Etikett: Träkumla

Träkumla socken ligger söder om Visby på västra Gotland.
Gårdsnamn: Anglearve, Annexen, Gottskalk, Ingvards (Ängvards), Kue, Tjängdarve, Traume.

Publicerat

Distriktföreståndare Arthur Nilsson

besöker Gotland under de närmaste veckorna för att leda möten å följande platser: Den 21 Roma Metodistkapell, den 22-23 i Bjärges och Buttle, den 24 och 25 i Klintehamn och Tofta, den 26-27 i Östergarn och Gammelgarn, den 28-29 i Slite och Lärbro samt slutligen den 30-31 jan. 1 Träkumla och Visby.
Pastor Nilsson, som är väl känd på Gotland efter sina goda verksamhetsår såsom pastor i Visby metodistförsamling, skall helt säkert mottagas med glädje å de platser som besökes.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 21 januari 1943
N:r 16

Publicerat

Idrott och sport.

\"\"

Träkumla AIK
höll i lördags årsmöte i SLU-lokalen i Träkumla.
Mötet öppnades av ordf. folkskollärare Olof Magne, som även hälsade de närvarande välkomna. Års- och revisionsberättelserna upplästes och godkändes, och ansvarsfrihet beviljades den avgående styrelsen. Klubbens medlemsantal har stigit från 22 medl. till 46, därav 14 kvinnliga. Gymnastiken har haft ett bra uppsving och den nyupptagna skidsporten en god start. På grund av att ingen idrottsplats f. n. finnes visar den övriga idrotten inom klubben inga större framsteg.

Till styrelse för år 1943 valdes: ordf. Olof Magne, vice ordf. Åke Kollberg, sekreterare Martin Westergren, vice sekr. Gösta Ansin, kassaförv. Georg Nilsson och materialförvaltare Nils Kollberg. Till suppl. valdes Yngve Johansson och Villy Nilsson, till revisorer Göte Ahlberg och Ernfred Pettersson.
Bland övriga ärenden kan nämnas att klubben skall inköpa erforderlig mark för iordningställande av idrottsplats.
Efter mötesförhandlingarna följde ett trevligt samkväm.
M. W.

Årsmötet i Ljugarns IF
som återgavs för några dagar sedan, valde en något annorlunda styrelse än vad som först meddelades, vilket berodde på att ett fel i röstsammanräkningen begåtts. Styrelsen skall ha följande sammansättning: Artur Malmkvist, ordf., Villy Gustafsson, v. ordf., Bengt Wester, sekr., Sven Thellström, kassör, och Arne Ardell, materialförvaltare. Suppleanter blevo Bertil Nilsson och Evert Gustavsson.
Föreningen håller kvartalsmöte i klubbhuset den 31 jan. kl. 2 e. m.

Tipsresultatet
för den 17 jan.
Stryktips: 56 vinnare med 12 rätt få 839 kr., 1,115 vinnare med 11 rätt få 42 kr. och 8,966 vinnare med 10 rätt få 5: 26 kr.
Siffertips: 25 vinnare med 3 rätt få 213 kr., och 769 med 2 rätt få 3: 46 kr.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 januari 1943
N:r 15

Publicerat

Landsbygden. Träkumla.

TRÄKUMLA.
En trevlig julfest hölls i lördags e. m. i Träkumla metodistkapell. Det var söndagsskolan som svarade för programmet. Herr Aug. Nilsson hade hand om ledningen. Past. Östlund höll en kort julbetraktelse och fru och fröken Östlund sjöng flera vackra julsånger. Dialoger och uppläsning samt sång utfördes av söndagsskolans barn. Gott kaffe serverades och julgotter och julböcker utdelades till barnen. Den välbesökta och alltigenom trevliga julfesten avslöts med sång och bön.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 5 januari 1943
N:r 3

Publicerat

Folkmängden på Gotland vid årsskiftet.

Vall socken: Födda 9 (5 m. 4 k.), döda 7 (5 m. 2 k.), inflyttade 17 (8 m. 9 k.), utflyttade 22 (10 m. 12 k.). Folkmängd 31/12 291. Minskning 3.

Atlingbo socken: Födda 4 (2 ni. 2 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 18 (10 m. 8 k.), utflyttade 11 (6 rn. 5 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 245. Ökning 9.

Hogrän socken: Födda 8 (2 ni. 6 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 22 (7 m. 15 k.), utflyttade 36 (15 m. 21 k.), vigde 3 par. Minskning 10.

Vänge socken: Födda 18 (7 m. 11 k.), döda 8 (3 m. 5 k.), inflyttade 58 (24 ni. 34 k.), utflyttade 46 (17 ni. 29 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 709. Ökning 22.

Buttle socken: Födda 6 (2 ni. 4 k.), döda 3 (3 k.), inflyttade 3 (3 m.), utflyttade 15 (9 m. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 279. Minskning 8.

Guldrupe socken: Födda 3 (2 m. 1 k), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 14 (4 m. 10 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 222. Minskning 8.

Garda socken: Födda 7 (6 ni. 1 k.), döda 3 (1 m. 2 k.), inflyttade 15 (10 m. 5 k.), utflyttade 20 (9 ni. 11 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 439.. Minskning 1.

Alskogs socken: Födda 7 (4 in. 3 k.), döda 7 (5 ni. 2 k.), inflyttade 6 (2 ni. 4 k.), utflyttade 13 (7 ni. 6 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 369. Minskn. 7.

Etelhems socken: Födda 9 (5 ni. 4 k.), döda 7 (3 ni. 4 k.), inflyttade 51 (14 ni. 37 k.), utflyttade 59 (29 ni. 30 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 589. – Minskning 6.

Lye socken: Födda 6 (4 rn. 2 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 9 (3 m. 6 k.), utflyttade 9 (5 ni. 4 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 305.

Barlingbo socken: Födda 9 (4 m. 5 k.), döda 4 (1 ni. 3 k.), inflyttade 37 (12 ni. 25 k.), utflyttade 40 (13 m. 27 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 402. Ökning 2.

Ekeby socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 3 (2 ni. 1 k.), inflyttade 14 (6 ni. 8 k.), utflyttade 5 (4 ni. 1 k.) Folkmängd 31/12 319. Ökning 11.

Endre socken: Födda 6 (4 m. 2 k.), döda 5 (1 ni. 4 k.), inflyttade 27 (12 ni. 15 k.), utflyttade 32 (18 ni. 14 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 362. Minskning 4.

Hejdeby socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (I m. 1 k.), inflyttade 20 (8 ni. 12 k.), utflyttade 19 (12 in. 7 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 210. Ökning 3.

Sanda socken: Födda 16 (7 m. 9 k.), döda 10 (5 m. 5 k.), inflyttade 45 (25 m. 20 k.), uttiKtade 52 (23 ni. 29 k.),
vigde 5 par 31/12 817.

Västergarn socken: Födda 3 (.2 m. 1 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 10 (2 m. 8 k.), utflyttade 17 (5 m. 12 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 227. Minskning 6.

Mästerby socken: Födda 7 (1 m. 6 k.), döda 1 (1 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 21 (11 m. 10 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 405. Ökning 10.

Lärbro socken: Födda 30 (15 m. 15 k.), döda 19 (8 m. 11 k.), inflyttade 66 (33 m. 33 k.), utflyttade 76 (37 m. 39 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 1,467. Ökning 1.

Hellvi socken: Födda 12 (9 rn. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 30 (11 m. 19 k.), utflyttade 44 (22 m. 22 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 688. Minskn. 9.

Kräklingbo socken: Födda 4 (1 m. 3 k.), döda 7 (3 m. 4 k.), inflyttade 24 (9 m. 15 k.), utflyttade 23 (12 m. 11 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 381. Minskning 2.

Ala socken: Födda 5 . (2 m. 3 k.), döda 6 (1 m. 5 k.), inflyttade 17 (10 m. 7 k.), utflyttade 12 (6 m. 6 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 303. Ökning 4.

Anga socken: Födda 0, döda 6 (2 m. 4 k.), inflyttade 19 (11 m. 8 k.), utflyttade 31 (14 m. 17 k.) Folkmängd 31/12 232. Minskning 18.

Rone socken: Födda 22 (14 m. 8 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 38 (16 m. 22 k.), utflyttade 41 (19 in. 22 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 916. ökning 12.

Eke socken: Födda 6 (5 rn. 1 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 3 (3 k.), utflyttade 6 (5 m. 1 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 205. Minskning 2.

Stenkumla socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 0, inflyttade 29 (16 m. 13 k.), utflyttade 16 (6 m. 10 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 415. ökning 20.

Västerhejde socken: Födda 18 (7 in. 11 k.), döda 8 (8 k.), inflyttade 57 (27 m. 30 k.), utflyttade 66 (29 ni. 37 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 666. ökning 1.

Träkumla socken: Födda 4 (3 m. 1 k.), döda 2 (2 m.), inflyttade 40 (16 m. 24 k.), utflyttade 20 (7 m. 13 k.) Folkmängd 31i12 264. ökning 22.

Boge socken: Födda 6 (5 ni. 1 k.), döda 5 (3 m. 2 k.), inflyttade 29 (8 m. 21 k.), utflyttade 28 (11 in. 17 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 489. ökning 2.

Othem socken: Födda 48 (25 m. 23 k.), döda 18 (6 in. 12 k.), inflyttade 106 (52 ni. 54 k.), utflyttade 189 (78 m. 111 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 2,023. Minskning 53.

Follingbo socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 4 (1 m. 3 k.), inflyttade 32 (16 m. 16 k.), utflyttade 42 (21 ni. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 505. Minskning 7.

Akebäck socken: Födda 2 (2 m.), döda (1 m.), inflyttade 11 (5 m. 6 k.), utflyttade 20 (13 in. 7 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 155. Minskning 8.

Stenkyrka socken: Födda 10 (4 m. 6 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 25 (13 m. 12 k.), utflyttade 29 (13 m. 16 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31112 714. Minskning 2.

Martebo socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 5 (4 m. 1 k.), inflyttade 38 (24 m. 14 k.), utflyttade 51 (24 m. 27 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 346. Minskning 6.

Tingstäde socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 50 (24 m. 26 k.), utflyttade 49 (22 m. 27 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 460.

Lummelunda socken: Födda 7 (3 m. 4 k.), döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 21 (10 ni. 11 k.), utflyttade 46 (22 ni. 24 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 333. Minskning 18.

Hangvars socken: Födda 11 (1 m. 10 k.), döda 8 (4 in. 4 k.), inflyttade 37 (17 ni. 20 k.), utflyttade 48 (23 ni. 25 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 781. Minskning 8.

Halls socken: Födda 4 (2 m. 2 k.), döda 2 (2 ni.), inflyttade 16 (8 in. 8 k.), utflyttade 11 (5 ni. 6 k.) Folkmängd 31/12 226. ökning 7.

Hejda socken: Födda 13 (8 m. 5 k.), döda 4 (3 ni. 1 k.), inflyttade 25 (10 m. 15 k.), utflyttade 36 (19 in. 17 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 535. Minskning 2.

Väte socken: Födda 9 (2 m. 7 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 42 (20 m. 22 k.), utflyttade 40 (19 in. 21 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 580. ökning 6.

Gothem socken: Födda 15 (8 m. 7 k.), döda 6 (3 m. 3 k.), inflyttade 11 (3 m. 8 k.), utflyttade 23 (10 m. 13 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 633. Minskning 3.

Norrlanda socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 1 (1 m.), inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 4 (3 m. 1 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 297. ökning 8.

Hörsne socken: Födda 6 (3 m. 3 k.), döda 2 (1 m. 1 k.), inflyttade 49 (27 m. 22 k.), utflyttade 45 (19 m. 26 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 468. Okning 8.

Burs socken: Födda 9 (6 m. 3 k.), döda 14 (7 ni. 7 k.), inflyttade 29 (14 m. 15 k.), utflyttade 43 (18 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 779. Minskning 19.

Stånga socken: Födda 8 (5 ni. 3,k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 37 (19 m. 18 k.), utflyttade 48 (21 ni. 27 k.), vigde 5 par. Folkmängd 672. Minskning 8.

Klinte socken: Födda 31 (19 m. 12 k.), döda 18 (8 m. 10 k.), inflyttade 106 (36 m. 70 k.), utflyttade 109 (47 ni. 62 k.), vigde 12 par. Folkmängd 31/12 1,338. Ökning 10.

Fröjels socken: Födda 7 (4 m. 3 k.), döda 12 (8 m. 4 k.), inflyttade 16 (7 ni. 9 k.), utflyttade 25 (11 m. 14 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 490. Minskning 14.

Eksta socken: Födda 10 (2 m. 8 kl, döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 33 (14 m. 19 k.), utflyttade 28 (10 ni. 18 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 544. Ökning 12.

Levide socken: Födda 17 (7 m. 10 k.), döda 9 (6 m. 3 k.), inflyttade 33 (16 m. 17 k.), utflyttade 40 (15 m. 25 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 581. Ökning 1.

Gerum socken: Födda 3 (3 m.), döda 2 (2 k.), inflyttade 3 (3 in.), utflyttade 3 (2 in. 1 k.), vigde 2 par. Folkmängd 31/12 161. Ökning 1.

Havdhem socken: Födda 14 (5 m. 9 k.), döda 5 (2 m. 3 k.), inflyttade 60 (22 m. 38 k.), utflyttade 48 (20 m. 28 k.), Vigde 13 par, Folkmängd 31/12 865 Ökning 21.

Näs socken: Födda 7 (2 m. 5 k.), döda 2 (2 k.), inflyttade 2 (1 m. 1 k.), utflyttade 9 (4 m. 5 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 336. Minskning 2.

Närs socken: Födda 14 (10 in. 4 k.), döda 13 (6 m. 7 k.), inflyttade 25 (12 m. 13 k.), utflyttade 25 (9 m. 16 k.), vigde 13 par. Folkmängd 31/12 829. ökning 1. Äldsta församlingsmedlem f. 1839 den 7/4.

Lau socken: Födda 14 (7 m. 7 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 12 (6 m. 6 k.), utflyttade 25 (10 m. 15 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 443. Minskning 7. Äldsta församlingsmedlem f. 1850 den 28/10.

Fardhem socken: Födda 8 (6 m. 2 k.), döda 3 (3 in.), inflyttade 8 (3 m. 5 k.), utflyttade 14 (4 m. 10 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 363. Minskn. 1.

Linde socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 4 (2 m. 2 k.), inflyttade 19 (8 m. 11 k.), utflyttade 42 (21 m. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 360. Minskning 19.

Lojsta socken: Födda 8 (5 in. 3 k.), döda 3 (2 m. 1 k.), inflyttade 21 (9 m. 12 k.), utflyttade 14 (8 in. 6 k.) Folkmängd 31/12 286. ökning 12.

Vamlingbo socken: Födda 14 (5 in. 9 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 11 (4 m. 7 k.), utflyttade 8 (3 m. 5 k.), vigde 1 par. Folkmängd 31/12 555. ökning 13.

Sundre socken: Födda 1 (1 k.), döda 0, inflyttade 5 (2 m. 3 k.), utflyttade 7 (3 m. 4 k.) Folkmängd 31/12 125. Minskning 1.

Väskinde socken: Födda 13 (6 m. 7 k.), döda 9 (4 in. 5 k.), inflyttade 41 (21 m. 20 k.), utflyttade 42 (21 Tri. 21 k.), vigde 4 par. Folkmängd 31/12 780. ökning 3.

Fole socken: Födda 8 (2 in. 6 k.), döda 6 (1 in. 5 k.), inflyttade 25 (9 m. 16 k.), utflyttade 37 (14 in. 23 k.), vigde 7 par. Folkmängd 31/12 450. Minskning 10.

Bro socken: Födda 8 (5 m. 3 k.), döda 5 (1 m. 4 k.), inflyttade 16 (9 m.7 k.), utflyttade 18 (9 m. 9 k.). Folkmängd 336. ökning 1.

Lokrume socken: Födda 5 (3 m. 2 k.), döda 2 (1 in. 1 k.), inflyttade 26 (16 rn. 10 k.), utflyttade 46 (25 ni. 21 k.), vigde 3 par. Folkmängd 31/12 435. Minskning 17.

Fårö socken: Födda 18 (9 m. 9 k), döda 13 (9 m. 4 k.), inflyttade 26 (10m. 16 k.), utflyttade 48 (18 m. 30 k.), vigde 11 par. Folkmängd 31/12 1,022. Minskning 17.

Alva socken: Födda 9 (4 ni. 5 k.), döda 4 (4 m.), inflyttade 28 (15 m. 13 k.), utflyttade 34 (17 m. 17 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 481. Minskning 1.

Hemse socken: Födda 17 (8 m. 9 k.), döda 8 (4 m. 4 k.), inflyttade 104 (47 m. 57 k.), utflyttade 101 (40 m. 64 k.), vigde 13 par. Folkmängd 13/12 961. ökning 12.

Öja socken: Födda 13 (8 in. 5 k,), döda 7 (5 in. 2 k.), inflyttade 37 (14 ni. 23 k.), utflyttade 26 (5 m. 21 k.), vigde 6 par. Folkmängd 31/12 697. Ökning 17.

Hamra socken: Födda 4 (3 m. 1 kl, döda 7 (4 m. 3 k.), inflyttade 4 (3 m. 1 k.), utflyttade 12 (6 ni. 6 k.), vigde 5 par. Folkmängd 31/12 243. Minskning 11.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 4 januari 1943
N:r 2

Publicerat

Revsonen av de gotändska ortnamnen.

Granskning och vidräkning av K. Örg.
Lantmäterikontorets position.
Den ståndpunkt det praktiska livets män under sådana förhållanden intagit i denna fråga förtjänar därför även i hög grad beaktande. De principer som följts av Överlantmätaren i Visby äro redan i det stora hela berörda i det föregående sammanhanget, de ha sammanfattats kort och gott i uttrycket varsam revision. Här har det gällt att gå varsamt fram, att ändra så litet som möjligt och icke under någon, om än så vacker förevändning, öva våld på det flerhundraåriga namnbeståndet. Det som under utvecklingens gång blivit svenskt får vara svenskt, och det som allmogen i vardagslag talar kan i viss mån vara vägledande, men får alls icke vara dominerande, även om det skulle ha skenet av gutnisk särprägel. Ty allmogens uttal icke blott i allmänhet växlar något i de skilda bygderna — att huvudsakligen anpassa sig efter detta skapar bara förvirring, såsom häradshövding Pfeiffer så riktigt påpekar, och inger därjämte lätt föreställningen att våra ortnamn icke ha någon fast språklig tradition och riktig betydelse, men kunna behandlas litet huru som helst — utan har här liksom över allt i vårt land, man behöver härvid icke tänka särskilt på de där nykomlingarna — de sekundära diftongerna — en vardagsprägel, som icke kan adopteras till officiellt bruk — i detta fall bildad gotländska, varom just i våra namnlängder är fråga. I varje av våra landskaps ortnamnslängder komma nog i alla fall landskapets särart i historiskt, kulturellt och religiöst avseende att lysa igenom utan särskilda ansträngningar. Och ha så språkmännen för att kunna komma åt namnens förment äkta form, aktat nödigt att fatta sin position överhuvud taget i tiden omkring namnens uppkomst och mestadels talet om de senare tillkomna såsom förvanskningar (för vilka de så gott som uteslutande kastat skulden på de oförstående främmande skrivarne — en sak som väl kan synas påfallande, men alls icke är vidare utredd) så ha det praktiska livets män, utan att misskänna den vetenskapliga insatsen, fattat posto i nutiden och utgått från namnen i sin förhandenvarande gestalt och ansett denna såsom något som hör med till deras utveckling och historia (vare sig tyskt, danskt eller isländskt) allt intill dags dato. Detta har synts dem så mycket mera påkallat som det ligger i öppen dag, att namn förekommer som man måste misstänka undergått en avsevärd förändring — kanske med beräkning, kanske omedveten förfalskning — och det kunde icke i förevarande belägenhet bli fråga om att söka reda upp med dem, något som måste bli den fortgående forskningens sak. Visar det sig nu också, att vetenskapsmännen på området icke heller själva äro så vissa på sin sak (och knappast kunna vara det!) eller överens, blir Överlantmätarens position dess mera motiverad. Några exempel må, utan vidare kommentarer, åskådliggöra vad som här åsyftas. Det skrives Ambos i Väte, men sockenuttalet är Läjnbos, varför? Asarve och Oxarve i Hemse skrivas 1595 Argesarffve och Eijckesarffue, Ousarve i Fole, som nu skall heta Ausarve, skrevs då Oulsarffue och borde väl då nu lyda Olsarve (här skymtar bristen på utredning, blott uttalet får avgöra!), Björlunds i Källunge föreslås ändrat till Böl-ungs (enl. bygdeuttalet!) liksom Björksarve i Björke till Börsarve (som ingen människa säger, sockenuttalet är Bössare), Butlex (Fårö) är tolkningen av i dagligt tal Bäukles, och Gustavs (Fröjel) av uttalet Gojstes (som väl ingen språkman i världen lär kunna därmed förlika!), Liffedarve (Eskelhem) av lokalutta let Läjftare, med vad rätt? Och Likmide (Björke, Hemse) och Linhatte (Hamra, Silte, Vall) hette fordomdags något helt annat, Hoff-mans (Bara) och Tungelbos (Levi-de) vill man ändra enl. ortsuttalet till Hommunds och Tummelbos, Roklunds (Väskinde) lär i dagligt tal hetat Rokes och Trosings (Gammelgarn) hette förmodligen en gång i tiden Trosby o. s. v. Inför sådana eller liknande exempel, vilka kunna mångfaldigas, kan det icke vara tillrådligt att utan vidare ge sig in på ändringar vartill uppenbarligen kräves ett tillförlitligt underlag för ett säkert bedömande och avgörande: Och därtill hör ovillkorligen kännedomen icke blott om en eller annan arkaistisk eller forntida närstående form av liknande namn, utan fastmer en noggrann och ingående översyn över hela den genomgående historiska utvecklingen. Ty att vilja för all framtid fastställa namnformer som man icke är fullt säker på vad man rör sig med måste väl ändock anses alltför lättvindigt och otillfredsställande för samvetsgrant folk, sådant får minst av allt vara ett hastverk!
Några exempel må därför ytterligare belysa detta. Engvards i Träkumla har föreslagits till Ingvars enl. sockenuttalet, men Engvards i Vamlingbo, som uttalas Änggars skall bibehållas eller bli Änggårds, Myrsjö i Stenkumla, där sockenuttalet är Mörse, föreslås till Myrse — en obegriplighet! — under motiveringen \”det är synnerligen tvivelaktigt om sjö ingår här\”. Ehuru dessa och liknande förändringar äro av enklare beskaffenhet, har man dock icke i Lantmäterikontoret ansett sig böra häruti följa språkmännen. Så mycket mindre då i följande deras förslag: Friggårds (i tre socknar) och Frigges. (i två) utgöra en hel historia. Friggårds i Boge och Fårö föreslås till Friggars enligt bygdeuttalet, men Friggårds i Atlingbo som uttalas Friggas, skall bli Frigges som finns förut i Hemse och När, likalydande med uttalet A respektive orter. Orsaken till förändringen i de två första är tydligen att man i bygdeuttalet där vill spåra forntida personnamnet Fridhgair, vilket dock lika mycket kan antagas ingå även i de tre sistnämnda. Och kan väl denna ändring nöjaktigt motiverats b?ra av ändelsen -gars? I bygdeuttalet växlar överallt denna ändelse med ändelsen -gas i ord som just betyda -gårds. Så låter Pilgårds i samma Boge socken Pilgars, Källgårds och Nygårds i nyssnämnda Atlingbo Källgas och Nöjgars, Mickelgårds i När än Mickelgars, än M-gas, Hallgårds i Alskog låter dagligdags där Hallgars, i Fröjel till o. med Hallges, men i Bara och Östergarn Hallgas liksom för övrigt Nygårds oftast blir Nöjgas o. s. v. Språkmännens förslag i relaterade tall kan ha sitt stora intresse, men tvingande skäl föreligga säkerligen icke, övertygande utredning saknas. Och härtill kommer nu även att för 300 år sedan fanns blott \”Frigårds\” i Boge. men i Fårö och Atlingbo hette det Frigges liksom ännu i Hemse och När. Under tidens gång \”förtydligade\” man så namnen i Boge, Fårö och Atlingbo till Frig-gårds, men lwto de övriga vara i fred, troligen på grund av ortsuttalet, nu skall det ändras igen och det vackra Friggårds alldeles utplånas!
I detta sammanhang torde det inför allmänhetens bedömande vara nödvändigt att även skärskåda inställningen till ett par namngrupper. Först då den avsevärda gruppen på -ers. Den har i det stora hela lämnats oberörd, dock bör anmärkas, att namnet Bönders, som är förhärskande i Klinte. alldeles försvinner för gårdens ursprungliga namn Ganne, likaså Remmers i Västergarn för Lauritse, och det måste heta Ducker i Bro och Lauter å Fårö för Duckor eller Duckars och Lauters, likaså Vike för Vikers i Boge men ej i Lärbro, därom äro båda förslagen ense. Ty vare sig det är fråga om naturbeteckningen vik eller fornnordiska personnamnet Vik med dess varianter Vike, Vikar, kan man icke där undgå vittnesbördet av äldre skriftformer. (En tankeställare ger, i förbigående sagt, också namnet Gutenviks i östergarn, då gården väl aldrig legat vid någon vik, och vid mitten av 1600-talet skrevs Guttnewijs fast socknens egen präst Neo. gard på sin tid skrev Guttenviks anledningen outforskad).
Däremot har man ej kunnat biträda språkmännens förslag att Bu-ters, som finns i Eskelhem, Hörsne, Hogrän och Väskinde skulle i sistnämnda församling, där det uttalas Buttare, ändras till Butter, ehuru äldre skriftformer nog kunde föranleda därtill, men det verkar obegripligt och får bero på bättre utredning. Till samma slutsats har man nödgats vid behandlingen av jordregistrets alla 7 namn Botels, som vid mitten av 1600-talet skrevos Botels. Här är namnet på ett särskilt för Gotland bekant helgon, Botolf (äldre Botulv), men kan ock vara ett förskrivet Botair, som avses i Botes (Etelhem, Rone). Med stor tvekan har man upptagit sistnämnda form för Botels i Gerum, men däremot icke kunnat ändra något av de sex andra, av vilka språkmännen drista sig föreslå formen Botels i Lau oeh När med motiveringen \”är väl ett ursprungligt Botulvs\”, ty det är just vad alla de andra också måste vara, eftersom Botolf på gutniska blivit Båtel (så att t. o. m. en särskild gutnisk ljusstake ännu heter båtel!). Ej heller har man i Lantmäterikontoret kunnat antaga språkmännens förslag att ändra namnet Sigers i Eksta till Siger (uttalet är Sigare), men låta det vara oförändrat i Havdhem, där uttalet är Säjk- sare, vilket just betecknar namnet Sigsarve i åtminstone 5 socknar av 7, däribland grannsocknen När. Många liknande exempel, där bygdeuttalet utan vidare fått dirigera språkmännens ändringsförslag, kunde ytterligare anfäras, men skulle här föra för långt, en hel del kräva också specialbehandling. Blott den stora gruppen namn med ändelsener må beröras. Här har man icke kunnat godtaga förslaget att stryka r utom i följande: Burger (Lummelunda), Bäner (Eksta), Flenviker (Hangvar), Gloser (Gammelgarn), Hallfoser (Dalhem), Roter (Hejnum), Tiricker (När) och Uglauser (Ugloser, Etelhem), men icke Gisslauser (Lärbro) eller Kullder (Garda), fast allmogeuttalet här utelämnar r, men de äldre skriftformerna stå fast därvid. Även Laxer i Boge har måst, i brist på utredning ,lämnas oförändrat, då språkmännen försiktigtvis blott föreslagit sockenuttalet Laxare, vilket blir obegripligt, om det icke avser Lagsarve = Lages arvingars gård, som alltså bort föreslås. Anmärkas kan ock att Boticker i Anga ändrats till Båticke enligt uttal och som i Eskelhem.
En följd av nu avhandlade inställning till namnen i deras nuvarande skick har därför också varit att den hävd som uppstått genom att namnformer, i det hela oklanderliga, bevisligen allmänt använts i flera hundra år eller i senare tid kommit till en mera markant användning och såmedelst vunnit burskap, ha i möjligaste mån lämnats oförändrade, en ståndpunkt som även språkmännen i vissa fall måst biträda. – Några exempel må också här anföras. Allekvia i Endre och därmed även i Vallstena (bygdeuttalet på bägge ställen är Allkväje icke Allkvie), vilka namn båda säkerligen till sin uppkomst ha samma historia bakom sig såsom tillhörande gårdar belägna i närheten av stora allmänna utmarker, helt visst fordom betydande betesmarker och i så måtto tillhörande Gotlands odlingshistoria (kvi(a) betyder ju också fårfålla) varjämte namnet i V. just visar att namnet i Endre icke står i någon som helst relation till Kvie i denna socken (såsom Stångkvie i Stånga till Kvie i Burs och möjligen även till K. i Lojsta liksom Angebjärs i Anga till Bjärs i Norrlanda, båda en gång tillhörande \”Norlandz – fjärding\”.) Dr Gustavsons motivering för A. i V. är också påfallande svag: \”då s-ändelsen i varje fall skulle ändras föreslås — Geologiska kartans form\”.
Men vad auktoritet har denna?
Vidare må som exempel anföras: Bengts i Östergarn, som redan Neo-gard i sitt eget pastorat använde och som är den ordentliga uttalsformen för det föråldrade Bens eller Bents, Katthamra och Katthammarsvik i samma socken (icke Katthamrevik) äro nog så väl kända att förslaget blir rena löjligheten. Ytterligare erinras om Björksarve och Varplösa (Verplösa) i Björke, bondeuttalet Bössare och Värplause kan inte få råda, ty det kan väl ändock ej vara fråga om annat än björk och varp. Anmärkas kan slutligen att med största tveksamhet godtagits Stjärnarve i Eksta för Stenarve som i de äldsta handlingar skrives Stennarve, vars första del mycket väl kan vara det gotländska stjenne = stjärna.
För fullständighetens skull måste nu också här till sist följa en redogörelse för Lantmäterikontorets inställning till de omständliga principerna i Språkmännens särskilda P. M. och deras senare förklaringar.
Vad då vidkommer gdrdsnamnen råder det ingen meningsskiljaktighet om första punkten, namnen på -vede och -frede, dock att hävd nödgat till reservation i ett fall. Andra punkten avser återförande av det gotländska au i namn som återgivits dels med ou t. ex. Oudungs (Bunge) för Audungs eller Ousarve (Fole) för Ausarve m. fl., dels under Gotlands hela svensktid med o i Koparve (8 socknar), Kopungs (3 s:nar), Snosarve (3 s:nar) och Snovalds (6 s:nar), sistnämnda åtgärd av tvivelaktigt värde, då den står så isolerad och dess berättigande blott är lokalbefolkningens vardagsuttal, isolerad står den med hänsyn till dagsuttalet av t. ex. Snaudar (Sproge), Sprauge och Gautum in. fl. som icke föranleda åtgärd och dessutom ställer en inför t. ex. Odvalds (5 s:nar), som väl riktigast borde skrivas Audvalds efter personnamnet Audhvaldr, vidare Oxarve, om det nu verkligen är Aukarsarfa, Hoburg (Fårö, Sundre) och Hogrän m. fl. Med all aktning för det forntida äkta, har Överlantmätaren här stannat för det gamla vedertagna och ansett ändring föga påkallad.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 7 Januari 1942
N:r 4

Publicerat

Två av ko- och nattjuvarna dömdes i går.

Vestergren skall sinnesundersökas.
Södra häradsrätten meddelade i går eftermiddag utslag i målet mot de tre för diverse stölder häktade Sune Vestergren, Gunnar Fagerström och Karl-Gustaf Fredin från Träkumla.
Beträffande Vestergren som medverkat i samtliga de 37 brott som framkommit vid utredningen, beslöt rätten att förordna om sinnesundersökning och målet mot honom förklarades därför vilande.
Fagerström, som hjälpt Vestergren vid de tre kostölderna år 1936 och även ställts till ansvar för de efterföljande förfalskningarna av slakteriets förskottskvitton samt för delaktighet i en del andra stölder, dömdes till straffarbete i ett år och en månad.
Fredin, som tillsammans med Vestergren gjort ett 20-tal stölder och snatteribrott under augusti och september i år, dömdes till åtta månaders straffarbete. Fredin försattes t. v. på fri fot, medan domen vinner laga kraft, under det att Fagerström skall kvarstanna i häkte.
Det straff på fyra, månader villkorlig dom, som tidigare ådömts Fagerström, röjdes nu undan och han blev dömd för såväl brotten som begåtts före som efter denna dom. Åtta månader av straffet gällde stölderna och fem mån. gälla förfalskningen och bedrägeriet med slakteriets förskottskvitton.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 17 oktober 1940
N:r 241

Publicerat

Villatjuvarna rannsakas.

Ett långt syndaregister.
Inför södra häradsrätten rannsakades i dag å kronohäktet de för en lång rad stölder och bedrägeri häktade målare Sune Martin August Westergren, arbetaren Karl Gustav Fredin och snickare Gunnar Fagerström. Vi ha tidigare relaterat en del av deras bravader men ytterligare en del förseelser ha efterhand under utredningens gång kommit i dagen.
Sammanlagt hade de åtalade gjort sig skyldiga till 37 olika brott, varav 4 komma på Westergren ensam, 20 på Westergren och Fredin samt 13 på Westergren och Fagerström gemensamt.
De anklagade hördes först om sina levnadsomständigheter. Westergren är född i Träkumla 1916 och har tidigare varit dömd 1937 till straffarbete för stöld och 1940 för andra resan stöld till 4 mån. straffarbete. Fagerström är likaledes född i Träkumla 1916, hade studerat till realexamen och studerade nu på ingenjörsexamen. Han dömdes i somras till 4 mån. straffarbete villkorligt för stöld i sällskap med Westergren. Fredin är född i Västergarn 1914 och hade fått utbildning till skräddare, i vilket yrke han också arbetat i fyra år. Sedan hade han varit arbetslös och bl. a. två gånger varit straffad för hembränning. Fredin är gift och bosatt i Träkumla, de övriga äro ogifta.
Westergren hade begått sitt första brott 1934, då han på andelsmejeriets kontor i Visby fått ut 15 kr. i förskott på mjölklikvid genom falska uppgifter. Tre av brotten från samma år bestodo i olovligt brukande av motorcyklar och voro preskriberade. I december 1935 upprepade Westergren förskottsbedrägeriet mot andelsmejeriet, denna gång fick han ut 40 kr. I jan. 1936 hade Westergren och Fagerström snattat höns i Träkumla på fyra olika gårdar och sedan sålt hönsen i Visby samt delat pengarna.
Särskilt uppehöll man sig vid de förut omnämnda tre kostölderna, som ägde rum sommaren 1936 med ungefär en månads mellanrum. Den första kon stals i Follingbo och på slakthuset fick man 125 kr. i förskott på kreaturet. Kon var dock kalvfärdig och värderad till 500 kr. Fagerström hämtade sedan efterbetalning med 43: 10. Nästa ko stals i Bjers i Vesterhejde och på den fick man 150 kr. i förskott. Kon var taxerad till 450 kr. och var liksom den förra kalvfärdig. Någon efterbetalning sökte man denna gång icke att få ut. I slutet av augusti behövde man åter pengar och kumpanerna höggo då en ko, värd 350 kr., vid Zion i Träkumla. Man fick då ett förskottskvitto på 175 kr., vilket ändrades av Westergren till att lyda på tre kor och 475 kr., vilket belopp också utan vidare utbetalades. Åklagaren, landsfogde Broms, framhöll att kontrollen på den tiden varit rätt slapp då det gällde utbetalningarna vid slakthuset och man hade där givit undvikande svar vid polisens förfrågan om varför förfalskningen ej anmälts.
Sedan Westergren tillgripit 50 kr. hos sin farfar höll han sig i skinnet till i maj 1937, då han i Gotlands Bank i Visby presenterade en falsk växel, som han dock icke fick pengar på. Han \’hade med faderns\’ stöd köpt en lastbil detta år och behövde nya ringar till denna. Namnen på växeln skrev han utan vidare och valde sådana personer, som han trodde inte skulle ha några växlar i banken. Westergren anade att man misstänkte något på banken då han ej fick pengar och begav sig hastigt därifrån.
Därefter övergick man till att behandla de småstölder, som Westergren och Fredin förövat förliden höst och vilka gällde sammanlagt 11 stölder i förening med inbrott i villor, kiosker och matkällare samt 9 snatteribrott, varom vi tidigare meddelat i denna tidning. Vid dessa hade som bekant tillgripits matvaror, konserver, potatis etc. Det största kapet gjorde man i kiosken vid Axelsro, där man kom över pengar och varor för sammanlagt 109: 30. Fredin hade varit specialist på källarestölderna och Westergren på affärerna och kioskerna, båda hade givit efter för varandras förslag.
De tre svarandena erkände i stort sett vad som lades dem till last och svarandenas biträde, advokaterna Wahlberg och Almqvist hemställde att de brott, som Westergren och Fagerström begått före 1937 års bestraffningar ej måtte medräknas i de nya straffen. Fredin ansågs ha drivits till brottens begående på grund av arbetslöshet och nöd.
Fredin begärde genom sitt ombud att bli försatt på fri fot till dess domen vunnit laga kraft, mot vilket åklagaren intet hade att erinra. Fagerström anhöll om milt straff med hänsyn till hans pågående studier. Vidare framhöll ombudet att gärngsmanna ansvaret för fem förfalskningsbrott endast kunde gälla ett av dessa. Dom faller i eftermiddag.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 16 oktober 1940
N:r 240

Publicerat

Rödakorsfest i Träkumla.

Landshövdingen inspekterade nya bastun.
I lördags hölls i Träkumla skola en bastufest, anordnad av rödakorskretsen på orten. Sammankomsten hedrades av landshövdingens och kapten Struves närvaro. Trots det ihållande regnet under aftonen var lokalen fullsatt. Sedan ordföranden för kretsen hr Vahlgren hälsat landshövdingen och de övriga gästerna välkomna, talade länets hövding angående Röda korsets historia och verksamhet med särskild tonvikt lagd vid dess betydelse under nuvarande kristillfälle. Röda korsets värde i krig kunde inte nog skattas, påpekade talaren, som framhöll att t. ex. under rysk-finska kriget båda parterna i möjligaste mån aktat Röda korsets förbandsplatser och sjukhus.
För ortens rödakorskrets blev landshövdingens besök till synnerlig glädje, då han kunde meddela att Röda korsets centralstyrelse beviljat ett anslag på 500 kr. till det bastubygge som utförts i Träkumla, ett belopp som senare på kvällen överräcktes till kretskassören. Föredraget avtackades med hjärtliga applåder.
Efter landshövdingen framträdde en grupp skolbarn, som sjöngo ett antal allsånger. Nästa programpunkt var ett kåseri av red. B. O. Ljungberg, som gav en roande historik över \”Badet genom tiderna\”. Efter några musiknummer spelade av fröken Magne, uppträdde en skådespelartrupp, bestående av skolbarn, med en sketch, behandlande ett \”bastuäventyr\”, något som livligt senterades. Denna punkt avslutade underhållningen. Festen avslutades, med kaffesamkväm.
I samband med kvällens högtidlighet inspekterades den välbyggda bastun av landshövdingen och kapten Struve.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 8 Oktober 1940
N:r 233

Publicerat

Villatjuvarna ha mycket på sitt samvete.

Kostölder från 1936 uppklarade.
Vid de fortsatta förhören med de häktade villatjuvarna Westergren och Fredin har det framkommit en hel del andra stölder, i vilka framför allt Westergren haft del.
Sålunda försvunno år 1936 på ett par ställen i Follingbo och Västerhejde några kor utan att lämna spår efter sig. Westergren har nu erkänt, att han tillsammans med en Fagerström från Träkumla stulit en ko i Follingbo och två i Västerhejde. Den första stölden ägde rum på sommaren 1936 tidigt en morgon, och tjuvarna förde kon direkt till slakteriet, där man fick 125 kr. i förskottsbetalning. Fjorton dagar senare var man ute igen och tog hos Cedergren i Västerhejde en ko, som såldes till slakt för 150 kr.
Veckan därpå hemsöktes en hage vid Sion, där en ko tillhörig lantbrukare Wahlgren stals och såldes. Tjuven begärde förskottsbetalning på slakteriet och fick av bokhållaren en lapp på vilken stod \”1 ko – förskott 175 kr.\” På vägen till kassan ändrade Westergren lappen till \”3 kor – 475 kr.\” och bedrägeriet lyckades! Att saken upptäcktes beror väl närmast på att en lantbrukare plötsligt erhöll efterbetalning på en ko, som han aldrig sålt.
Ensam har Westergren vidare hemsökt en gård vid Vallda i Eskelhem, där han vid tolvtiden på natten gick in via en olåst köksdörr och ur en byrålåda tillgrep 50 kr. F. ö. har han erkänt en rad småstölder – bl. a. på Tempo, varjämte Westergren och Fredin i en källare i Träkumla stulit 10 kg. fläsk samt i kaffestugan på Högklint två vichyvatten.
De fortsatta förhören komma troligen att blotta ytterligare brott.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 Oktober 1940
N:r 228

Publicerat

Villatjuvarna fast.

Ett gott arbete av statspolisen.
Som redan tidigare omtalats ha en del sommarvillor och kiosker vid Axelsro och Högklint hemsökts av tjuvar, som brutit sig in och stulit konserver, tobaksvaror, godsaker m. m. Inbrotten och stölderna – det rör sig om ett dussin olika förseelser – ha ägt rum sedan början av augusti och den sista affären utspelades i onsdags kväll. Statspolisen har emellertid haft ögonen öppna och efter ett synnerligen gott och snabbt arbete kunnat lägga vantarna på förövarna, varav den ena dock nekar blankt till att ha haft något att göra med stölderna.
De anhålla, som komma att häktas idag, äro målaren Sune Martin August Westergren, född 22 februari 1916 i Träkumla, där han också är bosatt, samt diversearbetaren Albert Karl Gustaf Fredin, född 12 nov. 1914 i Västergarn och skriven i Visby. Westergren har erkänt tillgreppen och indicierna äro starka även mot Fredin, som emellertid nekar för att ha haft med saken att göra.
De båda kumpanerna hade träffats i början av augusti och beslutat fånga kräftor ihop, vilket också skett. På hemvägen från en kräftresa hade man emellertid kommit överens om att göra \”intjack\” vilket skedde hos stinsen i Roma, där man stal några kg. såpa. En kiosk, motstod försöken till inbrott men i en källare i en gård ett stycke från Roma hade man tillgripit 10 kg. fläsk, några flaskor saft och en del konserver.
I slutet av augusti eller början av september hade Fredin flyttat hem till Westergren i Träkumla, varpå turnéerna fortsatt. Fredin skulle då ha föreslagit att man skulle skaffa mat genom fortsatta expeditioner. En kväll hade man sålunda cyklat till Högklint, där man i hamnkassör Axel Petterssons villa tillgripit en skinka, ägg, konserver m. m. Nästa mål blev kiosken vid Axelsro, som länsades på godsaker, ehuru man egentligen sökte efter rökverk. Varor för c:a 100 kr. tillgrepos varpå man cyklade hem och bjöd Westergrens hustru på läskedrycker och godsaker. Några kvällar senare gjor-des visit på Axelsro, där källaren vid f. d. Anders Wedins villa motstod attackerna, men där man i stället bröt sig in i skafferiet och tillgrep en del matvaror m. m. Samma kväll fortsatte man ned till Buske fiskläge, där man i Lillgårdens källare tillgrep konserver för 5-6 kr:s värde samt läskade sig med var sin wichyvatten. Därifrån cyklade man Nygårdsallén upp till Toftavägen, där en där befintlig kiosk länsades på tobaksvaror av alla slag, godsaker, kex m. m., allt värt minst 70 kr. Hos lantbrukare Gunnar Karlsson, strax intill, bröt man sig in och stal 1/2 kg. smör och en limpa, varpå man åkte hem.
I onsdags kväll hade man tänkt sig ett bättre kap genom inbrott i Signe Larssons affär i Träkumla. För att skaffa sig alibi besökte kumpanerna först två biografer i staden, varpå man cyklade hem och begav sig till affären. Här bröt man upp ett källarfönster varpå Westergren gick in i huset medan Fredin höll vakt. Han hämtade först växelkassan, som han lämnade Fredin varpå han just plockat till sig 3 1/2 kg. kaffe och några kg. socker, då Fredin varnat för att det kom folk på vägen. De hade då gett sig iväg hem.
Vidare har det visat sig att de i en potatisåker vid Hunnlund i Vesterhejde plockat upp 10-15 kg. potatis, i en annan gård hade de i en olåst källare tillgripit syltade hallon och på ännu ett annat ställe hade ur en mjölkflaska, som stod till kylning i en så, tagit 3 liter mjölk i för ändamålet medfört spann. Potatisstölder ha även förekommit vid Tullebo.
En del av det stulna har återfunnits i Westergrens bostad, en del har givetvis konsumerats.
Westergren, som är gift, har tidigare varit ådömd 6 mån. straffarbete för inbrott, 1 mån. fängelse för olovligt billån och dömdes nu senast i augusti vid södra tinget till 4 mån. straffarbete för det han vid tre tillfällen stulit pengar ur sparbössor i Träkumla skola. Fredin har tidigare varit dömd för hembränning.

Gotlands Allehanda
Tisdagen den 1 Oktober 1940
N:r 227

Om Oss Drivs med WordPress