Dödsfall Anna Kristina Albertina Westöö

Härmed tillkännagives att Gud till sig hemkallat vår kära faster änkefru Anna Kristina Albertina Westöö f. Nyberg som idag avled efter en kort tids sjukdom i sitt 85:e levnadsår; sörjd och i tacksamt minne bevarad av oss, syster, svåger och svägerska samt övriga släktingar och vänner.
Valla i Rute den 25 jan. 1943.
HARRY och EBBA WESTÖÖ
Birgit

Nya Sv. Ps. 557.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 25 januari 1943
N:r 19

Slite cementfabrik har stoppat.

Personalen behålles i arbete.
Slite cementfabrik har nu måst stoppa driften sedan alla lager fyllts och utlastningen avstannat, då isförhållandena i mottagningshamnarna på fastlandssidan börjat hindra sjöfarten där. Man beräknar att fabriken kommer Att stå stilla i cirka fyra månader. Personalen hoppas man emellertid kunna bereda sysselsättning under hela denna tid, men denna fråga sammanhänger i viss mån med vintervädret.
Isförhållandena på ostkusten äro ännu ganska godartade. I Slite finnes en del is i hamnen, men den hindrar icke sjöfarten och även de nordöstra hamnarna äro tillgängliga, då man där har en isbrytande bogserbåt till hjälp. Ett fartyg tog sig sålunda igår in till Rute.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 januari 1943
N:r 15

Stenkumla får egen telefonstation.

Abonnenterna i Follingbo få \”petmoj\”.
Telegrafstyrelsen har fått tillstånd att i år disponera 11,1 milj. kr. ur förnyelsefonden till automatiseringar och rikskablar m. m., enligt vad som meddelas från Stockholm.
Med anledning därav ha vi vänt oss till telegrafkommissarien G. Dahlin i Visby för att höra om några större nyanläggningar äro å bane för Gotlands vidkommande innevarande år. Så är emellertid inte fallet, även om vissa arbeten givetvis äro planerade. Bland dessa märkas uppläggande av en ny landsledning Visby—Rute och vidare två nya landsledningar Visby—Slite samt som en följd härav byggandet av en ny stolplinje Tingstäde—Glästäde i Lärbro.
Förutom nämnda nyanläggningar, som skola komma till utförande under 1943, kan även nämnas, att telefonstationen i Follingbo under året skall automatiseras för ett beräknat abonnentantal av 40-45, samt slutligen anläggas en ny manuellt skött station i Stenkumla likaledes för 40-45 abonnenter.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 januari 1943
N:r 15

Rute hushållningsgille

har hållit sammanträde i Bunge folkskola. Till ledamot av styrelsen för tre år omvaldes lantbrukaren L. Pettersson, Lunderhage i Fleringe, med lantbrukaren Knut Klaesson, Skymnings i Fleringe, som suppleant. Skörderapportörer bleve för Bunge lantbrukaren Adolf Ström, Ducker, för Rute godsägaren Oskar Ahlqvist, Risungs, och för Fleringe lantbrukaren Valfrid Karlsson, Skymnings.
Efter sammanträdet följde en jordbrukarekurs med föredrag av konsulenterna Bengt Ljunggren och Arnold Lorensson.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 20 januari 1943
N:r 15

Målet mot John Nilsson komplicerat.

Man kommer inte längre med utredningen.
De olagliga bildäcksaffärer som verkstadsägaren John Nilsson i Fårösund gjort sig skyldig till ha, som redan tidigare nämnts, vållat polismyndigheterna mängder av arbete och man anser att hela härvan är en av de mest svårutredda son någonsin förekommit här nere. Statspolisen har nu kommit till en punkt i sin utredning då det set hopplöst ut att få ytterbrigare klarhet, och vid lördagens rannsakning var åklagaren, stadsfiskabr Ullman, beredd att överlämna målet. Svarandebiträdet, advokat Almqvist, begärde dock en veckas uppskov och den förmodligen sista rannsakningen blir alltså om lördag.
Vid utredningen har statspolisen funnit 19 av de bilar som inköpts av Nilsson och som varit införda i beredskapsregistret sedan bilarna kommit i Nilssons händer har han som bekant sållt allt användbart gummi och av de 19 bilarna var det inte en enda som var i gångbart skick en bil hade tre däck kvar men i övrigt hade alltsammans vandrat till svarta börsen, Sju bilar har man inte alls kunnat spåra upp.
Vid ransakningen gick man igenom en del av de fall som statspolisen utrett och det visade sig vara fråga om ganska stora summor i varje särskilt fall. Däcken från de personbilar han köpt såldes i allmänhet för 200 kr. stycket och genom att sälja alla däcken fick han oftast in mera än vad han betalat för hela bilen. I höstas hade N. sålt ett lastbilsdäck till ett företag på mellersta Gotland och man trodde där att Nilsson hade fullständiga rättigheter att bedriva sådana affärer, varför man ytterligare köpte två hela bilhjul, vilka hämtats från en vagn i beredskapsregistret. Hjulen kommo emellertid inte till användning förrän Nilssons olaga rörelse upptäcktes och företaget trädde då i förbindelse med krigspolisen. I höstas hade N. t. o. m. tagit hit en begagnad bil från Stockholm och däcken gingo vidare på sedvanligt sätt utan att det var tal om några licenser. I en del fall hade personbilsdäck av dimensioner sålts för att användas som framdäck på lastbilar, men en bilägare i Rute hade haft synnerligen dåliga erfarenheter av de Nilsons däcken, ty en gång hade däcken exploderat samma dag som de monterats på.
Ett typiskt exempel på Nilssons sätt att byta i det oändliga förekom också i utredningen. Nilsson hade köpt en lastbibr, som varit överförd till beredskapsregistret, för 500 kr. och två av däcken på denna bil hade han sållt i Rute. På samma ställe hade han förut sålt tre däck och vid båda tillfällena hade han fått utgånget gummi samt en mellangift på 75 kr. pr däck i stället. De utslitna däcken vandrade till en skrothandlare och Nilsson fick vid bytet med denne något bättre däck, som han kunde sälja med god avance.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 18 januari 1943
N:r 13

Västgötagrisar

säljas måndag 18/1: Bro 10, Väskinde k:a 10,20, Lummelunds Bruk 10,40, Lummelunda 11, Martebo 11,15, Moos 11,30, Stenkyrka 11,45, Hangvar affär 12,15, Hall k:a 12,40, Kappelshamn 1, Fleringe k:a 1,20, Fårösund br. 1,45, Bunge k:a 2, Rute 2,15, Vallaviken 2,30, Hellvi sk. 2,45, Lärbro m. 3,10, Othem v. k. 3,30, Tingstäde 3,50 v. m. Visby.
Tisdag 19/1: Endre k:a 9, Dalhem 9,20, Ganthem v. k. 9,40, Kräklingbo 10, Anga 10,15, Norrlanda k:a 10,35, Gothem aff. 11, Vallstena k:a 11,15, Bäl 11,30, Boge 11,50, Slite m. 12, Othem k:a 12,20, Tingstäde 12,40, Hejnum k:a 1, Fole k:a 1,20, Lokrume k:a 1,40.
Onsdag 20/1: Follingbo 9, Roma k:a 9,20, Sjonhem k:a 9,40, Ala 10, Kräklingbo 10,15, Katt.-vik 10,40, Gammelgarn 11, Ardre 11,20, Ljugarn 11,40, Alskog 12, Garda 12,15, Lau k:a 12,30, När 12,45, Burs aff. 1,10, Stånga m. 1,30, Etelhem k:a 1,50, Buttle 2,15, Vänge 2,30, Bjärges 2,40, Guldrupe k:a 3, Väte k:a 3,15, Isums stn 3,35, Vall k:a 3,50.
Torsdag 21/1: Västerhejde 8,40, Tofta 9, Västergarn 9,25, Klintehamn 9,45, Fröjel 10, Eksta k:a 10,20, Sproge 10,40, Hablingbo 11, Näs aff. 11,20, Fidenäs 111,35, Burgsvik 12, Öja 12,15, Fide 12,30, Grötlingbo 12,45, Havdhem 1, Eke k:a 1,15, Rone k:a 1,30, Alva 1,50, Hemse 2, Fardhem k:a 2,15, Levide aff. 2,35, Klintebys 3 Sanda 3,15, Eskelhem 3,40, Stenkumla 4,10.
OBS.! Stora prima grisar denna tur till konkurrensfria priser. Vanliga försäkrings- o. betalningsvillkor. Om möjligt ring o. beställ.
H. AUGUSTSSON, Visby. Tel. 2324.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 januari 1943
N:r 11

Landsbygden. Rute.

RUTE.
De nya kommunalfullm ä k t i g e hade på måndagen sitt första sammanträde, varvid till ordförande för 1943 valdes hr Hjalmar Johansson och till vice ordförande hr Hugo Brege.
Ur förhandlingarna kan f. ö. nämnas, att hr Ivan Nilsson för åren 1943-1946 valdes till räkenskapsförare för Josef och Sofia Ahlqvists donationsfond.
I beredningsutskottet invaldes fyra ledamöter jämte lika många suppleanter (personliga) och kommer att bestå av hrr Hugo Brege, sammankallande, (suppl. Erik Karlström), Oscar E. Carlsson (Oskar Hedberg), Konrad Bergbohm (Mårten Lithberg) samt Karl Nordberg (Gust. Johansson).
Beträffande vägen Lergrav—Bräntings beslöt fullmäktige yrka på att den måtte övertagas av Vägstyrelsen och till dess att så skett, länsstyrelsen måtte ålägga kronan att hjälpa till med vägunderhållet, då det visat sig, att den mesta trafiken utgjorts av militärbilan.
En anhållan från barnmorskan att elektriskt ljus måtte installeras i hennes bostad bifölls för Rutes vidkommande.
Den bordlagda frågan om anlitande av auktoriserad revisor för den kommunala revisionen fick ytterligare vila, då fullmäktige beslöt, att frågan skulle avgöras först i samband med val av revisorer för granskning av innevarande års räkenskaper. Fullmäktiges ordförande skulle tillsammans med kommunalnämnden fortsätta utredningen.
Barnavårdsnämndens anhållan om bidrag till en kurs i barnavård bifölls, och familjebidragsnämnden fick tillstånd att inköpa ett blankettskåp.
Familjebidragsnämnden har till ordförande för 1943 valt hr Hugo Jacobsson efter hr Hugo Brege, som på grund av kommande beredskapstjänstgöring entledigats från uppdraget.
Till skolkökslärarinna vid den pågående kursen har utsetts fröken Gunvor Sandström, Uppsala. 10 elever delta i undervisningen.

Gotlands Allehanda
Fredagen den 15 januari 1943
N:r 11

Filadelfiaförsamlingen, Stenkyrka,

håller söndagen d. 17 dennes kl. 11 fm. välkomstmöte för sin nye predikant o. föreståndare Sigvard Magnusson från Ammarnäs. Kl. 2,30 em. års- o. administrationsmöte. Kl. 7,30 em offentligt välkomstmöte.
Vid samtliga möten medverka även A. Waldenvik, Rute, H. Svensson, Visby, och evangelisterna.
Offer upptages.

Gotlands Allehanda
Onsdagen den 13 januari 1943
N:r 9

Kol- och tjärproduktionen på Gotland har ökat.

Bättre ugnar och större insikt i hanteringen.

En av arméns milor.
Ugnen vid Kvie i Endre.

Vid kristidens början blev det genast ganska livaktigt inom tjär- och träkolsbranschen och när importen av-bränn- och smörjoljor alltmer åtstramades, riktade BK en appell till företagare i landet att öka produktionen av tjära och kol. Uppmaningen gav också gehör på. många håll i riket och icke minst intresserad var man på Gotland, där åtminstone tjärbränningen hade gamla anor. Vad kolningen beträffar., var detta näringsfång ganska främmande för Gotland, men icke förty var det många, som började kola i både milor och ugnar. Det var många svårigheter att övervinna innan kolningen och tjärbränningen kom igång på allvar. Men under det senaste året är det avsevärda kvantiteter tjära och kol, som frambringats på Gotland, som ju dock ansetts vara ett tämligen skogfattigt län. Vid förfrågningar på initierat håll ha vi fått en del upplysningar om tjäroch koltillverkningen under det gångna året och produktionen i nuvarande skede.
Vi ha inte ännu fått in decemberrapporterna från kolproducenterna, svarar jägmästare Se ved Englund, då vi höra oss för om deklarerade kolkvantiteter. Men vi ha rapporter t. o. m. november och av dessa framgår det att kolproduktionen ökat ganska bra. När vi få in decemberrapporterna visar det sig säkerligen att 1942 års kolproduktion är väsentligt större än 1941 års.
1941 års kolproduktion var ju även den ganska bra. Kolproducenterna redovisade då 112,670 hl. träkol. Men för 1942 visa rapporterna t .o. m. november 1942 icke mindre än 148,150 hl. I dessa siffror ingå inte de kolkvantiteter, som producerats i militärens ugnar och milor på Gotland.
Oberäknat decemberproduktionen är således produktionsökningen mer än 25,000 hl. Det är 21 anläggningar på Gotland med 26 ugnar och milor. Av hela produktionen kommer endast 10,760 hl. från milor, vilket tyder på. att man nästan allmänt gått över till kolugnsmetoden.
Vad beror det på att ökningen av koltillverkningen blivit så pass stor ? Ökad tilldelning av kolningsved ?
Man har givetvis under de gångna årens försök lärt sig hur en ugn eller mila skall skötas för att resultatet skall bli givande. Ugns-kolningen har blivit bättre sedan man konstruerat om ugnarna. En del kolproducenter fingo bra ugnar genast, medan andra åter varit tvungna att konstruera om sina kolugnar. Vad kolningsveden beträffar, så är det stränga restriktioner, men man kolar rätt mycket på de grenar och stubbar, som inte bättre lämpa sig för tjärtillverkning.

Tillverkning av motorolja.
A/B Ruteverken har två kolugnar och en tjärfabrik och har utvunnit aktningsvärda kvantiteter träkol och tjära. Ingenjör P. Åkerström meddelar på vår förfrågan, att man i tjärfabriken tillverkar sammanlagt tio ton tjära och terpentin pr månad. Ruteverken har licens att själva förädla produkten till motorolja, som användes för Slite Cements båtar. Som biprodukt vid tjärbränningen får man som bekant träkol. Och den blir alldeles utmärkt som gengasbränsle, när den är väl utbränd, säger hr Å., som tilllägger :
Vad kolningen beträffar, så framställa vi i två ugnar cirka 1,200 hl. i månaden.
Hejde Tjärfabrik var den första moderna anläggningen på Gotland, och startades redan sommaren 1940. Vi ha tidigare i Gotlands Allehanda tämligen ingående redogjort för fabrikens kapacitet, varför vi denna gång endast höra oss för om driften pågår som förut. Och det gör den, bli vi upplysta om. Stubblagret är ganska stort, varför det inte behöver bli något stopp i vinter. Cirka 1,000 kbm. stubbar äro lagrade, och de torde räcka en god tid framåt. Tjärprodukterna• sändas till fabrik på fastlandet för att förädlas. Kolet, som uppstår vid tjärbränningen, är numera riktigt bra, upplyser man om. Och det är god åtgång på så mycket man kan få fram.

Kolugn som eldar sig själv.
Att åtgången på träkol är mycket stor, bekräftar även hr Erik Hellgren, Kvie i Endre. Han hade först en del svårigheter med kolugnen, som måste byggas om.
Men nu går det riktigt bra igen, säger hr H. Vi använder oss av stybbeldningsaggregat till fyren i ugnen, och det fungerar nu oklanderligt. Vi tillverka mycket s. k. Källe-kol, d. v. s småkol till Källeaggregat. Det är mycket noga med att dessa kol äro fria från tjära, och det har lyckats oss att få fram fina kol, så det är större efterfrågningar på varan än vi kan hinna framställa. Vår årsproduktion var i fjol cirka 8,000 hl. kol. Kolstybben, som upps¬tår, inmatas automatiskt i fyren av aggregatet, varför eldningen blir mycket ekonomisk.
Hr H. framhåller att det varit besvärligt att få fram kolved, men hoppas på gynnsammare transportmöjligheter.
Den största kolugnen är troligtvis den, som grosshandl. Thure Hanson uppfört i Kräklingbo. Det var den första moderna ugnen av system Kvelm. Denna ugn har fungerat bra ända från starten och koltillverkningen pågår fullt normalt fortfarande.
Vi dra oss längre söderut och ringa upp hr Tyko Jak o b ss o n, Garda Tjärfabrik. Hr J. är emellertid inte så. glad åt den myckna snön, som otvivelaktigt inverkar menligt på tjärbränningen.
Det tar längre tid att bränna nu än under sommaren. Besvärligt är det också att få. fram stubbar. Men än ha vi nog stubbar för en månad framåt.
Fabriken startades under medio av juni förra året, men man hann ändock tillverka cirka 40 ton tjära och terpentin, som skickas till Skogsägarnas Olje A/B för att förvandlas till den åtråvärda oljan. Även hr J. framhåller att träkolet från tjärugnarna är utmärkt som gengasbränsle. Ugnskolning har man inte haft tid med, varför kolugnen fått vila en tid.
Vi ha även hört oss för hos andra kolugns- och tjärfabriksägare angående fjolårsproduktionen, och samstämmigt förklaras, att 1942 har varit ganska gynnsamt. Allting kostar lärpengar, men nu hoppas producenterna att de skola få någon valuta för mödan. Det är stora kapital, som nedlagts på tjärugnar och kolugnar och dryga omkostnader att hålla dem igång, framhåller man allmänt. En kontinuerlig drift är således önskvärd. Det önskar säkerligen även konsumenterna, ty det är en rivande åtgång på såväl tjära som träkol.
Geo.

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 januari 1943
N:r 7

Idrott och sport.

\"\"

Korporationstävlingen skidor hålles i år den 31 januari.
Skidprogrammet för vintern har nu fastställts.

Den tredje korporationstävlingen på skidor kommer att äga rum den 31 januari och den hålles som vanligt med Visby AIK och Gotlands Allehanda som arrangören Det strålande vintervädret har gjort att alle man nu gjort sin utrustning klar och satt fart på träbingen. Under gårdagen såg man skidlöpare bakom varje buske ute i terrängen och detta bådar om någonsin gott för de kommande tävlingarna.
Efter en upptakt den 24 jan., då VIF anordnar en träningstävling på 7 km., kommer säsongens första stora slag med korporationsstafetten. Placeringen av tävlingen i säsongens början är gjord i den avsikten att den skall utgöra en ordentlig \”väckelse\” för skidfolket redan på ett tidigt stadium av vintern. Det är inte så alldeles säkert att vi detta år kunna räkna med vinter till slutet av mars och det gäller därför att utnyttja de möjligheter som redan nu finnas.
Försumma därför inte de goda träningstillfällen som vintern just nu har att bjuda på utan ordna laggarna fortast möjligt om det Inte redan är gjort och bättra på konditionen genom små träningsturer, när det lämpar sig. Vi åter komma med det snaraste till arrangemanget.

DM-tävlingen går den 21 februari.
Skidsektionen inom Idrottsförbundet har vidare fastställt datum för övriga stortävlingar under vintern och pro grammet har hittills följande utseende: 24 jan. VIF:s träningstävling 31 jan. Korporationsstafetten.

7 febr. Visborgsloppet (1 18).
14 febr. VIF:s stafett 3×10 km. 24 febr. DM-tävlingen.
28 febr. Gotlands elitvintersoldat (I 18).
20 arrangörer för fiksskidmarschen.

Antalet arrangörer för Riksskidmarschen, som får sin huvudsakliga tyngdpunkt förlagd till sista hälften av februari, har nu för Gotlands del vuxit till 20. 1 fjol var antalet omkring 30, så det återstår ju ännu en bit till detta resultat, som man naturligtvis strävar efter att överträffa. Det torde också finnas möjligheter till detta, ty en del klubbar som bruka vara med ha ännu inte gjort allvar av sin anmälan, bl. a. gäller detta de militära föreningarna.
I Visby blir det som vanligt gemensamma arrangemang inom de civila klubbarna VIF, Gute och AIK.
I övrigt ha följande föreningar anmält sia som arrangörer: Alva IK, Bro JUF:s IK, Dalhems IF, Fardhems IF, Gotl.
Tofta IF, Kappelshamns sportklubb, Klintehamns IK, Levide IF, Ljugarns IF, Lärbro IF, Rone GoIF, Rute IF, Slite IF, Sproge bollklubb, Stenkyrka IF, Tingstäde TK, Valls IF, Vallstena IF och Källunge JUF.

Stortävlingarna på skidorbörja.
Skidsäsongen kom i gång på allvar i går, då våra skidstjärnor prövade formen i tävlingar på olika platser.
Haldo Hanssons minne, en tävling på 18 km., kördas för första gången i Alstern. Atterday, Hellas, vann två sekunder före förfjolårets Vasaloppsegrare 0. Wiklund.

  • Härjedalsmästerskapet på 15 km. i Funäsdalen vanns av Jon Fagenius, Funäsdalen, nära två minuter före Fjällgren, Funäsdalen.
  • Ljusnestafetten 3X10 km., blev en överlägsen seger för Brännan, som kom mer än tre minuter före närmaste lag Bergvik-M~
  • I Grycksbo vann Nils Karlsson, Mora, en tävling på 15 km., drygt 2 min, före Axel Hjärpe, Rättvik.
  • Segrare i backtävlingen i Hammarbybacken i Stockholm blev Hans Hedberg, Djurgården.

Söndagens bandymatcheri div. I
lämnade följande resultat: Norra gruppen: Bollnäs-Hugo 5-3, Sandvikens AIK-Heros 1-3, Skutskär-Rättvik 10-0, Vesta Broberg 1-2.
Södra gruppen: Karlstads GötaSlottsbron 2-0, Katrineholms SK-Reymersholm 2-1, viljan Västerås ST 3-4, Örebro SK-Nässjö IF 2-2.
I div. II segrade bl. a. Hammarby över Djurgården med 11-1 och AIK över Råsunda med 9-2.

Handboll.
Karlskronakamraterna-Sanna 15-11.

Stryktipset.
Hellas-Redbergslid 8-11 2
IFK Karlskrona-Sanna 15-11 1
Majorna-Västerås HF 20-8 1
KFUM Örebro-Köping 12-7 1
IFK Eksjö-T 1:s IF 16-8 1
Kristianstad-IFK Ystad 9-9 X
AIK-Salk 1-3 2
Linköping-TSK 2-2 X
Örebro TK-Norrköping 3-1 1
ATK Lund-Karlskronafl. 3-1 1
Bellevue-Lugi, Lund 2-2 X
Ängelholm-Malmö LTK 0-4 2

Siffertipset.
Göta-Slottsbron 2-0
Örebro-Nässjö 2-2
Bollnäs-Huge 5-3
Skutskär-Rättvik 10-0

Gotlands Allehanda
Måndagen den 11 januari 1943
N:r 7