Etikett: Tofta

Under 1889, de senaste uppgifter, som i detta fall föreligga, utgjorde antalet fattigvårdssamhällen inom länet 94, deraf 93 på landsbygden. Af dessa senare voro 3 indelade i rotar. Inom länet funnos följande fattigvårdsanstalter: 80 fattighus med utrymme för 856 personer, deraf ett i Visby för 140, en fattiggård för 30 personer samt 21 mindre fattigstugor for 135 personer, deraf 3 i Visby för 60 personer.
Hela antalet personer, som under 1889 åtojutit kommunalt understöd inom länet utgjorde 1,402, af hvilka 1,135 tillhörde landsbygden och 267 Visby. Hela antalet understödstagare inom länets landsbygd har sålunda sedan näst föregående &r minskats med 37 personer eller 3,2 procent. Med hänsyn till proportionen mellan antalet understödstagare och folkmängden visar sig, att fattigvårdsprocenten för landsbygden 1889 utgjorde 2,54 och understeg fattigvårdsprocenten i länet sålunda medeltalet för landsbygden i riket, hvilket utgjorde 4,47 procent. Högst i detta hänseende kommer fortfarande Vermlands län, der antalet understödstagare uppgick till 6,12 procent af folkmängden och sist Jämtlands län med 2,49 procent. Ser man till samtliga fattigvårdssamhällen i såväl städerna som landsbygden befinnas antalet understödstagare uppgå till endast 1 procent eller ännu mindre af folkmängden i Norrlanda, Anga, Träkumla, Tofta, Öja, Hamra och Gerum fattigvårdssamhällen.
Antalet direkta understödstagare, såväl barn som äldre, uppgick till 367 män och 758 qvinnor, deraf å landsbygden 277 män och 31 qvinnor samt i Visby 90 män och 127 qvinnor. De indirekta understödstagarne, d. v. s. barn tillhörande understödstagare, utgjorde inalles 277, deraf 227 å landsbygden och 50 i städerna. De direkt understödda barnen fördelade sig på följande sätt: föräldralösa äkta 17, moderlösa oäkta 29 samt andra barn 108. Hela antalet barn, som sommaren 1889 åtnjöto fattigunderstöd inom länet, vare sig direkt eller indirekt uppgick alltså till 431. De äldre understödstagarne fördelade sig på följande sätt:
ogifta: 336, af hvilka 55 qvinnor med 85 eller tillhörande barn;
gifta: 224, deraf 63 med 91 tillhörande barn, samt
enklingar, enkor och frånskilda 411, deraf 50 med 101 tillhörande barn.
I afseende på sitt kön fördelade sig de direkta understödstagarne i 367 mankön och 758 qvinkön. Härvid ger sig dock en väsentlig skilnad gällande mellan barn och äldre understödstagare, i det att de förre räknade 77 mankön mot lika många qvinkön, hvaremot af de senare 290 voro män och 681 qvinnor. Denna qvinnokönets öfvertalighet tydliggöres deraf, att i hela riket svarade mot 100 understödstagare af mankön 179 af qvinkön eller 182 på landsbygden och 170 i städerna.
Ser man till proportionen mellan direkta och indirekta understödstagare, barn och äldre personer, ogifta och gifta o. s. v., så finner man att å länets landsbygd utgjorde de direkt understödda barnen 10,4 procent; af äldre personer voro 23,5 procent gifta med 7,1 procent tillhörande barn, 15,9 procent gifta med 5,9 procent barn samt 30,1 procent enklingar, enkor och frånskilde med 7,1 procent tillhörande barn. Således inalles 79,9 procent direkta och 20,1 procent indirekta understödstagare.
Antalet fullt försörjda understödstagare inom länet uppgick till 202 män och 282 qvinnor med 55 tillhörande barn, deraf å landsbygden 128 män, 212 qvinnor med 55 barn samt i Visby 74 män och 70 qvinnor. Delvis understödda voro 115 män, 351 qvinnor med 172 barn, deraf å landsbygden 104 män, 295 qvinnor med 125 barn samt i Visby 11 män, 56 qvinnor med 47 barn. Personer med tillfälligt understöd voro 50 män, 125 qvinnor med 50 barn, deraf å landsbygden 45 män, 124 qvinnor med 47 barn samt i Visby 5 män och en qvinna med 3 barn.
Understödets beskaffenhet. Utackorderade voro 128 mankön och 148 qvinkön med 7 barn, deraf å landsbygden 106 män och 131 qvinnor med 7 barn, samt i Visby 22 män och 17 qvinnor. I sjukvårdsanstalter vårdades 14 män, 27 qvinnor med 1 barn, deraf å landsbygden 11 män, 21 qvinnor med 1 barn samt i Visby 3 män och 6 qvinnor. I egna hem understödda voro 110 män, 335 qvinnor och 163 barn, deraf å landsbygden 100 män, 293 qvinnor med 124 barn samt i Visby 10 män, 42 qvinnor med 39 barn. På annat sätt understödda voro 9 män, 37 qvinnor med 16 barn, alla å landsbygden.
Understödstagarnes omsättning. Under året tillkommo 41 män, 91 qvinnor, med 12 barn, deraf å landsbygden 25 män, 69 qvinnor med 6 barn samt i Visby 16 män, 22 qvinnor med 6 barn. Under fåret afledo 35 män, 45 qvinnor med 3 barn, deraf å landsbygden 26 män, 39 qvinnor med 3 barn samt i Visby 9 män och 6 qvinnor. På annat sätt afgångna voro 33 män, 59 qvinnor med 44 barn, deraf å landsbygden 20 män, 48 qvinnor med 32 barn samt i Visby 13 män, 11 qvinnor med 12 barn. Till nästa år qvarvarande voro 299 män, 654 qvinnor med 230 barn, deraf å landsbygden 231 män, 544 qvinnor med 192 barn samt i Visby 68 män, 110 qvinnor med 38 barn.
Utgifterna för kommunernas fattigvård inom länet år 1889 utgjorde 65,899 kr., deraf för landsbygden 43,138 kr. (2,134 kr. för hus och inventarier, 38,277 kr.
för understödstagares vård och underh&ll samt 2,727 kr. för öfriga utgifter) samt för städerna 22,761 kr. (1,076 kr. för hus och inventarier, 16,194 kr. för vård och underhåll samt 5,491 kr. för öfriga utgifter). Totalkostnaden för hvarje understödstagare utgjorde & Gotlands läns landsbygd 38 kr. 1 öre; deraf underhållskostnad 33 kr. 72 öre, och utgjorde högsta värdet af en understödstagares fulla försörjning 200 kr. och lägsta samma värde 50 kr. eller i medeltal 102 kronor.
Fördelade på länets båda härader och på Visby ställer sig antalet understödstagare och fattigvårdskostnader sålunda:

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 2 September 1891
N:r 135