Idrott och sport.

82 lag anmälda till Visby IF:s stafett.
Stor anslutning från landsbygdens sida.

VIF:s skidstafett på söndag har fått en enastående god tillslutning, vilket visar att skidsporten är på rask frammarsch och blir allt populärare på ön. Anmälningssiffran som i går middags var 27 lag har nu plötsligt rakat i väg upp till 82 lag och därmed har man överträffat fjolårets siffra flera gånger om. I militärklassen starta 22 lag, därav 9 från I 18, 6 från KA 3, 3 från A 7 samt 4 fältpostlag. Civila herr-klassen har fått 38 lag, nämligen Tingstäde 2, Lye 1, Tofta 2, Stenkyrka 1, Bro JUF 4, Alva 1, Hemse 2, Roma 3, Dalhem 1, Slite 5, Gute 1, AIK 4 och VIF 11 lag. Juniorklassen får ett lag från vardera Tingstäde, Tofta, Stenkyrka, Bro, Lye, Rute, Väskinde, Dalhem, Lau och Slite samt 2 från AIK och 2 från VIF. Damklassen får deltagande från Bro med 1 lag, SGU 2, Roma 1, AIK 1, TTK 1 och VIF 2.
Banan för militärer och seniorer blir 3×10 km. samt för juniorer och damer 3X6 km. Man kommer att starta klassvis på grund av det stora deltagandet.
Uppropet äger rum vid Strandgården, alltså utanför norra stadsmuren kl. 10,30. Starten har förlagts till kl. 11 så att landsborna skola hinna in med tåget söderifrån.

Gutes årsmöte
hålles i kväll på Gamla Apoteket kl. 7. Styrelsen har utlovat trevlig underhållning och kaffe gratis, varför det finns anledning förmoda att klubben möter upp mangrant.

Fotbollförbundets årsredogörelse.
Gotlands Fotbollförbund har nu utsänt sin årsberättelse för verksamhetsåret 1941. Av denna framgår att 26 föreningar f. n. äro anslutna till Svenska fotbollförbundet, nämligen Alva IK, Boge IF, Bro JUF:s IK, Burgsviks IF, Etelhems IF, Fardhems IF, Fårösunds GoIK. Hablingbo IK, Hemse BK, IF Gute, Klintehamns IK, A 7 IF, I 18 IK, Levide IF, Ljugarns IF, Martebo BK, Othems IF, Roma IF, Rone GoIK, Rute IF, Slite IF, Stenkyrka IF, Visby AIK, Visby IF, Vänge IK och Västkinde AIS. Av domare förfogar förbundet över två I-klass- och 15 II-klassdomare.
Av tävlingar har förbundet anordnat DM för seniorer, där VIF segrade bland de åtta deltagande lagen efter att ha slagit Hemse i finalen med 2-0, DM för juniorer, där Slite IF segrade i finalen mot AIK, de gotländska serierna samt Landskapsmatchen mot Uppland, som Gotland förlorade med 5-2. Vidare erinras om Gotlands deltagande i den svenska cupturneringen.
En domarekurs hölls den 28 april under ledning av hrr Otto Persson och Gunnar Rondahl. Den 7-8 juni hade man besök av redaktör Harry Lundahl, som höll en kurs för förenings- och lagledare. Deltagarantalet vid båda kurserna var 25 st.
Till Svenska Bandyförbundet äro sex klubbar anslutna, nämligen Hablingbo IF, IF Gute, Klintehamns IK, Slite IF, Visby AIK och Visby IF. Distriktsmästare för 1941 blev Visby AIK, som i finalen slog Klintehamns IK med 3-1.
Förbundet framför till sist ett tack till alla dess gynnare och vänder sig särskilt till föreningarna, pressen och de enskilda spelarna, som strävat efter att föra fotbollsporten framåt inom distriktet.

Visby AIK
håller sitt årsmöte på söndag förmiddag kl. 10. Lokal Gamla Apoteket. På kvällen har klubben sin sedvanliga årsfest.

Riksskidmarschen.
Valls idrottsförening anordnar prov för riksskidmarschen på söndag med samling vid ordenslokalen kl. 13.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 23 Januari 1942
N:r 18

Landsbygden. Tingstäde.

TINGSTÄDE.
Upptagning av is i träsket är ett arbete som för närvarande sysselsätter ett antal personer härute. Istäcket, som nu täcker träsket, har nämligen nått en tjocklek av bortåt 30 cm., varav cirka hälften utgöres av prima kärnis.
Upptagningen av isen pågår strax intill flygbryggan och isblocken transporteras sedan, dels med hästskjutsar till Tingstäde station för vidare transport på järnväg, dels med bilar direkt till uppköpare i Visby och kringliggande trakter.
Även i många bondgårdar har man nu gått in för att lägga upp isupplag för sommarens behov, varvid man nu givetvis passar på att utfylla dessa, medan tillfälle gives.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 21 Januari 1942
N:r 16

Även kustartilleri och flottstridskrafter

på Gotland skola lyda under M. B.
Dock- och verkstadsanläggning vid Frösund för en miljon kr.

Med den ökade betydelse Gotland kommer att inta i och för rikets försvar finner försvarsutredningen det nödvändigt att företa en viss utbyggnad av de marina anstalterna på ön även beträffande flottan. Därjämte måste sådana åtgärder vidtas att marindistriktets ledning lättare än hittills kan förbereda och genomföra sina åligganden.
Ifråga om befälsförhållandena på Gotland synes det vara lämpligt, att i såväl fred som krig under en gemensam chef sammanföra alla för Gotlands försvar upprättade militära förLand, försvarsanstalter och övriga organ. Detta bör ske genom att åt militärbefälhavaren på Gotland uppdras att samtidigt vara marindistriktschef. Under militärbefälhavaren på Gotland i dennes egenskap av marindistriktschef böra följaktligen lyda Gotlands kustartilleriförsvar med Gotlands kustartillerikår, de för marindistriktet avsedda sjöstridskrafterna med för dem avsedd basorganisation (Fårösunds förrådsdepå) och det marina förbindelseväsendet på ön. Genom särskilda bestämmelser regleras chefens för marinen rätt att i avseende på sådan verksamhet under krig vid dessa marina stridskrafter, som äger samband med sjökrigföringen i stort, utfärda erforderliga order och föreskrifter. Fortifikationsfövaltningen synes kunna vara gemensam för samtliga militära organ på Gotland. Med hänsyn till det permanenta behovet av fortifikationspersonal i chefens för Gotlands kustartilleriförsvar stab, bör emellertid viss sådan personal vara förlagd till Fårösund.

Den föreslagna större verkstadsanläggningen kan ej utnyttjas.
Ifråga om de erforderliga byggnaderna erinrar utredningen om att kostnaderna för utförande av erforderlig dock-, kaj- och verkstadsanläggning vid Fårösund av marinförvaltningen beräknats till 2,2 milj. kr. Av ekonomiska och andra skäl finner sig emellertid utredningen ej kunna förorda utförande av en så dyrbar anläggning, vars kapacitet ej torde kunna effektivt utnyttjas. Utredningen anser att en för marinen tillräckligt omfattande anläggning bör kunna utföras inom en mera begränsad kostnadsram och har i sina beräkningar härför upptagit ett anslag på en miljon kronor.

1,33 miljon till tjänstebostäder i Fårösund.
Beträffande Gotlands kustartilleriförsvar och Gotlands kustartillerikår har efter förslag av marinförvaltningens på tilläggsstat för innevarande budgetår för sjukhusbyggnad, exercishall med mäthus samt ytterligare utbyggnad av elektriska distributionsanläggningar upptagits vissa belopp, för sjukhusanläggningen dock endast 290,000 kr. mot äskade 350,000 kr. Enär det befintliga kanslihuset redan nu visat sig otillräckligt och därtill kommer att en förstärkning av såväl stabens som förvaltningarnas personal är avsedd att ske har det befunnits erforderligt att beräkna medel för en tillbyggnad av kanslihuset. I detta avses även att inrymma erforderliga expeditionslokaler för Fårösunds förrådsdepå. Då lägenheter i tillräckligt antal ej finnas att hyra i Fårösund eller i dess närhet har utredningen upptagit 1,330,000 kr. för att bygga tjänstebostäder, avsedda för 13 officerare och 37 underofficerare, inbegripet den för Fårösunds förrådsdepå avsedda personalen. Utredningen anser emellertid att det bör undersökas, huruvida ej den enskilda företagsverksamheten bör stimuleras genom lämpliga åtgärder för att få en minskning av dessa kostnader.

Sjunde militärområdet — Gotland. Större personal på militärbefälet.
Sjunde militärområdet skall enligt försvarsutredningens förslag omfatta Gotlands infanteriregemente med ett kompani ur Göta pansarlivgarde, samt Gotlands artillerikår med ett batteri ur Stockholms luftvårnsregemente.
Sjunde militärbefälsstaben, förlagd till Visby, föreslås ha i huvudsak nuvarande omfattning. Med hänsyn till att staben skall sköta de uppgifter, som av utredningen förutsättas på fastlandet åläggas nytillkommande försvarsområdesstaber, erfordras dock viss personalförstärkning. Främst gäller detta ifråga om fortifikationspersonal, beroende på att fortifikations-förvaltningen på Gotland föreslås vara gemensam för militärområdet
och kustartilleriförsvaret. Med hänsyn till de viktiga och omfattande uppgifter, som numera påvila även denna militä.rbefälsstab, bör därjämte tillkomma en kapten vid generalstabskåren. Militärbefälhavaren bör, med hänsyn till det ansvar, som påvilar honom, i likhet med övriga militärbefälhavare uppföras såsom generalmajor av första graden i lönegrad ob 3. Militärbefälhavaren avses samtidigt vara chef för Gotlands marindistrikt.
Sjunde militärbefälsstaben föreslås i övrigt erhålla följande sammansättning:
Militärbefälhavare: generalmajor av första graden.
Stab: Ordinarie tjänstemän: En regementsofficer vid generalstabskåråen, (kapten vid generalstabskåren), en adjunant (kompaniofficer på militärhefälsstabens stat), en tygofficer (major vid fälttygkåren), en tygskrivare ur tygstaten, en motoringenjör (arméingenjör vid arméingenjörkåren), en regementsofficer vid fortifikationskåren, två kompaniofficerare vid fortifikationskåren, en underofficer vid fortifikationskåren, en fortifikationskassör vid fortifikationskåren, en intendent (regementsofficer vid intendenturkåren), en läkare (fältläkare vid fältläkarkåren).
Pensionerad personal i arvodesbefattning: En hemvärnsofficer, en ammunitionsförvaltare (underofficer), en uppbördsman för rustningsmateriel (underofficer), tre expeditionsunderofficerare, en förrådsunderofficer vid intendenturförrådet i Tingstäde, en uppbördsman vid förplägnadsmagasinet i Tingstäde.
Icke-ordinarie personal m. fl.: En byggnadsingenjör, tillsatt av chefen för fortifikationskåren, en verkmästare av klass 2, en ritare av klass 2, en skogvaktare av klass 2, ett kontorsbiträde. två skrivbiträden, en kokerska vid bevakningsstyrkan vid Tingstäde, samt slutligen 90 civila vakter vid värn och förråd, årslön 150 kr.

En fältläkare vid milltärbefälsstaben.
För varje militärbefälsstab bör liksom hittills för arméfördelnings-staberna beräknas en fältläkare, framhåller försvarsutredningen. Tidigare har någon sådan fältläkare icke funnits vid militärbefälsstaben på Gotland, där befattningen såsom stabsläkare upprätthållits av regementsläkaren vid Gotlands infanteriregemente vid sidan av hans ordinarie tjänst vid regementet. Den ökade första tjänstgöringen för de värnpliktiga och omläggningen av inskrivningsväsendet komma emellertid, säger utredningen, att pålägga stabsläkaren ökade arbetsuppgifter. Krigsförberedelsearbetet för sjukvårdstjänsten på Gotland har även tagit ökad omfattning. På grund härav synes en särskild beställningshavare böra avses för stabsläkartjänsten även vid militärbefälsstaben på Gotland, vilket även torde ha sin betydelse i betraktande av de svårigheter att vid behov åstadkomma en förstärkning av läkarpersonalen på Gotland, som kunna uppträda i ett avspärrningsläge.

Gotlands artillerikår får även överstelöjtnant.
Utbildningens omfattning bör medföra att samtliga sju artilleriregementen böra organiseras på regementsstab och tre divisioner samt de båda artillerikårerna på kårstab och två divisioner, uttalar försvarsutredningen i sitt betänkande. Som följd av denna organisation bör på staten för Gotlands artillerikår uppföras ytterligare en regementsofficersbeställning, avsedd för en divisionschef. En sådan ökning är även betingad av krigsorganisatoriska skäl. Utredningen föreslår för sin del att den nya beställningen uppföres såsom en överstelöjtnantsbeställning, enär någon sådan f. n. icke finnes vid Gotlands artillerikår.
Utredningen har också funnit att vid förvaltningen av kårens skjut- fält och säkerhetstjänsten vid skjutövningar kräver en skjutfältofficer (pensionerad officer) och en skjutfältunderofficer (pensionerad underofficer), av vilka den förres även synes kunna bestrida befattningen såsom kasernofficer. För motortjänsten vid kustartillerikåren fordras också en motorofficer och en motorunderofficer, båda aktiva.

Pansartrupperna.
Det för Gotland avsedda kompaniet ur Göta pansarlivgarde bör organiseras redan den 1 juli 1943, föreslår försvarsutredningen. Då regementet emellertid då ännu ej är organiserat föreslås att kompaniet provisoriskt tilldelas Södermanlands pansarregemente och överflyttas till Göta pansarlivgarde vid detta regementes uppsättande det påföljande året.
Göta pansarlivgardes gotlandskompani har försvarsutredningen beräknat till 50,000 kr. Till samma belopp beräknas också motsvarande kostnad för luftvärnsbatteriet på Gotland.

Luftvärnet på Gotland överföres till artillerikåren.
I och med att luftvärnet organiseras som ett särskilt truppslag inom armén synes det utredningen lämpligt att luftvärnsförbanden på Gotland, utom de för kustartillerianläggningarna avsedda, överföras frän marinen till armén och organiseras såsom ett till Gotlands artillerikår förlagt och chefen för kåren underställt detacherat batteri ur Stockholms Luftvärnsregemente.
Organisationen av det nytillkommande luftvärnsbatteriet på Gotland, detacherat från Stockholms luftvärnsregemente, och ingående i Gotlands artillerikår, föreslå försvarsutredningen äga rum i april 1944, då kasernförläggning för batteriet torde kunna påräknas. (TT spec.)

I 18:s befälsbehov.
Enligt den av försvarsutredningen förutsatta utbildningsorganisationen och det beräknade behovet av befäl skulle flertalet infanteriregementen organiseras på regementsstab och tre bataljoner. Befälsbehovet vid ett normalinfanteriregemente, till vilket hänföres Gotlands infanteriregemente, beräknas på följande sätt: en överste (enligt nuv. stat en), två överstelöjtnanter, därav en inskrivningschef (1), majorer fyra (4), kaptener 23 (19), subalternofficerare 35 (—), regementskassör en (1), fanjunkare 16 (16), sergeanter 24 (23), furirer 86 (60) och korpraler 40 (38). (P.)

Roma flygfält måste bli större.
Vid flygvapnets övningsplatser behövs vissa kompletterande byggnads- och flygfältsarbeten, meddelar försvarsutredningen. Vid Roma erfordras sålunda utökning av flygfältet. (TT- spec.)

Gotlands Allehanda
Måndagen den 19 Januari 1942
N:r 14

Scharlakan-fall bland militären.

Epidemirapporten för årets första veckor visar att det är ovanligt frisal på Gotland mot vad det eljest brukat vara vid denna tid förut om åren. Från södra Gotland finns ingenting alls att meddela och Slitedistriktet har endast ett fall av scharlakansfeber i Tingstäde. Fem scharlakansfeberfall ha dessutom rapporterats från I 18.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13

Nöjkummens torp.

Ännu ett båtmanstorp som försvinner.

De gamla torpbyggnaderna, som nu skola rivas.

Ännu fram mot våra dagar har det på åtskilliga platser här och var ute i socknarna funnits en del små, vanligen i samma stil byggda torparstugor begåvade med mer eller mindre egendomligt klingande namn.
De små boställena med sina tillhörande uthusbyggnader och ett, vanligen i knappaste lag, tilltaget jordområde, kunde exempelvis heta ”Frimodigs-torpet”, ”Kvickens torp”, ”Laxtorpet” o. s. v. Boningshusen voro enkla, och hållna i en rätt prydlig gotländsk stil. Storleken på bottenplånen var oftast sju gånger tolv alnar utvändiga mätt, och byggnadsmaterialet var kalksten i murarna, samt ett tak av det prydliga, enkupiga, gotländska takteglet.

De gamla torpen ha försvunnit.
Dessa stugor utgör där de ännu existera, en snart utplånad kvarleva från den indelte soldateds tid. Det är de gamla båtsmanstorpen, ägda på sin tid av den numera avpolletterade ”roten”, som bestod av en viss sammanslutning av jordbruksfastigheter. De utgjorde en parallell till de gamla soldattorpen på fastlandet. De beboddes uteslutande av de respektive båtsmännen och deras familjer, och båtsmannen bar då namn i anslutning till torpets namn, exempelvis ”Frimodig”, ”Kvick”. ”Lax” eller till och med namnet ”Nöjkummen”. Dessa underliga namn utgjorde då den respektive båtsmannens båtsmansnamn, och användes i varje fall under den tid han i egenskap av ”kronans karl” var inkallad till sin båtsmanstjänstgöring.
Den indelte soldatens, liksom den gotländske båtsmannens, tidevarv är nu sedan cirka femtio år tillbaka förbi, och det börjar efterhand bli allt mera sällsynt att utefter de gotländska landsvägarna få se ett mera komplett båtsmanstorp bevarat i en något så när ursprunglig gestaltning.
På vissa platser ser man visserligen en och annan övergiven båtsmansbyggning stå där kringröjd ute på en åker, halvt förfallen och sedan länge utrangerad som människoboning. Där så förekommer har vanligen den ursprungliga ”rotejorden” återförsålts eller återgått till stamhemmandet efter det roteindelningen slopats. Den gamla trädgårdstäppan med sina mossiga aplar, krikon, körsbärsträd och massor av underliga kryddväxter har blivit konstgödslad och modernt brukad åkerjord, och ingen ägnar väl nu längre en tanke åt den vittberesta båtsmannen, hans skepparhistorier och ”hans ungar”. Dock finnes ännu på några få platser, några mera kompletta rester kvar från båtsmanstidevarvet. En sådan anläggning träffade signaturen borta i den gamla kulturbygden Hejnums socken. Ska vi närmare ange platsen ligger denna vid Graute. Och det är åt dessa, troligen snart helt utplånade, kulturrester jag här skulle vilja ägna några rader.
Det var en tidig söndagsförmiddag strax efter det den första nysnön brett sitt tunna vita täcke över våta och höstgrå marker som jag vandrade en liten slingrande skogsstig, som från Kallgateburgens sagolika idegranslundar strök fram under ättestuporna vid Hejnumshällarnas sydostgräns, för att så småningom vika av rätt upp på landsvägen vid Graute, ej långt från den plats där sockengränsen mellan Bäl och Hejnum mötes i det här alltjämt utsträckta skogsområdet.

Ett besök i ett av de sista torpen.
Det hade nu slutat snöa. Morgonbrisen spelade friskt i grankronorna, medan jag vandrade landsvägen ett stycke tillbaka mot Hejnunhållet, och när jag slutligen vek av västerut ned utefter de här befintliga Grautekviorna, som ledde rakt ned till den gamla länsmansgården, bröt solen fram mellan de sydvästut vandrande molnslöjarna och spred en sällsynt grann belysning över det så illusoriskt omdekorerade höstlandskapet.
Jag gick utefter den smala nedfartsvägen och båtsmanstorpet träffade jag på den vänstra sidan, ej långt från vägen, med torparstugan längst bort, bedrövligt inklämd vid sidan av en föga arkitektonisk träbyggnad från slutet av 1800-talet.
Vid närmare granskning befanns det visserligen, att den lilla torparstugan i sitt nuvarande skick väl knappast skulle lämpa sig som vistelseort för människor, men hur det nu än var, vilade över densamma en viss gammaldags, romantisk herrtrevnad, som anblicken av de avflagrade murytorna, den sneda halvruttna ingångsdörren och de av årsgammal smuts igengrodda fönsterrutorna ej helt lyckades utplåna. Hade den stått i sin ursprungliga miljö och i nyrevonerat skick tror jag, att den skulle ha verkat syna nerligen tilltalande.
Nu är det så, att även ”Nöjkummens torp” sedan länge tillbaka saknat sina ”inhyses”, d. v. s. sin inneboende båtsmansfamilj. Om sign. är rätt informerad skulle den siste båtsmannen, som under sin fritid levt och verkat här i det låga rummet, ha hetat Gustaf Gustafsson och varit barnfödd i Lärbro. Hans båtsmanstid hade slutat år 1888 i och med rotesystemets slopande, men han är dock långt ifrån den ende i den långa raden av båtsmän, som för den gemensamma roten, bildad av gårdarna Graute, Rote, Boters, Suderbys och Norrbys i Hejnum samt Ekeskogs i Källunge, levde och verkade för sitt kall och av de förmåner, som detta kunde inbringa honom. Hans närmaste föregångare hade i tur och ordning varit en Karl Nordin från Tingstäde, som skulle ha rymt under sin tjänstgöring i främmande hamn, en Janne Engström från Hejnum samt en Görran Vallin. Denne sistnämnde synes också ha varit en något opålitlig herre och skulle ha slutat sin båtsmanstjänstgöring på så sätt, att han, tillsammans med en annan båtsman vid namn Svensk, brutit sig in i en källare i Karlskrona och stulit champagne. varför de blivit avskedade knappt ett år innan de varit färdiga att avgå från sina befattningar med rätt till årlig pension.

Sjöfararen vid torpet.
Hur livet nu gestaltade sig för dessa båtsmän, dessa senare århundrades gotländska vikingar, är kanske numera inte så lätt att få någon närmare bekräftelse på. Säkert är dock att de för sin tid voro mycket vittberesta. Många av dem, som varit med på de s. k. ”långresorna”, hade sålunda passerat ekvatorlinjen och bl. a. besökt hamnar ända bort i Indien. Hemma på landbacken och på torpet tedde sig nog i varje fall livet både trist och torftigt. Några tillfällen till de förströelser, som kunde bjudas dem under de äventyrliga sjöresorna till främmande länder, fanns ju inte här. Och skulle fattigdomen hållas borta från stugan, gällde det nog att hugga i under fritiderna med de extraarbeten, som kunde bjudas i de omkringliggande gårdarna, d. v. s. under den tid skötseln av den magra tor-parjorden icke helt tog deras krafter i anspråk. De förmåner båtsmännen erhöllo från sina uppdragsgivare voro nämligen icke så överväldigande i ekonopiiskt avseende. Dessa gällde i första hand rätten till att bruka ”rotens” jord och rätt till hjälp med dragare och även till arbetshjälp från rotebönderna under den tid båtsmännen voro inkallade till tjänstgöring. Någon annan ekonomisk ersättning utgick icke från ”roten”. Det berättas dock att många av dessa gångna tiders ”flottister” även kunde utmärka sig på ett alldeles särskilt sätt hemma på landbacken och vid jorden. I flera fall vet jag, hur det berättats från min hemsocken, hur de kunnat förbättra och odla upp den ofta i vanhävd liggande rotejorden, så att denna till slut kunnat föda flera svin och ett par kor. Särskilt syntes detta vara fallet med den, som hade en arbetsam och duktig hustru, som kunde hålla ordning på det hela under mannens ofta långa bortovaro. Vad den sistnämnda förmånen beträffar så synes bl. a. en av de härovan nämnda herrarna, nämligen båtsmannen Görran Wallin ha varit särskilt lyckligt lottad. Det berättas nämligen, att hans hustru, som bredvid sin Bliga gärning hemma vid torpet barn tidigt tjänstgjorde som brännvinsbrännerska vid Gane gård i Bäl, skulle tillsammans med en annan kvinna vid namn Vikström ha blandat all murbruk då en ny,stor mangårdsbyggnad uppfördes vid Graute.

Gamla minnen efter den siste båtsmannen.
Hur därmed nu kan förhålla sig må stå i vida fältet. Faktum är emellertid att några flitiga kvinnohänder nu icke längre syssla vid den öppna, sotiga köksspisen, som med sin bakomliggande ugn nu stått obegagnad under ett halvt sekel därborta i torparstugan vid Graute. Den gamla nötta spinnrocken, ”saigkorgen” och ”skrubbkränku”, som sign. vid en närmare undersökning av stugan anträffade bland så många andra ålderdomliga hemslöjdsattiraljer däruppe i den trånga vindsvåningen ha likaledes stått obegagnade. och till och med den gamla jordkällaren belägen i skogskanten strax sydost om stugan, har rasat igen och liknade nu mest ett gammalt övervuxet ”tjärsåidä”.
Femtiotre år har gått sedan den siste båtsmansfamiljen i helg och socken trampade ut och in över den lilla stugans nötta tröskel och den moderna kulturen har redan hunnit breda sin slöja över mycket, som tillhört den ursprungliga anläggningen. Att torpet skulle försäljas på auktion till bortrivning fick jag oförmodat höra under hemfärden men ännu under den vackra vinterdagens förmiddag reste det sina vittrade murar därborta likt ett ålderdomligt monument över någonting, som gravlagts efter att ha blivit föråldrat.
Ett förkrympt och avlövat körsbärsträd hade höjt sin risiga krona över de mossiga, igenvuxna trädgårdskvarteren med sina förvildade kryddväxter. Kronan hade varit bred och platt. Vinden hade spelat och ristat i grenverket, och osökt hade det fallit mig in att det gamla körsbärsträdet var den representant för det förgångna, som mest opåverkad av alla motstått, icke bara det gamla rotesystemets fall utan jämväl den nya tidens stormar…
A-d.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 17 Januari 1942
N:r 13

Idrott och sport.

Riksskidmarschen startar på söndag.
Det ser ut att bli ett prima skidväder till söndagen och detta kommer säkerligen att betyda en god start i Riksskidmarschen som då sätter i gång över hela landet. De som idka den härliga vintersporten ha nu kunnat träna lite smått ett par veckor och då kan tiden vara mogen för ett extra litet kraftprov för att kontrollera vad träningen hittills gjort för verkan. Ett lämpligt sådant kontrollprov är just Riksskidmarschen, där man har att uppfylla följande stipulationer:
för herrar 1 tim. 15 min. på 10 km. för damer 1 tim. 30 min. på 10 km.

Visbyborna starta vid österby vägakäl.
Starten för Riksskidmarschen i Visby blir Godtemplarlokalen vid Österby vägskäl. En bana på en mil är upplagd i skogarna däromkring och sträcker sig bortom Marmorbrottet på Hejdebyväg. Då det för närvarande är gott om snö i skogarna torde banan bli bra. Starten äger rum mellan kl. 9,00-11,00 och startavgiften blir 25 öre. Vidare kunna märken 1 brons och silver lösas vid startplatsen efter genomfört prov. De, som i fjol togo bronsmärket, äro i år berättigade till silver.
— Funktionärer som äro villiga hjälpa till med kontrollmätning av banan och snitzling torde infinna sig vid Godtemplarelokalen lördag e. m. 1,30.
— Visby IF:s skidlöpare och övriga medlemmar uppmanas att mangrant deltaga i riksskidmarschen på söndag. För tävlingsåkarna gäller uttagning till skidstafetten till den 25 januari.

Tingstäde anordnar prov på söndag.
Tingstäde TK kommer om söndag att anordna riksskidmarsch med start kl. 9 vid gymnastiksalen och provtagningen kommer att upprepas den 1 febr.
samband med söndagens prov kommer uttagning till Visbystafetten att ske, likaså ges det möjligheter att erövra ungdomens skidlöparmärke. Tingstädeborna böra passa på medan föret är gott.

Junior-DM i brottning slopas i år.
Svårigheten att få träningslokaler har varit stor.

Brottningen på Gotland har haft en hel det svårigheter att kämpa med de senaste åren, främst är det lokalfrågan som ställt till trassel, och detta har haft till följd att sporten kommit in i en downperiod. För några år sedan såg det ganska lovande ut och tävlingsutbytet var livligt men så kom kriget och därigenom ströps de flesta möjligheterna att få ordentliga träningslokaler. Sämst ställda härvidlag synas visbybrottarna ha blivit och som exempel kan nämnas att man inte kunnat träna ett dugg på hela hösten i brist på lokal. Följden har blivit att intresset och därmed även återväxten har avstannat totalt och det tar säkert sin rundliga tid att få upp det igen.
Problemen diskuterades vid ett sammanträde nyligen och därvid beslöts att årets DM för juniorer skulle slopas, då det ej kunde väntas att man fick ett tillräckligt antal acceptabla ungdomar att ställa upp, det var endast Sliteföreningen som kunde komma med några namn men därutöver fanns inte mycket att hämta. Juniorerna få alltså trösta sig till nästa år och få väl mötas ändå i mindre tävlingar. Utan tvivel är det riktigt handlat att slopa DM-et hellre än att göra det till en dålig tävling.
Bland seniorerna kvarstå ju de flesta namn som vi lärt känna från tidigare tävlingssäsonger och man kommer att begära sanktion för DM till någon av söndagarna i slutet av mars.
För tyngdlyftningen ligger det bättre till, ty klubbarna i Fårösund och Tingstäde hålla sporten uppe med livligt intresse. En tävling har ju redan hållits och det finns mera på programmet som just håller på att färdigställas.
På nyåret har det ordnat sig bättre med träningsmöjligheterna för brottarna och i kväll kl. 6,30 är det samling i gymnastiksalen på A 7, dit också inkallade fastlandsbrottare äro välkomna.

Skridskobanan år klar.
Premiär i dag. — öppet varje dag kl. 10-22.

I dag är den efterlängtade skridskobanan på Gutavallen färdig och premiären kommer väl att begås någon gång under dagens lopp. Banan kommer att hållas öppen på vardagar kL 10-22 samt på sön- och helgdagar kL 13-22. Avgiften blir för barn och skolungdom 10 öre samt för äldre 25 öre. Man har vidare lagt in ansökan om att få anordna strålkastarbelysning men denna fråga är ännu ej avgjord.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 16 Januari 1942
N:r 12

Riksantikvariens ombud.

Riksantikvarien har nu utsett ortsombud för 1942.
På, Gotland ha utsetts för Sanda lantbrukare Carl Ahlberg, för Öja, Hamra, Vamlingbo och Sundre nämndeman Arvid Berggren, för Eskelhem hemmansägare Erik Bolin, för Lummelunda, Martebo, Stenkyrka och Tingstäde folkskollärare Olof Bolin, för Lau och När folkskollärare Erik Cederlund, för Källunge agronom Waldemar Ericsson, för Hellvi poststationsföreståndare Carl Franzén, för Tofta och Västergarn nämndeman C. K. Gahnberg, för Vallstena lärarinnan Ada Gardell, för Ala, Anga, Ardre, Gammelgarn, Kräklingbo och Östergarn direktör K. A. Hall, Kräklingbo, för Fårö f. d. folkskollärare John Herlitz, för Hejdeby folkskollärare Gösta Hörling, för Alva hemmansägare Karl Jacobsson, för Stenkumla, Träkumla och Västerhejde kyrkoherde Ivan Lilja, för Bill och Vallstena lantbrukare Arvid Ohlsson, för Ronehamn med omnejd f. d. lotsförman Gustaf Ronström, för Klinte folkskollärare David Rosvall, för Gotlands län länsantikvarie M. Stenberger, Uppsala, för Burs folkskollärare Alex Stengård, för Rone nämndeman Axel Wahlby, för Bro lantbrukare Alb. Vestergren, för Gotska Sandön fyrmästare Ivar Karlsson, samt för Alva, Gerum, Levede, Fardhem, Linde, Lojsta, Stånga, Hemse och Etelhem. landsfiskal R. S. Tigerhielm.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 5 Januari 1942
N:r 3

Landsbygden. Martebo.

MARTEBO.
Kraftig skatteökning.
Vid de ordinarie oktoberstämmorna har utdebiteringen för kommande år fastställts. För kyrkan utdebiteras 1: 35 kr. pr skattekrona och för skolan 2:60 kr. För kommunens del kräves en utdebitering av 7:63 kr. och sammanlagt kommer man upp i en utdebitering av: 12: 90 mot föregående års 8:80 kr. Antalet skattekronor har dock höjts från 1,156: 47 till 1,233:67 kr. Vidare har skogsaccisen fastställts till 1:95 kr. och kommunens anslutning till Tingstäde tandvårdsdistrikt har godkänts.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Oktober 1940
N:r 252

GötaLejonBio Fårösund.

Onsdagen den 30 kl. 7 och 9 e. m.
Torsdagen den 31 kl. 8 e. m.
En gäll och dramatisk film
om – människoöden kring
arenan, om hett blod och
starka lidelser

Cirkus Barlay.
TINGSTÄDE fredagen d. 1 kl. 8,15 em.
— Barnförbjuden. —

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 30 Oktober 1940
N:r 252

Skandinaviska Kreatursförsäkringsbolaget

i Stockholm har utbetalat följande skadeersättningar till försäkringstagare inom Gotlands län under september månad 1940.
För hästar till: H. A. E. Jacobsson, Smiss i Hejde, 620: —; E. V. Norman, Möllebos i Halla, 495: —; Josef Hejdenberg, Norrbys i Hejnum, 550: —; K. A. Johansson, Ekebys i Stenkyrka, 700: —; Sven Andersson, Stenstu i Barlingbo, 350: —; Hugo Karlströms stbh., Mörby i Lokrume, 560: —; Joh;s Gardell, Hanes i Endre, 250: —; N. E. Johansson, Hardings i Vall, 300; —.
För föl till: O. Ragnar Ottosson, Tuer i Bro, 133: —.
För kreatur till: Artur Andersson, Medebys i Martebo, 300: —; Gustaf H. Eriksson, Alvena i .Vallstena, 300: —; Albert N. Persson, Brunns i Grötlingbo, 320: —; E. V. Norman, Möllebos i Halla, 300: —; d:o 300:—; d:o 300: —; Fredrick Löfkvist, Myrvälder i Tingstäde, 250: —; Emil Andersson, Emilsro i Västkinde, 320: —; Axel Lagergren, Stenstugu i Björke, 300: —; Enar Pettersson, Maldes i När, 250:—; J. P. Malts stbh., Bäcks i Endre, 150: —; E. Mathsson, Libbenarve i Havdhem, 60:—.
För svin till: O. Cederlunds stbh. Kälder i Havdhem, 80: —.

Gotlands Allehanda
Torsdagen den 24 oktober 1940
N:r 247