Etikett: Stenkyrka

Stenkyrka socken ligger vid Gotlands nordvästra kust, ca 20 km från Visby.
Gårdsnamn: Austergårds, Bjärs Lilla, Bjärs Stora, Broungs, Ekeby, Garde, Grausne, Gräne, Hälge, Kvie, Kyrkebys, Lauhage, Licknatte, Mos, Niome, Prästgården, Ringvide, Russhage, Smiss, Sorby, Stenstugu, Sudergårds, Rune, Tystebols, Ungsmiss (Skogs), Vale.

Publicerat

Auktion i Stenkyrka.

Fredagen den 20 innevarande Mars kl. 9 f. m. låter bemmansägaren P. Karlsson Sudergårda i Stenkyrka medels öppen frivillig auktion till den högstbjudande utarrendera sitt hem man. 5/32 dels mantal Sadergå.da på en tid af 6 år, Hemmanet utbjades först i mindre lotter, eller bvarje ega bvar för sig, och sedan i sin helbet, med förbehåll för säljare, att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. Genast efter utarrenderivgens slut komma äfven att försäljas kör- och åkerbruksredskap, såsom vagoar, kälkar, vråogoch tfoderbäckar, låvgstegar, vänd- och spetsplogar, klös- och rakpinnbarfvar, selar, oxok och kettiogar; kreatur: 1 par goda dragbästar, 1 par goda dragoxar, kor och ungnöt; 1 jagtgevär med tillbehör, en god stöfvare, 1 fiskbåt, fiskgarn, 1 jagoät och flandrenvät m. m., som ej bär så noga specificeras.
För lösegendomen lémnas 4 månaders betaluiogsanstånd. Vidare tillkännagifves före auktionens början.
Tingstäde den 14 Mars 1891.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Mars 1891
N:r 41

Publicerat

Medels frivillig auktion

låter skolläraren herr A. Lindgren Qvie Stenkyrka lördagen den 14 Mars kl. 9 f. m. till den högstbjudande ntarrendera sitt nu ägande hemman 1/8 dels mantal Qvie i Stenkyrka på en tid af 9 år, Denna hemmansdel kommer att utbjudas först i mindre lotter och sedan i sin helhet med rätt för säljaren att antaga eller förkasta de gjorda avbudeov. Omedelbart efter utarrenderingens slut kommer hela lösöreboet att försäljas, som består af silfver, koppar, jern- och blecksaker; glas och porslin, linne och borddukar; möbler: mang- och qvinsbyråer, 2:ne imperialsävgar, en bättre utdragssäng, 3:0e bättre sittsoffor, sy-, mat-, tbé- och spelbord, ett fortepiano, en bättre viol med låds, ett dussin rottingsstolar, 1/2 dussin målade furustolar, en gungstol, 2:ne skänkar, 2:ne kommoder, en väggklocka, en vätstol med tillbebör, spinnrockar, ett större skåp, ett parti blomsterväxter, väggtaflor och böcker, bättre garo- och lappmattor; lagg- och träkärl af alla slag, en stcr mangel, en smörkärna; åker- och körredskap: 4 st arbetsvagnar, en bättre kälkrack, en resfäll, 2 par arbetskälkar, vänd- och spetsplogar, rak- och krokpinnharfvar, 2:ne mulllösor, högafflar och tjugor, spadar och skyfflar; snickareverktyg; skak- och viudmaskiner; par- och enbetsselar, oxok och kettingar; ett parti björkvirke, ett dito litbark; kreatur: ett par hästar deribland ett sto i 6:te året, ett par oxar, goda mjölkkor som snart skola kalfva, får, svin och gäss; en källare, ett ladugårdshus och småbos m. m. som ej så noga specifieras, För att allt skall medhinnas på en dag börjar auktionen precis kl. 9 f.m. med utarrenderiog af hemmanet, och torde spekulanterna på jordarna sig i rättan tid infiona, Vilkoren för fastigbeten m. m. tillkänvagifvas vid auktionens början. För lösegeodomen lemnas åt de som förut gjort sig kände för ordentlig inbetalning betalningsanstånd till den 1 nästkommande Augusti.
Tingstäde den 25 Februari 1891.
Efter anmodan,
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 6 Mars 1891
N:r 37

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 25 Febr.
Försäkra kreaturen. Då förliden fredag en person i Stenkyrka utsläppte en ko för att den skulle tå »motionera» en stund, hävde det sig ej bättre än kreaturet i glädjen gjorde några språng med följd att det föll omkull och bröt ryggraden af sig. Djuret var såsom vanligt här på landsbygden, ej försäkradt, hvarför ägaren gjorde ej så liten förlust,

Djerft. Vid Stenkyrkehuks fyrstation hände sig i söndags ett litet attentat, som kan illustrera hökens djerfhet. En bur med några kanariefåglar i stod på ett bord vid fönstret.
Ett, tu, tre kom en hök sättande, och troende sig få en god fågelstek, flög han rakt in i fönstret, så att glasbitarna yrde om honom, Han kom dock ej in i rummet, utan nedföll utanför fönstret, men hämtade sig strax och flög till skogs innan man hann straffa honom för hans djerihet.

Förste seglaren för i år sågs i söndags morgon passera förbi nordvestra udden med kurs sydvestvart hän.

Efter 21 år kom för en tid sedan mr Joh. Bolin från San Fransisko hit till slägtingar i Old Sweden. Han är anstäld i amerik. flottan, och lär efter besöket ämna sig tillbaka till »den fria vestern», der han har en god och som han sjelf säger i ekonomiskt afseende utmärkt plats.

Burgsvik, 10 Februari.
Ett »komiskt» kärleksdrama har nyligen uten här i trakten. Förhållandet har för Eder brefskrifvare skildrats sålunda: För omkring 4 eller 5 år tillbaka förälskade sig en af ortens »mindre affärsmän» i en flicka från en sydlig socken, hvilken under årens lopp haft tjenst på en bondgård norrut. Vid tillfälliga ferier från tjeosten, gästade hon alltid vår »grosshandlande», alldenstund föräldrarne voro stadde i mycket torftiga omständigheter.
Så förflöt en liten tid, efter hvars förlopp flickan började ledsna vid sin älskare, all denstund han ej på allvar ville uppfylla hennes önskan att bli hans maka. Alltnog, en annan älskare infann sig snart, som till och med förmådde flickan att flytta sina tillhörigheter till sig; men nu må man tro att den så plötsligt afskedade blef idel eld och lågor, helst som äfven flickan lemnade tjensten och flyttade till den nye fästmannen, en sjöman som i sin hemtrakt fått ett så storartadt namn som >»tusenkonstnär», för sin skicklighet i många olika yrken. Vår »grosshandlande» inledde derför åter kärleksunderhandlingar med. tösen, och som denna, nog lättroget, litade på hans försäkringar om evig trohet, fingo grannarne en vacker dag se vår »förste älskare» med sitt åkdon hos »tusenkonstnäran», hvarest han hämtade flickans saker. Åter förgiok en liten tid, och vår älskarinna såg sig åter bedragen i sina förhoppningar. Nu begaf hon sig hem till sina föräldrar, medtagande sina persedlar, i sitt sinne tämligen sorgsen öfver älskarens brutala beteende, Dock infann sig snart en tröstens och hugsvalelsens man i skepnad af den försmådde »tusenkonstnären» och nu skulle det blifva allvar af, de unga tu skulle blifva ett. Datta kom snart nog till vår »grosshandlandes» kännedom, som, nu åter upptänd af svartsjukans demon, en qväll efter skymningens inbrott begaf sig till flickans hemvist, der ban vid framkomsten genom det upplysta fönstret varseblef sni hatade rival i förtroende och kärlek språka med sin f. d, flamma, Men att så der »midt för näsan» se en annan i dens armar, som han älskat, det var för mycket äfven för en grosshandlare, hvarför han inom sig svor en dyr ed på att knäcka hvarje retben i den gynnade rivalens kropp. För detta ändamäl begaf han sig till dörren, men fann denna stängd innenför. Med några väldiga slag lyckades det enart för honom att bereda sig inträde; men den våldsamme gästen hade uppgjort räkningen utan värden, ty flickans fader, en knepig man, bade i förväg blifvit underrättad om den tillämnade visiten, hvarför han ombedt en granne, en karlavulen person, att, iförd frontimmerskläder och till oigenkänlighet maskerad, postera i föratugan för att på ett »känbart» sätt emottaga den objudne. Väl inkommen blet alltså vår »grossbandlande>, som nu var stadd i fullkomligt berserkaraseri, tämligen hårdhändt famnad af »fruntimret» och grondligt kringklappad. Som han nu icke såg någon annan utväg än att taga till harvärjan, ville han ut samma väg som han kommit in, men o fasa, dörren var nu äfven stängd af hans plågoande, hvarför det ändtligen lyckades honom att binda upp en dörr till ett annat ram som beboddes af en enka, för att der söka sig en fristad, men det var som att ha kommit ur askan i elden, ty gumman skrek allt hvad hon förmådde om hemgång och våld samt tillkallande af kronobetjeningen, hvarför hans läge icke var afundsvärdt. Omsider lyckades det dock honom att genom böner och en kontant erkänsla tysta gumman, samt blifva utsläpt i det fria, der han glad öfver att ha fått behålla sina refben oskadade, tämligen slokörad lunkade i väg mot hemmet, för att ej så snart åter begifva sig ut på slika äfventyr. Såvida ryktet talar sant, lär detta drama få ett efterspel inför vederbörande häradsrätt.

Burs, 25 Febr.
Såsom någonting ovanligt för denna årstid sågs här i går en igelkott kry och munter springa omkring i en trädgård.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Februari 1891
N:r 33

Publicerat

Auktion Qvie i Stenkyrka.

Medels frivillig anktion låter skolläraren herr A. Lindgren Qvie i Stenkyrka lördagen den 14 Mars kl. 9 f. m, till den högstbjudande utarrendera .sitt ou ägande hemman 1/8 dels mantal Qvie i Stenkyrka på en tid af 9 år., Denna hemmansdel kom mer att utbjudas först i mindre lotter och sedan i sin helhet med rätt för säljaren att antaga eller förkasta de gjorda anbuden. Omedelbart efter utarrenderingens slut – kommer hela lösöreboet att försäljag, som består af silfver, koppar, jern- och blecksaker; glas och porslin, linne och borddukar; möbler: mans: och qvinsbyråer, 2:ne imperialsängar, en bättre utdragssäng, 3:ne bättre sittsoffor, ay-, mat-, thé- och spelbord, ett fortepiano, en bättre viol med låda, ett dussin rottingsstolar, 1/2 dussin målade furustolar, en gungsatol, 2:ne skänkar, 2:ne kommoder, en väggklocka, en vätfstol med tillbehör, spinorockar, ett större skåp, ett parti blomsterväxter, väggtaflor och böcker, bättre garn- och lappmatto:; lagg- och träkärl al alla slag, en ster mangel; en smörkärnva; åker- och körredskap: 4 st. arbetsvagaar, ev bättre kälkrack, en resfäll, 2 par arbetskälkar, vänd- och spetsplogar, tak- och krokpinnharfvar, 2:0e mullfösor, högafflar och tjugor, spadar och skyfflar; snickareverktyg; skak-. och viudmaskiner; par- och-enbetsselar, oxok och kettingar; ett parti björkvirke, ett dito litbark; kreatur: ett par bästar deribland ett sto i 6:te året, ett par oxar, goda mjölkkor som snart skola kalfva, får, svin och gäss; en källare, ett ladngårdshus och småbus m. m, som ej så noga specifieras.
För att allt skall medhinnas på en dag börjar auktivnen precis kl. 9 f.m.
med utarrendering af hemmanet, och torde spekolanterna på jordarna sig i rättan tid isfiona, Vilkoren för fastigbeten m. m. tillkännagifvas vid avuktionens börjar. För lösegendomen lemDas åt de som förut gjort sig kände för ordentlig inbetalning betalningsanstånd till den 1 västkommande Augusti.
Tingstäde den 25 Februari 1891.
Etfer anmodan,
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Februari 1891
N:r 33

Publicerat

Auktion Grauane i Stenkyrka.

Tisdagen den 3 Mars kl. 11 f.m. låter herr G, Johansson, Grauane i Stenkyrka, genom frivillig auktion till den högstbjudande försälja 1 parti blecksaker af hvarjehanda slag; klädes- och ryktborstar; diverse knifvar och gaftlar af flera slag; yllevaror, mans- och fruntimmersgångkläder,m; m Omkring 20 tunnor rent- och vackert utsädeskorn, 10 tunnor torr. och vigtig råg, Vid samma tillfälle kommer äfven 1/16 mtl Grausove i Stenkyrka att utarrenderas endast i. mindre lotter på en tid af 7 år. Närmare tillkännagitves vid auktionens början. För lösegendomen lemnas betalningsanstånd till den första nästkommande September.
Samma dag kl. 9 i.m. uppbäres liqvid för auktionen at den 1 November 1890 vid Garda i Stenkyrka, hvilket varder betalningsskyldige, härmed tillkänonagifvet.
Tingstäde den 24 Febr. 1891.
P. HÖGBERG.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 27 Februari 1891
N:r 33

Publicerat

Landsbygden.

Norra Gotland, 27 Febr.
Två stölder i förening med inbrott skedde i Stenkyrka i tisdags natt, den ena hos en mindre jordägare vid Sorby, der en tunna potatis och en säck togs, den andra hos en skomakare vid Niome. Den senare, hvilkens hos ligger tätt bredvid allmänna landsvägen, har hela året väntat den värda visiten och derför bergat undan sina matvaror in i sjelfva boningshuset. I källaren gjordes emellertid inbrott, som ej gaf mera i byte än en tomsäck, ett par kappar guano och källarlåset.
I Stenkyrka socken finnas nu mera knapt någon mera än tjulven eller tjufvarna, som ha potatis, ty de senare ha tillskansat sig det mesta. Om ändå tomsäckerna skonades, vore man de långfingrade bestämdt tacksam, Nu får allmänbeten ej blott köpa utsäde utan jämväl tomsäckar i vår, och då vederbörande bestulne äro så honetta, att de ej anmäla saken hos länsmannen, borde tjufvarna af tacksamhet hålla sig emballage sjeltva.

En riklig fångst af strömming och torsk har fiskarebefolkningen vid Lickershamns och Alstäde fisklägen gjort de sista nätterna. Et par hundra valar stömming och dito torsk, som sålts till resp. 37 öre bägge sorterna.

Tullauktion å de utanför norra kusten i fjor höst hittade bräderna och plankorna hölls i onsdags vid Lummelunds bruk. Vederbörande bergare inropade hvar och en sitt parti till samma pris, hvartill tullmärnen värderat det, utom 2, som betaltes med något mindre.
Hela auktionen gick till inalles omkring 24 kr., däraf bergarne erhöllo hälften. Orätt nog får bergare som ensam gjort skäl för bergarelön minsta betalningen eller åtminstone sällan öfver hälften och tullen som ingenting gör får mest. Denna gång kostade dock omnämde auktion tullverket något. Jag antar nämligen att vederbörande tullherrar få betaldt för besigtningen och dagtraktamente, då nog tullverkets omkostnad gick till minst 30 kr.
för fustiga 12. Vore det ej då bättre gifva efter alltiog åt de vanligen fattiga bergarne?

Östergarn, 20 Febr.
Funna vinfat. Fyrmästaren F. E. Lidén å Östergarns fyr hittades juldagen 2 vinfat, ett omkr. 60 k:or innehållande scherry, ett om 130 innehållande portvin. Antagligen äro de af den å Salvoref strandade Hildas last, hvilken som bekant innehöll 383 st. vinfat.
Emellertid kan ej lastköparen utfå dem, enär om han ock kan styrka dem verkligen tillhört Hildas inelfvor, han dock ej kan edfästa att de icke lemnat vraket innan bergarerätten kom i hans händer. De komma sålunda att säljas å tullanktion.
På Sandö har 2 st. fat af Hildas last ilandflutit, begge med bottnerna inslagna, Åtta stycken hafva ilandbergats till eller rättare hittats å Fårö och omnejd.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 23 Februari 1891
N:r 31

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 18 Febr.
Ännu en af de vid olyckan i Lickershamn 28 Febr. förlidet år omkomne är pu ilandfluten och begrafvea. Liket af ynglingen Hjalmrtr Jakobsson hittades nänligen förliden fredag (dagen efter den svåra stormen) ilandslaget några famnar bredvid det ställe, der O. Jakobssons lik för litet sedan fans. Blott af söfveln kunde man se, att den tunne i lifstiden varit sagda person. Hutfvudet var borta, armarne också, det ena benet af jämt efter knäet, I söndags vigdes stoftet till den sista hvilan. Under begrafningen kom äfven det andra benet ilandflytande vid stranden — en ödets lek.
Litet förut hade den funnes moder och syster tyckt sig höra oroliga steg af och an på vinden i hemmet, steg, som liknade sonens i lifstiden, hvarför modern sagt, att han nog komme iland, hvilket besynnerligt nog ock skedde. Er brefskrifvares förra antagande angående olyckan vinner än mor bekräftelse. Troligen ha liken legat fastkilade i bargramnor — derom vittnar de stympade kropparne.
Det är att hoppas det liket af O. Strandberg äfven omsider skall slås iland, och alla de 8 omkomne sida vid sida tå sin ro å kyrkogården.

Östra Gotland, 18 Febr.
Vintern tycks ge vika och slut är med slädföret, tack vare den ihållande vestliga vind, som ena längre tid varit rådande och tillfört oss riktigt vårväder, Vårlikt är det för närvarande. Svanen ses ofca i större flockar styra kurs åt norden — dette är ja de gamlas tecken att våren är i annalkande.
Sjön, som en längre tid var alldeles isbalagd när utanför östra kusten, är nu åter isfri, och öppet vatten öfverallt, och nästan dagligen ses stora ångare passera förbi, styrande både nord- och sydlig kurs.
Det är ock många, som önska att så må fortfara, ty bland en stor del af befolkningen klagas öfver fiskbrist, men är öppet vattev, kan hopp snart vara att fisket kan begynna, ty i fjor gjordes försök dermed redan i början at Mars månad, med lyckligt resultat; och vi ha ju ej många dagar igen till Mars, så man får lefva till dess på godt hopp.
Apropå fisket och dess bedrifvande, hur skall dermed tillgå, som det nu är stildi?
Strömmingen är ju den mest förekommande bland alla fisksorter, som här fångas, men på senare åren och alltse’n husbållningssällskapsat gaf undervisning i laxfisket med 8. k. laxgarn, har ock laxfisket med allt större och större utvidgning bedrifvits, isynnerhet drifgarnsfiske, fom är till stort men för strömmingfisket, som ock sker mestadels genom drifning.
I anseende till det höga pris laxen betingar, är det ej den arbetande klassen som har råd att bestå sig med en sådan läckerhet, nej, den går bums deras näsa förbi, och till de rike och läckergomar, som få njuta deraf, Visserligen god inkomstkälla för laxfiskare; men strömming»fisket kan äfven gifva god inkomst under tiden.
Men månne uu strömmingefisket skall ge vika för laxfisket? Så tyckes det åtminstone, ty alltsedan drifniog med laxzarn kommit i bruk, förhindras driffisket med strömmingsgarv, hvilket lätt kan tänkas af åtminstone dem som äro något hemmastadda i fiskeriyrket, då man vet att strömmingsgarnen sättas med mer eller mindre sänkving, men laxgarnen deremot ej sänkes alls, Att de icke sänkta, under fisket, drifva fortare än dem som äro sänkta är ja en klar sak, och att skada och förlust derigenom kan uppkomma ligger i öppen dag; men hvem som skall ersätta dan genom en ibopdrifning med lax. och strömmingsgarn uppkomna skadan är obekant; derför är al nöden att någon ändring till ett bättre bör vidtagas. Det är allom bekant, att vederbörande myndigheter gjort stora uppoffringar för fiskerinäriogen, och önskligt vore om dessa nu äfven ville taga sig saken an. Som bekant finnes en fiskeritillsyningsman; månne månne han ej skulle finnas villig att dervid medverka, att ett sådant oskick, som nu är rådande vid fiskets bedrifvande kunde afbjelpas?
Bägge nämde slags fiskredskap kuona mycket väl nu, såsom vid laxfiskets början, samtidigt begagnas, blott laxgarnen endast tilllätos för fastsättning, och på ett visst djup ot i hafvet t. ex. 8 till 9 famnar. Då hade fiskarena reda derpå och driffiske med strömmingen kunde obehindradt idkas.
Enligt gammal erfarenhet är merändels god tillgång på strömming om våren genom driffiske, som kunde tillgodogöras, men så länge drifoing med laxgarn tillåtes, är det omöjligt att våga sig ut, och vore det endast eget fiskläges fiskare och deras laxgarn, man hade att frukta, gick det nog an, men som nu är fallet, komma flera båtlag från andra fisklägen och drifva med laxgarn; detta är mera att befara, då under nattens mörker de äro alldeles ohslunte för hvarandra och okunniga om hvad för redskap som föres. Ordnades saken så, som ofvan är nämdt, att laxgarn sattes fast, hvilket sätt endast brakades de första åren, då detta fiske bedrefs, och goda fångster erhölls, skulle under hela sommrarne både lax- och strömmingsfiske kunna idkas utan intrång och hinder för hvarandra. Kändt är också att laxen går inåt land och kan då lika lätt fångas genom fastsättning.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 20 Februari 1891
N:r 29

Publicerat

Från landsbygden.

Hangvar 14 Febr.
Torsdagen 12 dennes på eftermiddagen utkörde en arbetskarl i sällskap med sin hustru från Visby till Kappelshamn med ett varnlass. Kommen på skogvägen mellan Lummelunda och Stenkyrka hände den olägenheten, att lasset kullkördes i diket till följd at den isbelagda vägen, och som en del varor voro för tunga för dem att åter upptaga och vädret svårt med snöstorm, måste varorna lemnas. Framkomne till en gästgifvaregård begärde de att få husrum för sig och hästar öfver natten mot betalning, men blefvo der nekade och utvisade i det förfärliga vädret. Efter ännu ytterligare försök att träffa hjelpsamma medmenniskor i sin belägenhet lyckades de ändtligen att få stanna öfver natten hos en person i Stenkyrka. Underligt synes, att det kan finnas så obarmhertiga menniskor i våra dagar.

Vamlingbo, 13 Febr.
Vid extra kommunalstämma har till ledamöter i årets bevillningsberedning valts hemmansägarne L. Olofsson, Petsarfve, och Z. Johansson, Storms, samt till suppleant kyrkoherde P. Kullin.

Lärbro, 14 Febr.
Eldsvåda. Häromdagen nedbrann en vädermjölqvarn, tillhörig fanjunkare Oskar Hedvall vid Angelbos. Vid förhöret framgick, att Hedvall jämte sin fader var i qvarnen qvällen förut och malde, då fram emot midnatt vinden gick öfver till nordlig med orkanlik storm, hvarför de måste stoppa qvarnen med pressen. Det antogs att sjelfantändning skett. Qvarnen var försäkrad i Gotlands norra härads brandstodsförening för 1,000 kr.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 16 Februari 1891
N:r 27

Publicerat

Från landsbygden.

Norra Gotland, 10 Febr.
Laga skifte. Sedan nu allmänt sammanträde hållits med Tingstäde kommuns skifteslag, kommer nämda socken att undergå laga skifte, Tjenstförrättande Jandtmätare är major Kruuse.

Stenkyrka socken beslöt åjorårets sista kommunalstamma att ingå till vederbörande med anhållan att för en mindre reparation vid kyrkoherdebostället få taga virke af prestboställets skog.
Reparationen var som sagdt liten och då jägmästarens arvode i det närmaste komme att uppgå till ungefär lika summa som dep, hvarmed man kan köpa nämde virke, lär föramlingen ha afstått från ansökningen i fråga.

Å Gotska Sandön hittades sistlidne senhöst omkr. 100 tolfter brädstump och en och annan planka, allt af sämre beskaffenhet. Fyrpersonalen var upphittare och köpte sedermera fyndet å auktion. Antagligen voro dessa bräder af samma last som dem, hvilka upphittats å nordvestra kusten af Gotland.
Som bekant äges Gotska Sandön af lotsverket, som derå under årens lopp uppfört 3 fyrar, hvilka sysselsätta en ingalunda liten personal, en liten |koloni på sätt och vis. Ön hör till Fårö församling, till hvilken utskylder skola bstalas. Som löntagare ha ock Sandöborna stora utgifter till kommunen. Haradan valutan är kan man förstå, då intet tillfälle gifves att kunna deltaga i kyrko- och kommunalstämma eller vara med om ett enda val, dessutom betalar lotsverket prest, som 2 gånger årligen (midt i sommaren) skall förrätta gudstjenst ä ön mot 150 kr. honorar för gången; samma verk betalar äfven ackuschörskan hvar gång hon behöfver besöka ön med 100 kr. gången.

Stenkyrketjufvarne ha 2 gånger under Januari uppenbarat sig genom missgerningar.
Ena gången tillgrepos ur en låst bod å Lickershamn ett par tunnor potatis och en hel del saltad strömming. Audra gången begicks inbrott i en källare hos en f. d. hemmansägare i Sorby (källaren var belägen blott några få meter från boningshuset). Här tillgrepo tjufvarne en fjerding strömming (lös), potatis, rofvor, morötter och ett täcke samt en säck.
Sorgligt nog har ej hos vederbörande kronobetjening saken blifvit anmäld, eburu misstankar om hufvudföröfvaren af stölderna ej saknas.

Fyrmästaren å Gotska Sandön J. Bourgström har på grund af sjuklighet erhållit en månads permission och upprätthålles hans tjenst under tiden at fyrvaktaren K. Bourgström.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 13 Februari 1891
N:r 25

Publicerat

Vid sammanträde

idag med styrelsen för norra häradets brandstodsförening afgjordes hufvudsakligen följ.nde ärenden:
Granskades socknarnes försäkringshandlingar och faststäldes deras försäkringsvärden för år 1891.
Föredrogos föreningers räkenskaper för år 1890 och visade sig af desamma, att uppbörderna under året uppgått till 11,280 kr. 59 öre samt att, efter verkstälda ut betalnipgar af brandskadeersättningar, förvaltsiogskostnader m. m. en behållvisg af 1,005 kr. 59 öre förefinnes.
Beviljades brandskadeersättningar till: C. Petterscon Rosarfve i Tingstäde 20 kr., till sjökaptee D. Herlitz Bjers i Lärbro 24 kr. och till kyrkoherden O. F. Renser i Stenkyrka 19 kr.
Föreslogos tillägg och ändringar i reglementets 1:sta och 26 paragrafer.

Gotlands Allehanda
Lördagen den 31 Januari 1891
N:r 18