (4 m. 3 qv.), döda 17 (4 m. 13 qv.), inflyttade 29 (12 m, 17 qv), utflyttade 34 (16 m. 18 qv.), vigde 9 par, folkmängd 577, minskning 15.
Pastoratets folkmängd 1,755.

Öja: födda 17 (9 m. 8 qv.), döda 15 (7 m.
8 qv.), inflyttade 46, (24 m. 22 qv.), utflyttade 45 (20 m. 25 qv.); vigde 4 par, folkmängd 897, ökning 3.

Hamra: födda 4 (2 m. 2 qv.), döda 7 (2 m, 5 qv.), inflyttade 45 (24 m. 21 qv.), utflyttade 15 (9 m. 6 qv.), vigde 2 par, folkmängd 357, ökning 27.
Pastoratets folkmängd 1,254.

Stenkumla: födda 10 (5 m. 5 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 43 (21 m. 22 qv.), utflyttade 33 (19 m. 14 qv.), vigde 4 par, folkmängd 424, ökning 10.

Träkumla: födda 2 (1 m. 1 qv.), döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 5 (1 m. 4 qv.), utflyttade 10 (8 m. 2 qv.), vigde 2 par, folkmängd 208, minskning 6.

Vesterhejde: födda 15 (7 m. 8 qv.), döda 4 (2 m, 2 qv.), inflyttade 51 (25 m. 26 qv.), utflyttade 69 (30 m. 39 qv.), vigde 2 par, folkmängd 479, minskning 7.
Pastoratets folkmängd 1,111.

Rone: födda 20 (11 m. 9 qv.), döda 19 (6 m. 13 qv.), inflyttade 87 (38 m. 49 qv.), utflyttade 82 (40 m. 42 qv.) vigde 6 par, folkmängd 1,036, ökning 6.

Eke: födda 4 (2 m, 2 qv.), döda 2 m., inflyttade 9 (4 m. 5 qv.), utflyttade 4 (3 m. 1 qv.), folkmängd 241, ökning 7.
Pastoratets folkmängd 1,277.

Lärbro: födda 24 (12 m. 12 qv.), döda 19 9 m. 10 qv.), inflyttade 91 (37 m. 54 qv), utflyttade 73 (39 m. 34 qv.), vigde 6 par, folkmängd 1,296 ökning 23.

Helvi: födda 11 (8 m. 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 34 (17 m. 17 qv.) utflyttade 14 (5 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 440, ökning 22.
Pastoratets folkmängd 1,736.

Dalhem: födda 9 (6 m. 3 qv.), döda 10 (3 m. 7 qv.), inflyttade 35 (17 m. 18 qv.), utfyttade 35 (18 m,. 17 qv.), vigde 7 par, folkmängd 487, minskning 1.

Ganthem: födda 4 (1 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 18 (6 m. 12 qv.), utflyttade 14 (9 m. 5 qv.), vigde 2 par, folkmängd 294, ökning 5.

Halla: födda 2 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 17 (7 m. 10 qv.), utflyttade 18 (10 m. 8 qv.), vigde 1 par, folkmängd 213, minskning 2.
Pastoratets folkmängd 994.

Källunge: födda 5 (2 m. 3 qv.), döda 3 qv., inflyttade 32 (13 m. 19 qv.), utflyttade 30 (12 m. 18 qv.), vigde 2 par, folkmängd 248, ökning 4.

Vallstena: födda 5 (3 m. 2 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 20 (7 m. 13 qv.), utflyttade 20 (11 m. 9 qv.), vigde 1 par, folkmängd 344, minskning 4.
Pastoratets folkmängd 592.

När: födda 13 (8 m. 10 qv.), döda 20 (9 m. 11 qv.), inflyttade 24 (18 m. 11 qv.), utflyttade 65 (34 m. 31 qv.), vigde 10 par, folkmängd 1,029, minskniog 48.

Lau: födda 6 (2 m. 4 qv.), döda 10 (5 m. 5 qv.), inflyttade 16 (8 m. 8 qv.), utflyttade 20 (10 m. 10 qv.), vigde 4 par, folkmängd 505, minskning 8.
Pastoratets folkmängd 1,584.

Follingbo: födda 12 (6 m. 6 qv.), döda 7 (2 m, qv.), inflytade 68 (37 m. 31 qv.), utflyttade 75 (42 m. 33 qv.), vigde 3 par, folkmängd 483, minskning 3 personer.

Akebäck: född 1 qv., döda 3 (1 m. 2 qv.), inflyttade 7 (3 m. 4 qv.), utflyttade 11 (6 m. 5 qv.), vigde 1 par, folkmängd 145, minskning 6 personer. Pastoratets folkmängd 628.

Hejde: födda 14 (6 m. 8 qv.), döda 9 (4 m. 5 qv.), inflyttade 35 (14 m. 21 qr.), utflyttade 43 (23 m. 20 qv.), vigde 5 par, folkmängd 603, minskning 3.

Väte födda 4 (3 m. 1 qv.), döda 11 (5 m. 6 qv.), inflyttade 29 (16 m. 13 qv.) utflyttade 20 (12 m. 8 qv.), vigde 5 par, folkmängd 582, ökning 2. Pastoratets folkmängd 1,185.

Sanda: födda 16 (10 m. 6 qv.), döda 21 (7 m. 14 qv.), inflyttade 50 (17 m. 33 qv.) utflyttade 51 (22 m. 29 qv.), vigde 4 par, folkmängd 822, minskning 6.

Mästerby: födda 5 (2 m, 3 qv.), döda 9 (3 m. 6 qv.), inflyttade 21 (13 m. 8qv.), utflyttade 28 (12 m. 16 qv.), vigde 4 par, folkmängd 381, minsknivg 11.

Vestergarn: födda 7 (6 m. 1 qv.), döda 6 (2 m. 4 qv.), inflyttade 19 (7 m. 12 qv.), utflyttade 31 (15 m. 16 qv), vigde 5 par, folkmängd 329, minskning 11. Pastoratets folkmängd 1,552.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 4 Januari 1893
N:r 2

Publicerat

Gotlands fornvänner

sammanträdde i onsdags. Dervid omvaldes den afgående styrelsen eller: landssekret. Hambræns, ordf., lektor Höjer, sekret., hr Harald Gustafsson, skattm., samt lektor M. Klistberg och d:r J. Kahl.
Revisorer blefvo lektor Fagerholm och ingeviör Varfvinge.
Rörande sällskapets ekonomi meddelades att årets inkomster utgjort kr. 1,382:25 och utgifterna kr. 1,330: 27. Härigenom hade skulderna minskats till kr. 11,213: 62 och tillgångarne ökats till kr. 27,569: 47.
Lektor Klintberg tillkännagaf att föreningen från konsul Kinbergs sterbhus i gåfva fått mottaga omkring 100 olika nummer af för fornsalen värdefulla saker. Tillika meddelades att en del kyrkliga föremål, tillhörande Hörsne, Silte, Träkumla, Vall, Bro, Vestergarn, Sanda och Eskelhem, och som förnt förvarats bland lärverkets samlingar nu med tillstånd af ägarne öfverflyttats till fornsalen.
En del personer föreslogos slutligen till inval i förningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 December 1892
N:r 198

Publicerat

Rättegångs- och polissaker.

Södra häradsrätten.
(4:e sammanträdet med hösttinget).
G. Östman, Tjengdarfve i Träkumla, aflade ed på, att han ej 28 sistl, December misshandlat Anders Byström.

För oloflig jagt hade kronolänsman Svallingson instämt Petter Pettersson, Nasume i Tofta. En sjöman Vestberg, som skulle vittvat i saken, var emellertid ute på långtur, hvadan målet tills vidare fick hvila.

Afflytta från en lägenhet under Bomunda i När ville Karl Pettersson derstädes att Olof Mårten Bodin skulle åläggas. Inför dombordet förliktes dock parterna om att Bodin skulle afstå från ett stentag och betala 5 kr. i årligt arrende för den öfriga jorden.

Josefina Hansson, Halfvans i Garda, yrkade att af L. N. Jakobsson utfå 45 kr. i lön m d afdrag af 5, som hon redan bekommit. Käranden uppgaf, att hon hos J. haft dagsverkstjenst ett balf års tid, men gick miste om lönen då hon flyttade, Svaranden deremot påstod, att Haneson var lagstadd för ett år och att hon mottagit 5 kr. i städja.
Då hon vid vinterns slut afvek ur tjensten, ansåg J. sig ej hafva någon förpliktelse att betala ut hennes lön. I alla fall ansåg han fordringarne för höga, ty en tjenares vinterarbete kunde vara värdt höget en tredjedel af årslönen,. Båda parterna öfverlemnade målet. Utslag vid tingets slut.

Redovisning för förmynderskapet för hennes två döttrar yrkade Lars Johansson, Lau, att utfå af Kristina Nilsson, Anderse i Lau. Johansson hade efterträdt Nilsson i förmynderskapet, och harredan blitvit affordrad redovisning, fastän han ej sjelf fått mottaga någon sådan. Svaranden genmälte, att hon ej hade någon redovisning att gifva, ty inga tillgtogar funnes, Utslag afkunnas vid tingets slut.

Kapt. O. N. Ahlander i Visby, den för död förklarade, hade instämt Lars Jakobsson, Alands i Sanda, med åtskilliga yrkanden: 1:o hade den redovisning, J. afgifvit i enlighet med häraderättens åläggande sistlidne Mej varit ofullständig; 2:o utfående af utlösen från Alands omkring 600 kr.; 3:o D:o af lösörearfvet efter fadren, 183 1/2 riksdaler banko; 4:o D:o arfvet efter modren 50 kr. 85 öre samt 7/192 mtl Vesterby i Sanda. — Svaranden visade först lagligt afkall å Alands, utfärdadt af kär. 1854, hvadan kär. afstod från denna del af åtalet. Derefter företedde sv. bevis, att häradsrätten 1869 utfärdat efterlysning efter Ablander, med föreläggande att infinna sig inom 10 år, vid äfventyr att vara från arfvet skild, derest han ej kunde visa lagligt förfall, med anledning hvaraf av. yrkade blifva fri från åtalet. Kär. genmälte, att han visserligen ej hade laga lörfall att visa, men då häradsrätten genom laga kraftvunnen dom förklarat Jakobsson skyldig afgifva redovisning, förtjenar en dylik invändning intet afseende. Utslag afkunnas vid tingets slut.

Båtel Tomasson, Snosarfve, Silte, och Herman Pettersson instämde Lars Larsson, Snosarfve, med yrkande att denne skulle afträda vissa jordlägenbeter, som skulle blifvit dem tillskiftade. Svaranden genmälte, att han och hans företrädare innehaft lägenheterna sedan 1816. — Uppdrag för utredning till andra rättegångsdagen af vårtingets första sammanträde.

Hästbyte. Herman Larsson, Sigvarda i Eskelhem, instämde A. Lindström och dennes son Viktor med yrkande om ansvar för att de tvingat sig till återgång af ett byte. Kär. berättade att parterna 7 Nov. bytt hästar, hvarvid kär. gifvit en mellangift af 5 kr. och etthästtäcke. 2 dagar senare hade parterna mötts på landsvägen, hvarvid Lindström och hans son velat låta bytet gå tillbaka. Då kär. ej medgifvit detta, hade de helt enkelt spänt kär:s häst från kärran och tagit den med sig. Härför yrkade han nu ansvar jämte diverse ersättningar. Svaranden A. Lindström berättade att bytet blott varit vilkorligt och att L. mottagit Larssons häst på vilkor att den ej vore mer än 12 år. Sedermera hade han fått veta att hästen var öfver 14 år, hvadan han önskade bytet gå tillbaka, och hade denne trott sig vara i sin rätt då han sjelf tagit hästen från den tredskande Larsson och gifvit honom mellangiften tillbaka. Målet uppsköts till vårtiugets första sammanträde.

Knifskäring. Allmänna åklagaren, kronolänsman J. A. Lindström, åtalade drängen Arvid Lindqvist Brunns i Grötlingbo med yrkande om ansvar för att han vid ett bröllop 5 Nov. öfverfallit och med knif skadat 2 personer. — Målsägandena berättade: Axel Larsson hade vid omstämda tillfälle träffat Lindqvist på landsvägen och vänligt helsat honom, hvarefter han vändt sigfJom och aflägsnat sig. Svaranden hade då smugit sig efter och med tillslnten fällknif slagit Larsson i pannan så att blodvite uppstått. Iarsson hadesedan påträffat andre målsäganden Axel Pettersson och berättat honom att han blifvit slagen. Pettersson hade då gått fram till Lindqvist och frågat hvad han stälde till för bråk. L. hade då utan vidare dragit knif, å hvilken P. vid försök ast taga den illa sårat sig i handen. Derpå hade L. rusat fram och huggit P. i ansigtet, hvarvid hugget träffat tätt vid högra ögat, gått tvärs öfver näsan och slutat under venstra ögat. Då hade flere personer kommit till, hvarefter Lindqvist blifvit öfvermannad och knifven honom fråntagen. Svaranden berättade att han blifvit retad af Larsson och då ränt till honom, så att han farit upp i en stenhög, hvarvid hon troligen gjort sig illa. Hur det tillgått med Pettersson kunde han ej erinra sig, men var säker på att han aldrig användt knif. Han mindes blott att Pettersson stuckit tre fingrar i munnen på honom och slagit honom så att elden lyste om ögonen och bloden rann. Han yrkade å sin sida ansvar å Pettersson för våld. Sju vittnen afhördes, fem på kärande- och två på svarandesidan. Kärandens vittnen hade sett Lindqvist använda knifven; svarandens vittnen hade sett Pettersson taga Lindqvist om munnen. Målet uppsköts till vårtingets första sammanträde, andra dagen, för avskaffande af läkarebetyg öfver Petterasons skador.

Barnuppfostringsmål. Anna Bokströms mål mot Jakob Hägg, Loggarfve i Klinte, uppsköts ytterligare, för bevisnings anskaffande, till andra dagen at vårtingets första sammanträde.
— Vi ha förut omnämt, att Emma Nilsson, Domerarfve i Rone, instämt skomakaren H. L. Hansson, Gerte i Rone, för att utfå uppfostringsbidrag till ett barn. 38 vittnen voro idag af käranden inkallade, men behöfde ej höras, emedan inför rätten förlikning träftades på basis af den af oss förat nämda af H. L. Hansson utgifna skuldförbindelsen, hvarigenom Hansson skulle i 6 år betala 30 kr. om året och derefter 40 kronor årligen tills barnet fylt 15 år. Käranden åtog sig att betala rättegångskostnaderna.

Norra häradsrätten.
(Fjerde höstsammanträdet).
Utslag. I det af Helena Maria Österdahl mot Alfred Bjersander instämda målet angående barnaföda, frikändes svaranden. Hans ansvarsyrkande mot käranden för ärekränkning ogillades.
— I målet mellan kronolänsman Boberg, å kronans vägnar, och hemmansägaren Petter Olsson, Lilla Hammars i Kräklingbo, angående olaga släketägt från länsmansbostället Tjongvides ägor frikändes svaranden, enär vid illaga skifte gjordt ägoutbyte ej den omtvistade släketägten undantagits och kartlagts till Tjengvide. Kronoombndet erlade vad.

Om äktenskapsskilnad hade Hanna Katarina Bergklint instämt sin i Amerika vistande man. Häradsrätten tillerkände hustru Bergklint rättighet att inträda i nytt äktentenskap efter ett år från den dag mannen varit till inställelse vid tinget kallad.

De Tilénska målen, såväl det mellan Olof Olofsson Nybingels och pastor Tilén angående ärekränkning, som de mellan Tilén och Olofsson angående hot mot embetsman och beskyllning för bruten embetsed, anmäldes inför rätten vara förlikta.

Emma Lundberg i Stockholm hade instämt f, löjtnanten E. Björkman å Malms med yrkande att utfå 825 kronor i barnuppfostringsbjelp på grund af utaf Björkman utgifven förbrddelse Svaranden uteblef och dömdes härför till böter.

Målet mellan kapten Frans Claassen och ägaren af Fole mekaniska verkstad hr J. Vigström angående betalning för på förlagsinteckning erhållet lån, samt mellan Vigström och Claassen angående utbekommande af sagda förlagsinteckning, hvilket mål förut vidlyftigt refererats, öfverlemnades nu å båda sidor och förklarade sig Vigström beredd att med ed styrka, att han icke häftade inågon skuld till major Claassens sterbhus på grund af inteckningen.

För ärekränkning hade A. Björklund, Tjuls i Lummelunde, instämt kanalarbetarne Isak Svensson och Aug. Granström, Sylfaste i Follingbo. De nekade för att ha utspridt något rykte om ett brottsligt förhållande mellan käranden och en gift qvinna samt yrkade ansvar å Björklund för falsk beskyllning.

För djurplågeri hade kronolänsman Smedberg instämt husbonden V. Funk, Östergårda i Stenkyrka. Svaranden erkände sin förseelse, som bestod i att till körslor ha användt selbrutsn häst.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 November 1892
N:r 185

Publicerat

Han som sväjfvat i luften i ett år

och fallit ner för 14 dagar sedan och som transporterats till länsfängelset är nu känd. Det är förre båtsmannen Nils Fredrik Edgård Österberg, hvars fader är boende vid Anglarfve i Träkumla. Sjelf har han sedan 1884 varit skrifven i Vesterhejde. Han har en gång varit intagen på Konradsbergs hospital.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 14 November 1892
N:r 176

Om Oss Drivs med WordPress